As the use of smartphones and other mobile technology in our society is constantly increasing,so too does the possibilities of visually impaired persons increase as they are becoming moreable to enhance their quality of life with the help of mobile assistive technology. The purposeof this study was to explore how rehabilitation and habilitation organizations, which areworking with the visually impaired, should approach new technology. We have researched thisby examining the possibilities, opportunities and barriers of using mobile assistive technology.Based on this, we formulated the following research question: What factors are important forrehabilitation and habilitation organizations to consider in order to support, promote andcreate quality of life through the use of mobile assistive technology in their work with thevisually impaired? To answer the above question an exploratory study was made at an eyeclinic in the Västra Götaland region. The study was done through a series of qualitativeinterviews with both staff and patients at the eye clinic.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i upplevd hälsorelaterad livskvalitet, antalet sjukdagar samt fysisk aktivitet på fritiden mellan två olika yrkesroller med olika fysiska aktivitetsnivåer. Våra frågeställningar inför denna studie löd:-          Hur skiljer sig den hälsorelaterade livskvaliteten mellan individer med ett fysisk aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?-          Hur skiljer sig antalet sjukdagar år 2009 mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?-          Hur skiljer sig mängden fysisk aktivitet på fritiden mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete? MetodVi använde oss av enkätundersökning för att besvara våra frågeställningar. Denna bestod SF-12 som är en sedan tidigare beprövad och validerad enkät och ett egenkomponerat frågeformulär med kompletterande bakgrundsfrågor. Materialet delades ut till 92 respondenter och besvarades av 79 av dessa, bortfallet blev 14 procent.

Bakgrund: Många personer med psykisk funktionsnedsättning har en upplevelse av låg livskvalitet. De har också en sämre utgångspunkt materiellt, ekonomiskt, socialt och hälsomässigt. Att beviljas insatsen särskilt boende innebär att få stöd, service och omsorg i sin vardagstillvaro. Tidigare studier har visat att för att ett stöd ska upplevas stödjande behöver personalen ha både kunskap och vissa egenskaper, lyssnande, medkännande och lyhördhet.Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter och tankar kring hur man utformar vardagligt stöd till livskvalitet för personer som bor i särskilt boende.Metod: Halvstrukturerade intervjuer gjordes där sammantaget tio personal deltog från fem särskilda boenden. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Personalens erfarenheter av att ge stöd till livskvalitet rörde sig inom tre olika områden.

Omvårdnad ? Självständigt arbete IIVEA010.

Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva upplevelsen av MS-relaterad fatigue, hur den påverkade vardagen och val av egenvårdsstrategier.Metod: Beskrivande litteraturstudie. Resultatdelen innehåller 15 st vetenskapliga artiklar, varav 8 st har en kvantitativ ansats, 5 st har en kvalitativ ansats och 2 st har båda ansatserna. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl och genom manuell sökning.Resultat: MS-relaterad fatigue var en unik och individuell upplevelse. Fatigue hade en multidimensionell och handikappande inverkan på vardagen, som berörde såväl fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter. Personer med MS hade utvecklat olika egenvårdsstragier för att minska, förebygga och dölja konsekvenserna av fatigue. Tre av artiklarna saknade en tillräcklig beskrivning av inklusions- och exklusionkriterier. Fyra artiklar saknade en adekvat beskrivning av bortfall. Slutsats: MS-relaterad fatigue bidrog till en försämring av fysiska, psykiska, sociala och kognitiva funktioner och stod i direkt relation till sämre livskvalitet.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka omvårdnadsbehov kvinnor hade inför en hysterektomi för att de skulle känna sig mer nöjda med operationens slutresultat. Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie och omfattade en sammanställning av totalt 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar av måttlig till hög kvalitet. Samtliga artiklar granskades efter två modifierade granskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar, om 28 bedömningskriterier vardera. För att evidensbestämma resultaten användes graderingskriterier enligt Bahtsevani (2008). Evidensvärdet för samtliga påståenden i resultatet vilade på måttligt till starkt vetenskapligt underlag.

Att drabbas av allvarlig sjukdom leder ofta till chock och desperation. Sjukdom kan ses som ett hot mot integriteten och känslan av värdighet och orsaka lidande hos den sjuka personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med obotlig cancer under livets sista månader. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera tio internationellt publicerade vetenskapliga studier. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna hopp och vilja leva, att vilja vårdas hemma, att ha behov av stöd, att inte förlora kontrollen och bli beroende av andra, och att ha en tro kan vara en styrka.

Bakgrund: En åldrande befolkning innebär ett ökat behov av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bättre hälsa och bidrar till minskade hälsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande effekter hos äldre över 60 år. Metod: Metoden var en allmän litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanställdes utifrån musikens och dansens effekter på äldres hälsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som värdefulla interventioner för att öka äldres upplevda välbefinnande och livskvalitet.

Bakgrund: I början av århundradet ansågs smärta vara relaterad till kroppsliga orsaker. Smärta utan kroppslig skada betraktades som psykisk sjukdom. Oklar kronisk smärta delades in i två olika grupper utifrån den psykoanalytiska synen och den strikt organiska synen. Fibromyalgisyndrom (FMS) är ett svårdiagnostiserat tillstånd eftersom de flesta symtomen är subjektiva. Prevalensen av FMS är drygt 3 % bland kvinnor och 0,5 % bland män.

Statistik visar att fler och fler människor drabbas av cancer varje år. En del människor får beskedet att cancersjukdomen är obotlig. För de drabbade uppstår en mängd känslor och tankar som kan avgöra hur den sista tiden i livet kommer att gestalta sig. För att vi som sjuksköterskor ska kunna bidra till en bättre livskvalitet för obotligt sjuka cancerpatienter, har syftet i studien varit att fördjupa oss i patienters tankar och känslor efter att ha drabbats av obotlig cancer. Metoden som använts är en litteraturöversikt där tidigare forskning analyserats och sedan sammanställts till ett nytt resultat.

Över 80 procent av världens befolkning drabbas någon gång i livet av ryggsmärta. Människor som lever med ryggsmärta kan drabbas av sänkt livskvalitet, smärta ångest och sömnproblematik. Massage är en alternativ behandlingsmetod som påverkar kroppen på flera sätt. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur massage påverkar patienter med ryggsmärta. Metoden var en litteraturstudie.

Bakgrund: Permanent tarmstomi är ett kirurgiskt ingrepp där en bit tarm läggs ut på magen och avföringen samlas ihop i en stomipåse. Tarmstomi blir aktuell då sjukdom eller skador föreligger i tarmen. Kvinnor med permanent tarmstomi kan uppleva en förändrad självbild och utveckla depressiva symptom. För att lindra kvinnorsnas lidande blir det därmed viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras livsvärld. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med peramnent tarmstomi.Metod: Systematisk litteraturstudie med ett induktivt tillvägagångssätt. 10 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Många kvinnor hade svårt att identifiera sig med den förändrade kroppen och upplevde sig ha lägre värde som kvinna.

År 2005 dog 21000 svenskar i cancer. Det är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärt- och kärlsjukdomar. De senaste åren har därför den palliativa sjukvården utvecklats allt mer. Den palliativa vården är en aktiv helhetsvård för patienten och dennes familj som syftar till att skapa förutsättningar till bästa möjliga vård och livskvalitet när sjukdomen inte längre är botbar. Syftet med den här studien var att med ett närstående perspektiv belysa upplevelsen av att vara närstående till cancerpatienter i palliativ vård.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett syndrom och ett kroniskt tillstånd som orsakar smärta, ömhet och stelhet i rörelseorganen. Fibromyalgi karaktäriseras också av sömnstörningar, fatigue, ångest, depression och problem med tarmfunktionerna. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi och vilka copingstrategier de använder för att hantera sin situation. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Resultat: Kvinnor med fibromyalgi upplevde en oförutsägbar fluktuerande och utbredd smärta, en ständigt närvarande fatigue, stelhet samt kognitiva svårigheter.

Huvudsyftet med studien har varit att beskriva upplevelser och svårigheter om hur kognition påverkar vuxna MMC patienters möjlighet att uppnå delaktighet och självbestämmande. De frågor som har ställts är: 1.) Vad påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten hos informanterna? 2.) Hur beskriver informanterna självbestämmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? 3.) I vilken utsträckning upplever informanterna att de kan påverka den egna förmågan till självbestämmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? Kvalitativ metod har använts där totalt åtta patienter i åldrarna mellan 20-55 år och som alla hade diagnosen MMC ingick. Huvudresultatet visar att flera faktorer påverkar MMC-patienters upplevelse av självbestämmande och delaktighet. Några faktorer som påverkar är kognition, bristande diagnoskunskap, ekonomi och arbete, utbildning och tillgänglighet med flera.