På en minnesmottagning på ett universitetssjukhus i mellersta Sverige förs det en diskussion om att sjuksköterskan ska träffa patienten vid uppföljande besök efter att demensdiagnos delgivits. Det finns idag inga lokala riktlinjer för vad som skulle ingå i ett sådant besök. Inom andra medicinska specialiteter finns redan rutinen med uppföljande besök hos sjuksköterska och det är uppskattat bland patienter.I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom framgår bland annat att vården ska vara personcentrerad och att anhöriga ska få stöd. Syftet med föreliggande studie var att belysa hur personer med demenssjukdom och deras anhöriga upplever sin situation.Metoden som valdes var forskningsöversikt. Inkluderade artiklar skulle handla om mild till måttlig demens och övervägande om Alzheimer.

Bakgrund Venösa bensår drabbar oftast personer över 65 år. Befolkningen i Sverige lever allt längre, detta kommer antagligen leda till att fler kommer drabbas av venösa bensår. En etiologisk diagnos ställs av en läkare genom anamnes och en klinisk undersökning. Drygt hälften av alla bensår orsakas av venös insufficiens ofta beroende av försvagades kärl eller felande venklaffar. Syfte syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som påverkar läkningen av venösa bensår hos äldre.

Multipel skleros är en autoimmun sjukdom som genom en inflammatorisk process bryter ner myelinet runt nerverna i centrala nervsystemet och leder till ärrbildning på nerverna. Sjukdomen utvecklas under många år och leder till olika grad av funktionsnedsättningar. Den drabbar kvinnor oftare än män och är vanligare i Nordamerika och norra Europa än i världen övrigt. Syftet med litteraturstudien var att studera hur personer med multipel skleros upplever att sjukdomen påverkar livskvaliteten. Metoden för litteraturstudien inspirerades av Goodmans sju steg för litteratursökning.

Dagens hälsotrend har en baksida vid namn ortorexi. Ortorexi är en ätstörning där personer är alltför fixerade vid att äta nyttig mat och att träna överdrivet mycket. Deras livsstil blir en belastning för både kropp och själ. Depressioner och skador är vanligt. De som drabbas av ortorexi är framför allt unga personer med höga krav på sig själva.

Samtalsanalys har tidigare använts som ett komplement till traditionellt använda standardiserade tester för att undersöka mer funktionella aspekter av kommunikation (Wells & Local, 1992; Yont, Hewitt & Miccio, 2002; Samuelsson 2009). Syftet med föreliggande studie är att utifrån sytematiska analyser av vardagliga samtal och logopedisk intervention utforska relationen mellan kommunikativa behov i vardagen och mål med intervention för barn med språkstörning.Tre barn med språkstörning filmades i vardagliga samtal hemma och på förskolan samt vid ett behandlingsbesök hos logopeden. Materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer. Intervjuer och retrospektioner genomfördes med föräldrar, förskolepersonal samt behandlande logoped för att ytterligare belysa barnens kommunikativa situation.I föreliggande studie framkommer att de kommunikativa behov barnen har relaterar till de mål som sätts upp i logopedisk behandling. På grund av deras fonologiska svårigheter påverkas barnens kommunikation då det ofta uppstår problemkällor, deras yttranden ignoreras och deras talutrymme inskränks.

En organisation som önskar vara både lärande och flexibel behöver kunna tillvarata, överföra, och utveckla kunskap och kunnande mellan medarbetare oavsett roll och position. Syftet med studien är därför att bidra till förståelsen för hur organisationer kan främja överföring och utveckling av kunskap mellan anställda och konsulter, genom att studera individers förståelse av kunskapsöverföring i vardagen i en kunskapsintensiv offentlig verksamhet. Den teoretiska referensramen bygger på teorier om flexibilitet och konsulthantering tillsammans med lärandeteorier om kunskapsöverföring. Dessa knyts sedan samman genom tidigare forskning vilken kombinerar båda forskningsfälten. En kvalitativ fallstudie har genomförts av två grupper på en IT-avdelning i en offentlig verksamhet och resultatet baseras på 11 semistrukturerade intervjuer med konsulter, anställda och chefer.Föreliggande studie visar att det krävs olika strategier för kunskapsöverföring beroende på vilken typ av konsult som används.

SAMMANFATTNINGBakgrundAlzheimers sjukdom är en av de stora folksjukdomarna och är den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Alzheimers kan kallas för anhörigsjukdom, då det är vanligt att anhöriga vårdar sin familjemedlem under sjukdomens förlopp. Alzheimers är en sjukdom som på många sätt försämrar tillståndet hos den sjuka, vilket medför en stor belastning både fysiskt och psykiskt för de anhöriga som vårdar.SyfteSyftet är att undersöka anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka med Alzheimers sjukdom i hemmet.MetodArbetet är en systematisk litteraturstudie och både kvalitativa och kvantitativa studier används för att få en helhetsbild av anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka med Alzheimers. Tio artiklar utgör grunden för examensarbetets resultat.ResultatResultatet består av tre kategorier: Anhörigas tankar om första tiden efter beskedet om diagnosen, anhörigas livskvalitet och sjukdomens påverkan på relationen. I resultatet framgick det att de anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka skiljde sig mycket åt.

Föreliggande uppsats är en begreppsanalys med syfte att beskriva och klargöra innebörder i begreppet förlust och dess innebörder i relation till kontexten att ?förlora talförmågan genom sjukdom?.Patienter som drabbats av en förlust i samband med ohälsa orsakas ofta lidande i form av förlorad livskvalitet. Det är sjuksköterskans ansvar att minska sådant lidande och vägleda patienten mot ett ökat välbefinnande.I bakgrunden och problemformuleringen beskrivs den vårdvetenskapliga förankring som begreppet förlust har. Vår åsikt är att det saknas forskning som synliggör innebörder av begreppet förlust i form av begreppsanalys och att det finns ett behov av yrkesmässig kunskap om begreppets innebörder för att få en djupare förståelse för fenomenet förlust. Som metod granskades ordböcker, synonymordböcker, motsatsordböcker samt nätlexikon för att finna den språkliga innebörden av begreppet.

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Bakgrund Venösa bensår drabbar oftast personer över 65 år. Befolkningen i Sverige lever allt längre, detta kommer antagligen leda till att fler kommer drabbas av venösa bensår. En etiologisk diagnos ställs av en läkare genom anamnes och en klinisk undersökning. Drygt hälften av alla bensår orsakas av venös insufficiens ofta beroende av försvagades kärl eller felande venklaffar. Syfte syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som påverkar läkningen av venösa bensår hos äldre.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lungcancer. Fjorton artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att sjukdomen och behandlingen påverkar och förändrar det dagliga livet, att ha funderingar kring döden och ibland föredra att dö, att söka efter strategier för att kunna försöka leva som vanligt, att behöva stöd och trygghet för att kunna hantera sjukdomen, att acceptera sjukdomen och hysa hopp. Resultatet visar att lungcancer medför påtagliga förändringar i det dagliga livet. Dyspné och trötthet medförde förändrad livskvalitet som resulterade i förmågan att inte vara kapabel att utföra aktiviteter som tidigare.

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ?pulsåderbråck?.

BakgrundMatematik är något som finns omkring oss hela tiden. Förskolans läroplan har under år 2010 blivit reviderad och blivit mer tydlig i vad både förskollärare och förskolans arbetslag skall sträva efter för att utveckla barnen inom matematisk begreppsbildning. Barn stöter på matematik i vardagen när de leker och använder sig av olika material, vid dukning och när de äter. Men för att barnen skall förstå att det är matematik de håller på med, behöver pedagogerna ha på sig sina ?matematikglasögon? och synliggöra matematiken i vardagen på ett lustfyllt sätt.SyfteSyftet med denna undersökning är att ta reda på i vilka vardagliga situationer som några förskollärare anser att de stimulerar barns matematiska begreppsbildning, vilka material som används vid dessa tillfällen och vilka kunskaper som de menar att barnen får möjlighet att utveckla.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativ metod.

Bakgrund:Att drabbas av venösa bensår kan innebära lidande som kan påverka patientens hälsa och livskvalitet. Såren som ofta är svårläkta gör att patienten behöver vård i form av frekventa omläggningar. I denna vårdrelation finns risk att sjuksköterskor endast fokuserar på såren och inte möter patientens unika behov. Syfte: Att utforska hur patientens vardag påverkas av att leva med venösa bensår. Metod: En systematisk litteraturstudie av endast vetenskapliga artiklar användes som metod och sökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycInfo som resulterade i 12 artiklar.

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.