Bakgrund: Alkoholcirros är en kronisk leversjukdom och den näst vanligaste orsaken till levertransplantation. För att utveckla cirros krävs ett långvarigt skadligt bruk av alkohol. En patient sätts upp på väntelistan för transplantation om det innebär en betydligt försämrad livskvalitét eller arbetsförmåga och/eller begränsad tid kvar att leva. Den komplexitet som kan ses för gruppen patienter med alkoholbetingad leversjukdom är risken att återfalla i alkoholberoende. Av patienter som är alkoholberoende uppges 40 procent ha en samtida psykiatrisk sjukdom.

Knäledsproblem är vanligt förekommande i Sverige såväl som i resten av västvärlden. Knäledsskador orsakade av yttre våld, artros och andra degenerativa sjukdomar är de vanligaste orsakerna till denna åkomma. Påverkad livskvalité, sjukskrivning från arbete, social isolering, smärta och allmänt lidande är konsekvenser som de drabbade personer kan uppleva. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av att genomgå en operation med total knäplastik. Fem kvinnor som genomgått en total knäledsplastik de senaste tre månaderna deltog i studien.

Syftet med studien var att undersöka aktivitetsförmåga, symtom, smärta och tillfredställelse samt sambandet mellan aktivitetsförmågan, gipstid och antalet behandlingstillfällen hos arbetsterapeut efter tumbasartroplastik 1 till 2 år efter operation och efterföljande rehabilitering. Till samtliga patienter (n = 80) som opererades från jan 2008 till mars 2009 skickades självskattningsinstrumentet, hälsoenkäten Quick DASH samt ett frågeformulär gällande om man var tillfredställd/ nöjd med operationen. Hälsoenkäten belyser dimensioner av hälsorelaterad livskvalité och kan vara till god hjälp i det kliniska arbetet. Svarsfrekvensen i studien var 91 % och 86 % av patienterna svarade att man var nöjd med operationen. Quick DASH score räknades ut (n = 67) till medianvärde på 11,4 poäng .

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende.

SAMMANFATTNINGBakgrund Undernäring är vanligt förekommande bland äldre i Sverige varav en orsak är att de äter för få måltider och har dålig aptit. Det är därför viktigt att de äldre erbjuds tillräckligt många mål mat per dag och att maten är energi- och näringsriktig. Sjuka, undernärda äldre behöver ofta äta energi- och proteinrik kost för att uppnå sina behov. Det är viktigt att motverka och behandla undernäring då det kan medföra bland annat försämrad livskvalité. Med denna studie ville vi ta reda på och belysa hur de äldres näringsintag verkligen såg ut.Syfte Syftet med studien var att studera intag av energi, protein, järn, kalcium samt C och D-vitamin under två huvudmåltider, två dagar hos geriatriska patienter som åt E-kost.Metod Metoden som användes var en vägd kostregistrering samt fotografering.

Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste sjukdomarna i svenska samhället och klassas som en folksjukdom. Hälften av de personer som får en cancerdiagnos, får obotlig cancer. Att dela med sig av upplevelser via bloggar kan hjälpa individer med obotlig cancer att hantera sin sjukdom. Sjukdomsbloggar kan även ha betydelse för omvårdnaden av patienter gällande förståelse och bemötande från sjukvården. Syfte: Att utifrån bloggar, beskriva individers upplevelser av att ha obotlig cancer samt beskriva vilken betydelse bloggen har för individerna.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende.

Genom att skriva den här uppsatsen vill jag uppmärksamma behovet av planering i städer i tredje världen, då urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket på dessa platser varje dag. Genom att beskriva två genomförda projekt ? där planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa på hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invånare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som använts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrån, vilka åtgärder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det är viktigt att förstå att man ofta inte kan välja att använda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstår beroende på vilket fall det handlar om.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom där både behandlingen och sjukdomen kan påverka och begränsa den drabbade personens vardag. Det finns evidens för att regelbunden fysisk aktivitet eller motion har en lindrande effekt på sjukdomens symptom och cancerbehandlingens biverkningar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur personer med diagnostiserad cancer upplever sin Livskvalitet, fysiska funktion samt om humöret påverkas i samband med adjuvant cancerbehandling. Syftet med studien är även att undersöka dessa patienters möjlighet till träning, vad som kan underlätta och motivera till träning samt vilka svårigheter och hinder till träning och annan fysisk aktivitet som finns. Metod: Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie av fokusgrupper där cancerdrabbade personer som genomgår eller har genomgått adjuvant behandling blivit intervjuade om deras erfarenheter och upplevelser av vardagliga aktiviteter och träning. Huvudresultat: De vanligaste upplevelserna som deltagarna uttryckte var: en sorts trötthetskänsla, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet, oro samt minskad Livskvalitet till följd av bland annat minskad matglädje och sjukdomsinsikt. Vanliga hinder som deltagarna upplevde var otillräcklig energi, dålig motivation eller risken att känna sig obekväm i en träningsmiljö. Möjligheter och faktorer som underlättade till träning upplevde deltagarna var fasta rutiner, att tycka om träningsformen samt att ha inställningen att träning underlättar vardagen. Slutsats: För att hjälpa cancerdrabbade personer i deras tillvaro bör det läggas ner mer tid och energi till att motivera personen till en mer positiv vardag. Detta leder då till att denne själv kan inse vilka möjligheter som finns till fysisk aktivitet och att personen inte bara ser problem som kan kännas övermäktiga utan istället fokusera på lösningarna till dessa problem..

Genom att skriva den här uppsatsen vill jag uppmärksamma behovet av planering i städer i tredje världen, då urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket på dessa platser varje dag. Genom att beskriva två genomförda projekt ? där planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa på hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invånare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som använts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrån, vilka åtgärder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det är viktigt att förstå att man ofta inte kan välja att använda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstår beroende på vilket fall det handlar om.

Hysterektomin eliminerar reproduktionsförmågan hos kvinnan som genomgår operationen och samtidigt förändras hennes kvinnliga identitet och sexuella funktion. Allt detta leder till psykologiska konsekvenser för kvinnan, men påverkar också hennes partner. Då det inte finns mycket forskning om kvinnans upplevelser kring hysterektomi, och ännu mindre forskning kring mannens, är syftet med den här studien att belysa kvinnors och mäns upplevelse av hysterektomi. Metoden som används är en litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades och användes genom att sammanställa resultaten. Resultatet visar att kvinnan kan vara orolig och osäker inför sitt beslut att genomföra hysterektomi.

Bakgrund:Palliativ vård innebär lindrande åtgärder, vilket innebär att effekterna av sjukdomen lindras men själva sjukdomen botas inte. Denna vård är en helhetsvård som bygger på en vårdfilosofi med syftet att bevara livskvalité när bot inte längre är möjligt. Oavsett diagnos och var människan vårdas ska palliativ vård omfatta alla människor. Frågor kring demenssjukdom och palliativ vård har problematiserats dels på grund av dess komplexitet och dels på grund av bristande kunskaper inom områden både hos närstående och hos vårdpersonal. Människor med demenssjukdom är en sårbar grupp, deras autonomi är begränsad och förmåga att fatta egna beslut varierar.Syftet:Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprätta individuell vårdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom.Metod:Resultatet bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom äldrevården med demensinriktning.

Bakgrund:Palliativ vård innebär lindrande åtgärder, vilket innebär att effekterna av sjukdomen lindras men själva sjukdomen botas inte. Denna vård är en helhetsvård som bygger på en vårdfilosofi med syftet att bevara livskvalité när bot inte längre är möjligt. Oavsett diagnos och var människan vårdas ska palliativ vård omfatta alla människor. Frågor kring demenssjukdom och palliativ vård har problematiserats dels på grund av dess komplexitet och dels på grund av bristande kunskaper inom områden både hos närstående och hos vårdpersonal. Människor med demenssjukdom är en sårbar grupp, deras autonomi är begränsad och förmåga att fatta egna beslut varierar.Syftet:Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprätta individuell vårdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom.Metod:Resultatet bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom äldrevården med demensinriktning.

I Sverige drabbas närmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Bröstcancer är vanligast hos kvinnor över 40 år och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer är HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en väldigt dålig prognos.  Varje år får cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.