Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är ett globalt växande folkhälsoproblem som dessutom är en ekonomisk last på samhället. Forskning har uppskattat att majoriteten av dödsfall kommer att bero på hjärt- och kärlsjukdomar vid år 2030. Några riskfaktorer för att utveckla hjärt- och kärlsjukdom är ett högt BMI, rökning och låg fysisk aktivitet. Forskning har visat att primärpreventivt arbete med livsstilsförändringar är något som minskar riskfaktorerna och är kostnadseffektivt för samhället. Syftet: var att beskriva vilka primärpreventiva metoder sjuksköterskan använder för att uppmuntra till livsstilsförändringar hos patienter med risk för  hjärt- och kärlsjukdom samt att beskriva hur dessa primärpreventiva metoder påverkar riskfaktorerna.

Bakgrund: Åldrandet innebär naturliga biologiska, sociala och psykologiska förändringar, andelen äldre i samhället beräknas öka och äldre upplever ett lägre socialt deltagande kontra resten av befolkningen. Ensamhet beskrivs som en obehaglig eller oacceptabel avsaknad av relationer och involverar hur en person uppfattar, upplever och utvärderar den avsaknaden. Hälsoproblem och upplevelsen av livskvalitet är knutet till ensamhet. Ingen konsensus om fenomenet ensamhet finns inom vårdvetenskapen. Sjuksköterskan har viktig roll att upptäcka, motverka och förebygga ensamheten, därför behövs mer kunskap om fenomenet.

Bakgrund: Att få kunna vårdas och dö hemma i en familjär och välkänd miljö innebär för de allra flesta en känsla av trygghet. För många anhöriga är det självklart att leva nära den döende och ta ansvar för omvårdnaden. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan familjen liknas vid en mobil, vid obalans påverkas alla familjemedlemmar. Syftet med studien var att belysa patientens, anhörigas och sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet för att få en ökad förståelse för sjuksköterskors roll i detta sammanhang. Metod: Litteraturstudie där tidigare forskning i ämnet undersökts och sammanställts.

Viktnedgång är ett ofta förekommande fenomen hos patienter med allvarlig sjukdom. Erfarenheten visar att det inte talas mycket om detta inom vården. Syftet med denna studie var att få en djupare insikt i hur patienten upplever sin viktnedgång och vad sjuksköterskan kan göra i sin omvårdnad för att hjälpa patienten att bibehålla sin vikt. Metoden är en litteraturstudie av tretton vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienten upplever en förändrad självbild, känner begränsningar i sitt sociala liv, tappar kontrollen över livet vilket är faktorer som påverkar hennes livskvalitet till det sämre.

Syftet med studien var att kartlägga studier som har använt sig av det orala hälsorelaterade livskvalitetsinstrumentet GOHAI. Studien bygger på en allmän litteraturstudie som sammanställt forskning inom det ämne som är valt. Granskning gjordes av artiklar som använt sig av GOHAI vilka söktes via PubMed. Begränsning gjordes på deltagare ?60 år, engelskspråkiga och med abstract tillgängligt. Studien baserades på 20 kvantitativa artiklar. Resultatet visade att studierna kom från olika delar av världen.

Background: Quality of life is a concept of individual meaning which is perceived differently depending on the person experiencing it. To have a chronic disease in the lung, such as asthma, has an effect on the quality of life. Asthma affects people of all ages. It is a disease that causes a constriction in the patients? airways which leads to a feeling of suffocation which in turn produces a feeling of anxiety.Aim: The purpose is to illuminate which factors affect the quality of life in adult patients with asthma.Method: This is a literary review based on ten articles, both quantitative and qualitative, from four different continents.

Multipel skleros (MS) är en livslång sjukdom som medför större eller mindre funktionsnedsättningar hos den MS-sjuke. I Sverige lever cirka 18000 personer med MS och sjukdomen debuterar oftast i 20-40 års ålder. Sjukdomen drabbar det centrala nervsystemet och orsakar succesiv nedbrytning av nervfibrer. Orsaken är fortfarande oklar och idag finns ingen botande behandling. Insjuknandet och funktionsnedsättningarna påverkar även närståendes liv och medför påverkan på hela familjen.

Den fysiska beröringen är en förutsättning för att vård överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hälso- och sjukvården ett oräkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns där som en självklar del i den dagliga vården men kan också användas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvårdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i ämnet användes och var publicerade efter 1995.

Den fysiska beröringen är en förutsättning för att vård överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hälso- och sjukvården ett oräkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns där som en självklar del i den dagliga vården men kan också användas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvårdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i ämnet användes och var publicerade efter 1995.

Hälsopåverkan på grund av arbetslöshet är ett utbrett problem som påverkas av både samhälleliga och politiska faktorer. Brist på arbete medför många konsekvenser så som förlorad inkomst, ekonomisk sårbarhet och försämrad livskvalitet. Det finns ett klart samband mellan arbetslöshet och ohälsa med bemärkelse på psykisk ohälsa eftersom arbetslösa personer tenderar att ha sämre hälsa än arbetande personer. Coping handlar om hur individer reagerar på svåra eller stressande livssituationer. Hur en individ använder sig av olika copingstrategier påverkar hur denne hanterar den svåra livssituationen som arbetslöshet utgör.

Smärta är en obehaglig, subjektiv och individuell upplevelse som kan indelas i akut- och långvarig smärta beroende på dess tidsaspekt. En akut smärta kan övergå till långvarig smärta vilket minskar patientens livskvalitet och ökar den samhällsekonomiska kostnaden. Sjuksköterskan har en viktig funktion i att lindra patientens smärta då bedömning och behandling av smärta är en av sjuksköterskans huvuduppgifter. Trots att smärtforskningen har utvecklats anses smärtbehandlingen fortfarande vara otillräcklig. Därför är det relevant att belysa de faktorer som påverkar smärta och ökar möjligheten till en god smärtbehandling.

Problemformulering: Varje år avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vårdas palliativt och målet med den palliativavården är att uppnå bästa möjliga livskvalitet. Upplevelser så som rädslor och ångest är vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det är därför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stå inför döden för att ökaförståelsen och kunskapen hos sjuksköterskor.Syftet: var att belysa upplevelser av att stå inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen. Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats.Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av ångest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden.Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut är varierande och är viktiga att uppmärksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrån ett patientperspektiv krävs för att optimera denpalliativa vården för patienter med obotlig cancer..

Bakgrund och syfte:Multidisciplinär hemrehabilitering för personer med milda till måttliga strokesymtom har visat sig vara en evidensbaserad intervention. Flera studier hade gjorts inom ämnet, men det saknades en tydlig beskrivning av åtgärderna och dess innehåll inom multidisciplinär hemrehabilitering. En sådan kunskap bedömdes vara viktig för att arbetsterapeuten skulle kunna arbeta utifrån arbetsterapeutiskt perspektiv. Syftet med denna studie var att sammanställa den kunskap som fanns inom multidisciplinär hemrehabilitering, avseende dess åtgärder, effekt och faktorer som påverkade rehabiliteringens effekt samt för- och nackdelar med den multidisciplinära hemrehabiliteringen.Metod:Litteraturstudie där både artiklar med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades.Resultat:Åtgärder som utfördes inom multidisciplinär hemrehabilitering var bl.a. insiktsträning, kompensatoriska strategier, uppmuntran till att hitta egna problemlösningar och att anta uppmaningar på rätt nivå, uppgift- och kontextorienterade metoder, guidning, kommunikationsträning, information och rådgivning.

SAMMANFATTNINGI Sverige drabbas ca 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Överlevnaden är låg, men på senare år har åtskilliga insatser gjorts för att förbättra dessa siffror. Bland annat har man börjat utbilda brandmän, säkerhetsvakter och taxichaufförer i hjärt-lungräddning med defibrillator och numer är hypotermibehandling en vedertagen metod för att skydda den ischemiskt skadade hjärnan. Trots detta kan dessa patienter drabbas av funktionsnedsättning på grund av den syrebrist i hjärnan som ändå uppstår till följd av hjärtstoppet. Det är viktigt att ha kunskap om hur dessa patienter mår och klarar av sin vardag sedan de lämnat sjukhuset, för att kunna ge det stöd de behöver för att kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt.Syftet var att beskriva livssituationen hos patienter som drabbats av hjärtstopp med fokus på livskvalitet, kognitiva funktioner och ADL.Forskningsöversikt valdes som metod för att få en samlad bild över aktuellt kunskapsläge inom detta problemområde.

Varje år drabbas 15 000 svenskar av prehospitalt hjärtstopp. Vid ett flertal sjukhus i Sverige har inducerad hypotermi visat sig vara ett bra behandlingsalternativ för att minimera neurologiska handikapp. Studier som bedrivits i Europa och Australien tyder på att ett snabbt omhändertagande med nedkylning av patient till 33-34°C under 12-24 timmar visat på förbättrad överlevnad och livskvalitet för patienten. Sjuksköterskans omvårdnad vid behandlingen är viktig. Syftet var att beskriva den specifika omvårdnaden av patienter vid inducerad hypotermibehandling efter prehospitalt hjärtstopp.