Bakgrund: Patienter i palliativt skede upplever oftast en stark smärta, inte enbart den smärta från grundsjukdomen utan också smärta som innefattar oro, ångest, sorg, depression och vrede. Detta i sin tur påverkar patienternas Livskvalitet. Palliativ vård skall präglas av respekt för patientens autonomi, vara individuell och ha som mål att ge en så god Livskvalitet som möjligt. Detta kan ske med hjälp av tidig identifiering, analys och behandling av smärta, samt andra fysiska, psykiska och sociala/ andliga problem.Syfte: Studiens syfte var att belysa Livskvalitet i samband med smärta och farmakologisk smärtlindring hos patienter som befinner sig i ett palliativt skede.Metod: Metoden i studien var en systematisk litteraturstudie med analys av sex vetenskapliga artiklar, varav tre hade kvalitativ och tre hade kvantitativ ansats. Dessa artiklar kommer från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Målsättningen med den palliativa vården är att ge stöd och hjälp så att patienten kan dö fridfullt med Livskvalitet. Upplevelsen av Livskvalitet är någonting individuellt men är starkt förankrad med normalitet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av Livskvalitet vid livets slutskede. Fjorton artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha kontroll över sin sjukdomssituation: Att leva ett liv med bibehållen värdighet: Att ha hopp och livsvilja och Att få stöd av familj, vänner och vårdpersonal.

Människor har i alla tider funderat kring vad Livskvalitet innebär och begreppets innebörd har varierat över tid. Levnadsstandard har länge varit ett mått på Livskvalitet, men denna syn har kritiserats allt mer för att inte ta hänsyn till mänskliga värden. I och med en förbättrad levnadsstandard har samhället blivit mer individualistiskt som innebär stora valmöjligheter för individen att bestämma hur den vill leva sitt liv. Detta väckte vårt intresse att studera vad människor i vår tid värderar i sina liv och varför? Syftet med denna studie var att undersöka hur människor i dagens samhälle uppfattar fenomenet Livskvalitet.

Introduktion: Årligen insjuknar mellan 500 och 600 individer i myelom i Sverige. Myelom betraktas som en icke botbar sjukdom där syftet med behandling är att förlänga överlevnad, stabilisera sjukdom, återfå sjukdomskontroll samt förbättra Livskvalitet. Sjukdomen är ofta förknippad med reducerad Livskvalitet på grund av spontana frakturer, kotkompressioner, återkommande infektioner, njursvikt, anemi samt humörstörningar. Oro för framtiden och förlust av autonomi är ytterligare bidragande bekymmer som för patienter, påverkar Livskvalitet. Livskvalitet är en subjektiv känsla som berör livet i sin helhet och som inkluderar delar som hälsa, fritid, sociala relationer, arbete, bostad och kan spegla en upplevd känsla av sammanhang i livet.

The study describes how to support quality of life for adults with DS using Carnevali´s model of nursing care, daily living and functional health..

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av Livskvalitet efter överviktsoperation samt främjande omvårdnadsåtgärder. Metod: Litteratursökning utfördes i PubMed och Cinahl med Full Text. Sökord var följande: Bariatric, Bariatric Surgery, Quality of life, Bariatric patient, nursing, postoperative care samt treatment outcome. Dessa sökningar kompletterades med manuella sökningar. Efter genomgång avseende inklusions- och exklusionskriterier valdes sammanlagt 16 artiklar ut för denna litteraturstudie.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka Livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad Livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka Livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad Livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka Livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad Livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Introduktion/bakgrund: Fysisk aktivitet förbättrar både fysisk hälsa, funktion och Livskvaliteten. Hur Livskvaliteten påverkas hos individer med fysiska funktionsnedsättningar som tränar lagidrott är relativt okänt. Det vi vet är att funktionsnedsatta generellt har lägre aktivitetsnivå än friska. De som däremot tränar upplever en förbättrad Livskvalitet både hälsorelaterad och i andra aspekter så som psykologiska. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med funktionsnedsättningar upplever att deras Livskvalitet påverkas av deltagandet i en anpassad lagidrott.

Det har setts en ökning i att bedriva anhörigvård på grund av kortare vårdtider samt platsbrist på vårdhem. Vårdande ses som en krävande uppgift bland anhörigvårdare och kan påverka deras upplevda Livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkar anhörigvårdares upplevelse av Livskvalitet. Metoden var en litteraturstudie. Litteratursökningen har skett i databaserna Cinahl samt PubMed.

Syfte: Syftet medstudie var att undersöka hur personer med funktionsnedsättning som vårdas ihemmet upplever sin Livskvalitet.Metod: Endeskriptiv kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.Resultat: Majoriteten av deltagarna är nöjda med sin Livskvalitet,men upplever att den kan förbättras. Faktorer som är viktiga för Livskvalitethos personer med funktionsnedsättning är att de har assistenthjälp, att de fårkomma ut ur sin bostad, att de kan bo kvar hemma och att deras hem ärhandikappanpassat. God Livskvalitet kan förklaras med att man har accepteratsin situation och försöker göra det bästa av den. Positivt tankesätt bidrartill god Livskvalitet. Vissa upplever frustration över beroendet av andra ochde begränsningar som funktionsnedsättning medför.

Antalet personer som klassificeras som överviktiga ökar i stadig takt och antalet personer som lider av fetma har fördubblats sedan 1980. Kraftig övervikt och fetma medför komplikationer som påverkar Livskvaliteten hos personer negativt. Då individer har svårigheter med att gå ned i vikt på naturlig väg övervägs genomförandet av en gastric bypass. Livskvalitet är något varje människa upplever subjektivt och innefattar psykisk och fysisk hälsa, sociala relationer och känsla av självständighet. Syftet med studien är att beskriva Livskvaliteten hos patienter som genomgått en gastric bypass.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka Livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad Livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Tidigare studier om hjärttransplantation har handlat om den medicinska behandlingen. Därför var syftet med den här litteraturstudien att belysa patienters uppfattning om Livskvalitet efter hjärttransplantation samt deras uppfattning om omvårdnadens betydelse i samband med och efter hjärttransplantation. Metoden som användes var innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar av dem var sex kvantitativa, två kvalitativa och två var mixad design. Det framkom i resultatet att en stor del av patienterna blev bättre efter genomförd hjärttransplantation. Efter hjärttransplantationen var det dock vanligt att patienter drabbades av fysiska, psykiska och sociala problem t.ex.