Många av de köp som genomförs är såkallade impulsköp. Forskning kring det här ämnet ökade under 1950-talet dock finns än idag inte någon gemensam åsikt om vad som gör att konsumenter genomför impulsköp. Även om Livsmedel ofta ses som en produktkategori som skapar ett lågt engagemang hos konsumenter har det konstaterats att det sker impulsköp även i den här produktkategorin.Forskning har visat på att åldern på konsumenter har en påverkan på impulsköp och att unga människor är en konsumentgrupp som genomför många impulsköp. Unga människor ställs för en rad olika nya situationer och när de flyttar hemifrån är inköp av Livsmedel en sådan ny konsumtionssituation. Medan ålder är en faktor forskning har en relativt gemensam åsikt om är kön en faktor som det råder delade meningar om när det kommer till impulsköp.Den här studien har som mål att svara på följande frågeställningar:Vad är det som gör att unga människor genomför impulsköp av Livsmedel?Finns några skillnader mellan unga kvinnor och unga män när det gäller anledningar till varför de impulsköper Livsmedel?Studien har utförts med hjälp av 20 stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 20 till 30 år.

SammanfattningEn av vårt årtiondes viktigaste frågor är människans påverkan på miljön och det alltmer växande klimathotet för samhället. Då utsläpp av synbara halter och energiförbrukning är en av de främsta miljöpåverkande orsakerna bedrivs det idag en omfattande diskussion kring problemområdet. Då Livsmedelsindustrin står för en femtedel av all energiförbrukning i Sverige, läggs det mycket fokus på forskning kring miljövänliga och till stor del ekologiska Livsmedel. Vi har därför valt att undersöka området genom ett mer lokalt perspektiv och lyfta fram lokalt producerade Livsmedel. Dessa Livsmedel upplevs oftast som dyrare än andra varor samtidigt som att konsumententer blir mer och mer prismedvetna och benägna att minska sinmatkostnader.

Studiens syfte var att beskriva hemodialyssjuksköterskors kunskaper om fosfater, Livsmedel med ett högt fosfatinnehåll samt förmågan att omsätta den kunskapen till ett dagsintag. Metod: Designen var deskriptiv med komparativa och korrelerande inslag. En egenkonstruerad enkät användes med kunskapsfrågor som var indelad i tre teman; kroppen, Livsmedel och dagsintag. Totalt 19 hemodialysenheter besvarade enkäten vilket gav en undersökningsgrupp med 181 respondenter. Statistiska uträkningar gjordes för sammanställande av antal poäng per tema och korrelation mellan kön, ålder, antal år som sjuksköterska och antal år inom dialys.

Individuella smakupplevelser varierar stort och är delvis beroende av hur väl och intensivt individen kan urskilja grundsmaker. Jämfört med vuxna uppvisar barn en högre preferens för sött och starkare aversion mot bittert. Syftet med denna studie var att undersöka 4-6-åriga förskolebarns förmåga att identifiera grundsmaker i Livsmedel före och efter träning med grundsmaklösningar. Även barnens förmåga att verbalisera smakupplevelser innan grundsmakträning undersöktes. Studien genomfördes på en förskola, totalt elva barn deltog i studien som bestod av fyra moment.

Syftet med examensarbetet är att planera hur Schenker Coldsped ska arbeta för att möta kundens krav, i detta fall Burger King, på att använda regelverket EFSIS ? European FoodSafety Inspection Service. EFSIS erbjuder oberoende inspektionsservice designat för mat, dryck och närliggande branscher. Den standard som Schenker Coldsped AB överväger att certifiera sig emot är EFSIS tekniska standard för lagring och distribution av Livsmedel.Coldsped är en del av Schenker Sverige AB. Företaget arbetar med helhetslösningar för transport och lagring av kylda och frysta Livsmedel över hela Europa.

Frågor och funderingar om hållbar utveckling är idag mer aktuella än någonsin. Den i världen rikaste delen av befolkningen utgörs av endast 14 procent men konsumerar 56 procent av jordens resurser. I Sverige har arbetet med ekologiskt hållbar utveckling resulterat i 16 miljökvalitetsmål. Regeringens övergripande miljöpolitiska mål är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Maten vi äter bidrar i hög grad till den globala miljöbelastningen.

Arbetet syftar till att undersöka hur producenter i Södermanlands län förhåller sig till offentlig upphandling av Livsmedel. Sex producenter, en representant för en ekonomisk förening och en kostsamordnare har intervjuats för att få en djupare förståelse för vad Livsmedelsproducenter upplever vara de största hindren och möjligheterna för att lämna anbud i offentliga upphandlingar av Livsmedel. Resultaten visar att producenterna anser att många rådande förutsättningar som finns för att delta i offentlig upphandling av Livsmedel är kopplade till och beroende av kommunens arbete. Det handlar till exempel om upphandlingens utformning, huruvida det finns en omlastningscentral som underlättar vid leveranser och om det finns en engagerad kostsamordnare. De hinder som producenterna upplever är bland annat den EU-lag som rör fri handel över gränserna, att de som upphandlar inte förstår Livsmedelsproduktionens förutsättningar och svårigheten att spåra Livsmedel i förädlingskedjan. De möjligheter som producenterna och kostsamordnaren ser bottnar till stor del i kommunikation och dialog på olika nivåer och mellan olika aktörer. Jag har även undersökt vilka sociala, ekonomiska och ekologiska värden en ökad andel närproducerade Livsmedel i offentlig sektor bidrar med till samhället. Några funktioner som framkom i intervjuerna var värdet av att visa hur mat är producerad, att produktionen skapar mervärden och att det skapar lokala arbetstillfällen. Med utgångspunkt i analysen av producenternas resonemang har jag formulerat förslag till åtgärder för att uppnå en högre andel närproducerad mat i de offentliga köken.

Marknadsföring är något centralt i Livsmedelsbutiker. Detta tillföljd av ett överskott avLivsmedelsbutiker vilket har inneburit att konkurrensen hårdnat inom denna bransch då deflesta butiker riktar sig mot samma kundsegment (pers. med., Nilsson, 2011) . I Sverige har ensuccessiv efterfråga på exklusiva Livsmedel vuxit fram (pers. med., Svahn, 2011).

Bakgrund Vid vegankost är det viktigt att vara uppmärksam på att man får i sig alla näringsämnen som kroppen behöver. Extra uppmärksam behöver man vara på till exempel vitamin B12, vitamin D, omega-3-fettsyror, järn, kalcium, jod och selen. Få studier belyser Livsmedelsval och intagsfrekvenser av Livsmedel vid vegankost.Syfte Att undersöka Livsmedelsval och intagsfrekvenser av Livsmedel samt kosttillskott hos vuxna personer i Sverige som lever på vegankost.Metod Livsmedelsval och intagsfrekvenser hos målgruppen undersöktes med hjälp av en webbenkät. Webbenkäten publicerades på webbsidan Facebook. Studiens inklusionskriterier var att informanterna åt vegankost, var ?18 år och bodde i Sverige.

Många konsumenter är idag mycket hälsomedvetna och önskar att äta en hälsosam kost, men möter i sin vardag ett flertal problem. Livsmedelsval kan handla om ställningstaganden och identitet, prismedvetenhet och miljömedvetenhet. Många faktorer påverkar synen på vad som är en hälsosam kost. Livsmedelsvalet blir därför ett komplext vardagsproblem för konsumenten. Det påverkas i viss mån av begrepp från den mediala debatten kring Livsmedel, kost och hälsa.

Denna undersökning som är ett avstamp i utvecklingen, en markering på vägen,syftar till att undersöka förutsättningarna för hållbara Livsmedelsinköp via de traditionella inköpskanalerna för restaurangverksamheter i Göteborg.Bakgrunden tar upp begreppet hållbar utveckling med fokus på Livsmedel, från ett globalt till ett lokalt pespektiv. Här beskrivs vad ett ekologiskt Livsmedel är och vilka certifieringar det finns på marknaden. Restaurangerna har även olika aspekter att ta hänsyn till såsom ekonomi och samarbete med leverantörerna.Genom en kvalitativ undersökningen ämnades det bland annat att ta reda på hur utbudet såg ut, om det blev mer kostsamt samt om dessa varor håller god kvalité hos de ledande grossisterna/leverantörerna i Göteborg.Sex representanter för dessa grossister intervjuades med resultat som visar på att man som restaurang kan handla ekologiskt och närproducerat men inte utan en flexibel syn på vad ett Livsmedel för hållbar utveckling innebär. Likaså krävs en tätare kommunikation mellan restaurangerna och leverantörerna samt bättre framförhållning vid beställning..

En fungerande syra-basbalans är essentiell för en god hälsa. Serumets pH-värde bör ligga inom intervallet 7,35-7,45, och för att uppnå det har kroppen flertalet buffertsystem. Om pH-värdet hamnar utanför intervallet orsakas sjukdom, vid ett högre pH uppkommer alkalos, medan ett pH-värde under det normala orsakar acidos. Det finns även ett tillstånd som benämns metabolisk acidos, vilket inte är klassat som en sjukdom, men som inträffar när sura metaboliter ansamlas i blodet. Metabolisk acidos vållas av en över-vägande surgörande diet. Livsmedel är antingen syra- eller basbildande.

Makroalger är ett annat ord för tång. Tång som Livsmedel har traditionellt sett an-vänts i kustområden på flera platser i världen. I asiatiska länder har den använts länge och det är fortfarande där den används allra mest. I Europa har platser som Irland, Island, Wales och Bretagne som tradition att använda sig av tång som livs-medel, men i övriga Europa har alger ändå mestadels använts i Livsmedel som emulgeringsmedel och för att förbättra Livsmedelsprodukters viskositet och gelbild-ning. Det som utvinns ur algerna i störst utsträckning är karragenan, alginat och agar.

Kommunal planering har en viktig betydelse i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Livsmedel kommer alltid att vara en av grundstenarna i ett sådant samhälle men det är ofta ett förbisett område i dagens samhällsplanering. I tider då global uppvärmning, en ökande världsbefolkning och sinande oljereserver blir allt tydligare hot för vårt samhälles existens har lokal livesedelsförsörjning blivit ett alltmer uppmärksammat ämnesområde inom planering. Denna magisteruppsats i landskapsplanering på Sveriges Lantbruksuniversitet ? SLU undersöker hur svenska kommuner jobbar med att stimulera närodlad mat.

Tidigare studier visar att konsumenter i allmänhet har en positiv attityd till Fair Trade-produkter men att köpbeteendet av dessa produkter inte överensstämmer med den positiva attityden. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan svenska konsumenters attityd och köpbeteende gällande rättvisemärkt Livsmedel samt undersöka vad som formar attityderna..