Livskvalitet är ett ord som används i flera olika sammanhang och än finns ingen övergripande definition av begreppet. Vad Livskvalitet är för äldre råder det också delade meningar och få studier har undersökt äldres upplevelse av sin Livskvalitet. I Sveriges bor cirka 16% av de över 80 år i särskilt boende och många åtgärder görs för att förbättra deras Livskvalitet. Arbetets syfte var att undersöka och sammanställa befintlig kunskap om upplevelsen av Livskvalitet hos äldre i Nordiska särskilda boende och metoden som användes var en systematisk litteratur-studie av kvalitativa artiklar. Åtta artiklar inkluderades och resultatet tolkades att kunna beskrivas utifrån fem kategorier: Trygghet kontra otrygghet, oberoende kontra beroende, respekt kontra brist på respekt, inre miljö kontra yttre miljö och gemenskap kontra ensamhet.

Cerebral pares är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Litet är känt om livssituationen för unga vuxna med cerebral pares, särskilt dem med en lindrig funktionsnedsättning. Den aktuella studiens syfte var att kvalitativt undersöka upplevelsen av funktions­hinder, självkänsla och Livskvalitet, liksom önskad hjälp och stöd hos unga vuxna med lindrig cerebral pares. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra personer. Materialet granskades utifrån tematisk analys.

Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som drabbar främst unga individer. MS är en kronisk sjukdom och det finns fortfarande ingen behandling som kan bota sjukdomen. Behandlingen består mestadels av att minska sjukdomsaktiviteten. Att få diagnosen MS påverkar naturligtvis Livskvaliteten hos en människa. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar Livskvaliteten hos patienter med multipel skleros.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka Livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad Livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om kvinnor som utsatts för sexuellt våld och om våldets konsekvenser; hur det tar sig uttryck i form av självskattade posttraumatiska symtom och självskattad upplevd Livskvalitet, samt hur dessa förhåller sig till varandra. Undersökningsgruppen bestod av 34 kvinnor som sökt och erbjudits behandling inom ramen för ett psykiatriskt behandlingsteam för patienter utsatta för sexuella övergrepp. De har fyllt isjälvskattningsformulär för traumasymtom (HTQ) och subjektiv Livskvalitet (QOLI). Resultatet visar att sexuellt våld tycks ha omfattande och långvariga konsekvenser i form av såväl posttraumatiska symtom, som en subjektiv upplevelse av sänkt Livskvalitet på flertalet områden. Det förelåg dock inget entydigt samband dem emellan, i det att högre grad av posttraumatiska symtom nödvändigtvis hängde samman med lägre grad av subjektiv Livskvalitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Livskvalitet upplevs hos diabetespatienter med bensår. Vi vill till följd av detta öka kunskapen och förförståelse till Livskvalitetens betydelse vid omvårdnadsarbetet. Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som tyvärr blir vanligare i Sverige. Diabetespatienter kommer vi som sjuksköterskor att träffa på överallt inom hälso- och sjukvården. För att uppnå vårt syfte ställer vi därför följande fråga: Hur påverkas Livskvaliteten hos diabetespatienter med bensår? Metoden som används för att undersöka detta är en litteraturstudie.

Bakgrund: Vanligaste behandlingsformen för bröstcancer är kirurgi, där ibland hela bröstet tas bort (mastektomi). Ibland görs bröstrekonstruktion efter mastektomi. Tidigare studier visar att mastektomi kan ha negativ inverkan på kvinnors Livskvalitet och kroppsuppfattning. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor som genomgått mastektomi skattar sin Livskvalitet och kroppsuppfattning, samt om samband kan ses mellan dessa. Syftet var även att beskriva om det finns skillnader i Livskvalitet och kroppsuppfattning mellan kvinnor som genomgått mastektomi med eller utan bröstrekonstruktion.

Den palliativa vården utvecklas allt mer. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om vad patienten anser bidra till Livskvalitet livet ut, för att kunna göra den sista tiden i livet till det bästa utifrån de förutsättningar som finns. Målet med den palliativa vården är att lindra lidande och främja Livskvalitet hos både patient och närstående. Sjuksköterskan står under Hälso- och sjukvårdslagen som säger att vården ska bedrivas i samråd med samtliga aktörer. För att eftersträva Livskvalitet måste sjuksköterskan skapa en vårdande relation till varje enskild patient.

Vårt syfte med denna studie har varit att studera sambandet mellan delaktighet och livskvalitéhos de äldre på ett äldreboende samt hur personal och ledning arbetar för att främjaLivskvaliteten genom delaktighet.Frågeställningv? Hur ser de äldre på sin delaktighet?v? Hur ser de äldre på sin Livskvalitet?v? Hur ser personal och enhetschef på möjligheten i att främja de äldres Livskvalitetgenom delaktighet?v? Hur påverkas de äldres Livskvalitet av deras möjlighet till delaktighet?Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med de äldre,personal samt enhetschef. Den tidigare forskningen vi studerat rör åldrande, Livskvalitet ochdelaktighet. I vår analys har vi applicerat det salutogena perspektivet, empowerment ochaktivitetsteorin.Vårt resultat visar att den äldres Livskvalitet i hög utsträckning påverkas av möjligheten tilldelaktighet. Delaktighet tar sig uttryck på olika sätt där återkommande teman har varit;delaktighet i fysiska aktiviteter, fysisk delaktighet i sin egen omvårdnad samt inflytande översin egen omvårdnad.

Diabetes Mellitus Typ 1 är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige. Diabetes är i tonåren fyllt av motstridiga krav, som kan ha betydelse och inverkan på tonåringens självständighetsutveckling och Livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad som påverkar livskvalitén hos tonåringar med Diabetes Mellitus Typ 1. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskningsmetod. Artikelanalysen gjordes enligt en kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom med dålig prognos och hög dödlighet. Många patienter behandlas därför med palliativ vård. Att ha lungcancer påverkar patientens Livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att främja patientens livkvalitet.Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet Livskvalitet utifrån lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som påverkade känslan av den och hur sjuksköterskan kunde främja Livskvalitet utifrån sin yrkesroll.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt användes 25 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed.Resultat: Livskvalitet är ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som någonting individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla.

Bakgrund: Primärt Sjögrens syndrom (pSS) är en reumatisk sjukdom karaktäriserad av ögon- och muntorrhet samt påverkan på olika organ. En överväldigande trötthet är vanligt. En orsak till tröttheten kan vara ett behandlingsbart tillstånd såsom nedstämdhet. Tröttheten kan leda till nedsatt Livskvalitet, arbetsförmåga och påverka relationer med familj och vänner.Syfte: Att kartlägga hur vanligt det är med trötthet i en grupp av patienter med pSS samt om tröttheten har något samband med nedstämdhet eller nedsatt Livskvalitet.Metod: Sextiotvå patienter deltog i studien. Patienterna fick fylla i fyra instrument/enkäter angående trötthet, nedstämdhet och Livskvalitet (VAS trötthet, ESSPRI, HADS, SF-36).

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv helhetsvård, där patientens omvårdnad ska vara i centrum. Sjuksköterskans kunskap om palliativ vård är grundläggande för att det ska bli en bra vårdsituation. En av sjuksköterskans huvuduppgifter var att bidra till att patienten fick en bra Livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad för att bevara den vuxna patientens Livskvalitet inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i åldersgruppen 16-19 år upplever sinLivskvalitet samt att undersöka om det finns skillnader i hur flickor och pojkar upplever sinLivskvalitet. Studien genomfördes på en gymnasieskola i Mellansverige i januari 2008 och ären empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie med beskrivande och jämförande design. Sammanlagtdeltog 90 elever, 47 flickor och 43 pojkar. Författarna använde sig av instrumentet LifeSatisfaction Questionnaire (LSQ). Huvudresultatet visade att hela undersökningsgruppenskattade högst Livskvalitet i faktorn fysiska symtom.

Bröstcancersjuka kvinnors Livskvalitet efter mastektomi ? en systematisk litteraturstudie En systematisk litteraturstudie Ida Ericson, Petra Gustafsson & Natalie Svensson Abstrakt Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor och dagligen drabbas 20 kvinnor i Sverige. Att få bröstcancer är ofta en stor omvälvande upplevelse som kan göra de drabbade kvinnorna medvetna om hur skört livet är. Den vanligaste behandlingen vid bröstcancer är mastektomi. Efter en mastektomi kan kvinnornas Livskvalitet påverkas och vi som sjuksköterskor måste vara beredda på att kunna möta dessa kvinnor där de befinner sig, i deras livsvärld.