Sök:

Sökresultat:

624 Uppsatser om Livslćng lust att lära - Sida 42 av 42

Varför nÄddes inte mÄlen i grundskolan? Elevers egna upplevelser av varför de inte nÄdde mÄlen under sin grundskoletid

MÄnga elever nÄr idag inte mÄlen i grundskolan. Om de inte klarar mÄlen för godkÀnt i kÀrnÀmnena svenska, engelska och matematik saknar de behörighet att söka de nationella programmen i gymnasieskolan. SkÀlen till att elever inte nÄr mÄlen kan vara mÄnga. Det kan handla om lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra typer av funktionshinder, men i mÄnga fall Àr det svÄrt att ringa in orsakerna.Skolverket har gett i uppdrag till mÄnga forskare under Ärens lopp att utreda vari problemen ligger. Vad kan göras för att fler elever skall gÄ ut grundskolan med godkÀnda betyg? Svaren kan sökas pÄ olika nivÄer ? hos den enskilda individen, i gruppen, pÄ skolnivÄ, organisationsnivÄ eller till och med pÄ samhÀllsnivÄ.

FrÄn Maria Montessori i Rom till Ingela Persson i TrollhÀttan. En studie frÄn vision till verklighet.

Bakgrund. Under början av 1980-talet upplevde en del av oss som var lÀrare dÄ att skolmiljön var gemytlig och att vi hade stor frihet. Vi som arbetade i skolan kÀnde att vi fick det vi behövde i form av tid och material. Under 80-talets senare del och början av 90-talet började skolklimatet hÄrdna. Klasser slogs ihop, tiden började bli knapp och det infördes köpstopp med jÀmna mellanrum.

FotgÀngartrafik för en attraktiv stad

FotgĂ€ngare har ofta varit bortglömda i trafikplaneringen, det finns dock mĂ„nga fördelar att prioritera gĂ„ende: att gĂ„ Ă€r miljövĂ€nligt, ger motion och Ă€r ett transportsĂ€tt tillgĂ€ngligt för alla. MĂ„nga fotgĂ€ngare anses ofta vara ett bevis pĂ„ att en stad Ă€r attraktiv. Syftet med examensarbetet Ă€r att ta reda pĂ„ om det stĂ€mmer, samt att undersöka hur stadskĂ€rnan attraherar fotgĂ€ngare. Slutligen ska ett förslag för LuleĂ„ centrum arbetas fram. Arbetet har genomförts genom litteraturstudier samt nyckelpersonsintervjuer. En studieresa har gjorts till Örebro, VĂ€sterĂ„s och Karlstad. Om en stad Ă€r vĂ€l utformad vĂ€ljer fler mĂ€nniskor att uppehĂ„lla sig dĂ€r, inte bara för att de mĂ„ste utrĂ€tta nĂ„got Ă€rende utan Ă€ven för att de har lust till det.

Barnlitteratur och lÀslust : I vilken utstrÀckning anvÀnds barnlitteraturen inom nya zeelÀndska lÀsmetoden

LÀsning av barnlitteratur anses i den svenska lÀroplanen vara en viktig del av undervisningen dÄ den kan bidra till personlighetsutveckling, kulturell förstÄelse och motivation till vidare lÀsning. Att lÀra sig lÀsa Àr en förutsÀttning för att kunna tillgodogöra sig skönlitteraturen. Ett sÀtt Àr genom lÀsinlÀrningsmetoden whole language som med hjÀlp av kiwiböckerna fÄtt genomslag i flera svenska skolor. Kiwimaterialet Àr Àmnat för att skapa lÀsförstÄelse samt lÀsintresse och Àr baserat pÄ smÄböcker frÄn Nya Zeeland. DÄ bÄde val av lÀsinlÀrningsmetod och barnlitteratur Àr viktiga delar i elevers lÀsutveckling, vÀcktes en undran om det gÄr att sammanföra traditionell barnlitteraturlÀsning med kiwiböckernas systematiska upplÀgg och fÀrdiga bokmaterial.

Reciprok undervisning - nÄgra elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett lÄngsiktigt arbete med lÀsförstÄelsestrategier.

Abstract Titel: Reciprok undervisning ? nÄgra elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett lÄngsiktigt arbete med lÀsförstÄelsestrategier. Författare: Susanne kristensen Typ av uppsats: Examensuppsats (15 hp) Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Lotta Anderson Program: Specialpedagogprogrammet 90 hp Datum: 2015-05-20 __________________________________________________________________________ Syfte: Det primÀra syftet med denna studie Àr att bidra med kunskapsutveckling om Reciprok undervisning genom att analysera, tolka och förstÄ nÄgra elevers erfarenheter av ett lÄngsiktigt och metodiskt arbete med Reciprok undervisning. Det sekundÀra syftet Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger som undervisar eleverna idag resonerar kring elevernas lÀsförstÄelse. Preciserad frÄgestÀllning: Hur ser eleverna pÄ lÀsförstÄelse och pÄ arbetet med Reciprok undervisning? Hur lÀser eleverna nya mer avancerade texter idag? Hur vÀrderar och tÀnker eleverna kring sin egen lÀsförstÄelse idag? Hur upplever nÄgra undervisande pedagoger elevernas förmÄgor inom lÀsförstÄelse idag? Teoretisk ram: Denna studie vilar pÄ Vygotskijs (2010) sociokulturella teorier som utgÄr ifrÄn det lilla barnets lust att lÀra som grundar sig pÄ imitation och att mÀnniskan lÀr och nÄr sin proximala utvecklingszon i samspel med varandra.

"SÄ fÄr du mellarum mellan lÄren" eller "Har ni smÄ bröst; var tacksamma för det." : En text- och bildanalys av bloggens betydelse för unga tjejer och killar

Syftet med studien var att undersöka vilka typer av texter och bilder som unga tjejer och killar anvÀnde sig av vid framstÀllningen av sig sjÀlva pÄ sin blogg och vilken betydelse dessa kunde ha för dem sjÀlva och för mottagarna. Studien behandlade frÄgestÀllningar som skillnader mellan könen i bloggtexter och bloggbilder, vilka artefakter som de unga anvÀnde sig av samt hur frigörelse synliggjordes. 14 stycken bloggar studerades med hjÀlp av text- och bildanalys. Urvalet bestod av tio stycken tjejer mellan 13-21 Är samt fyra killar 20-22 Är. Resultatet visade att tjejerna i stor utstrÀckning anvÀnde sin blogg som medel för kommunikation dÀr kravet pÄ deltagande frÄn lÀsarna var relativt högt beroende pÄ ett direkt tilltal med direkta frÄgor och pÄstÄenden.

Badhus i UmeÀlven: designförslag och fördjupning av förstudie

Redan 1989 startades ett projekt i UmeÄ som kallades Staden mellan broarna, med syfte att utveckla kajomrÄdet mellan kyrkbron och Broparken i centrala UmeÄ till en attraktiv mötesplats för umebor och besökare. Projektet lades pÄ is men fick en nystart Är 2003 dÄ det lokala fastighetsföretaget Balticgruppen arrangerade en uppmÀrksammad men fruktlös arkitekttÀvling. VÄren 2008 gjordes en ny förstudie av White arkitekter, Ät UmeÄ kommun, dÀr omrÄdet indelats i fyra delar efter olika koncept som vÀsterifrÄn kallas Ung & Aktiv, Liv & Lust, RÄdhusparken samt Lugn & Ro. I omrÄdet RÄdhusparken, vilket Àr en förlÀngning av den nuvarande parken med samma namn ner till kajen, har de skissat ett kallbad ut i UmeÀlven. För att nÀrmare undersöka de tekniska möjligheterna samt de historiska och kulturella förutsÀttningarna för att bygga nÄgon typ av bad i UmeÀlven upprÀttades ett examensarbete pÄ 15 hp för en student vid utbildningen Civilingenjör Arkitektur vid LuleÄ Tekniska Universitet.

Pedagogers uppfattningar om Barn/Elever med kÀnslomÀssiga svÄrigheter

SAMMANFATTNING OCH ANALYS En vuxen kan bli arg, ledsen, besviken, glad, lycklig, vemodig med mera. Flera pedagoger svarar att man kan mÀrka att ett barn har kÀnslomÀssiga problem genom att det har svÄrt att ta kontakt med de andra barnen och har svÄrt att identifiera sina verkliga kÀnslor i en sÀrskild situation, vilket gör att barnet har svÄrt att visa sina kÀnslor. Barnet visar ilska nÀr han/hon blir upprörd eller barnet visar aggressivitet nÀr han/hon inte har lust att göra nÄgonting. Barnet mÄste lÀra sig att kÀnna igen olika kÀnslor hos sig sjÀlv. De flesta barn gör detta i det tidiga samspelet med sina förÀldrar pÄ ett adekvat sÀtt dÀr samspelet fungerar. Om till exempel ilska eller sorg Àr förbjudna kÀnslor, kan barnet ha svÄrt att bemöta en person som blir arg pÄ honom.

En studie i visuell kommunikation : applicerad pÄ Linnés OrangeritrÀdgÄrd

Detta Ă€r ett examensarbete som behandlar begreppet Visuell Kommunikation. Ämnet har begrĂ€nsats genom att denna uppsats frĂ€mst ta upp kommunikationsformen ur en landskapsarkitekts perspektiv. Examensarbetet Ă€r uppdelat i tvĂ„ delar; Del I Ă€r en litteraturstudie; Del II Ă€r en applikation. Det övergripande syftet med detta arbete Ă€r att jag vill lĂ€ra mig hur jag kan sĂ€lja in mina idĂ©er genom att ge dem en intressevĂ€ckande, inspirerande och kommunikativ utformning. Jag vill hitta en metod för hur man med ord och bilder framstĂ€ller information för att den ska nĂ„ fram till sĂ„ mĂ„nga som möjligt. Mitt mĂ„l har varit att fĂ„ min framtida publik att inte kasta mina alster innan de har studerat dem mer ingĂ„ende. IstĂ€llet vill jag fĂ„ dem att bli nyfikna, att lĂ€sa och att slutligen ta till sig budskapet. DEL I : LITTERATURSTUDIE Visuell kommunikation Ă€r konsten att förmedla ett budskap mellan sĂ€ndare och mottagare genom bokstĂ€ver, bilder och deras form och arrangemang.

<- FöregÄende sida