En implanterbar defibrillator kan vara en livräddande behandling för personer med ökad risk för plötslig död. Behandlingen syftar till identifiera och behandla livshotande rytmrubbningar. Behandlingen kan ges i sekundär eller primärprofylaktiskt syfte. Det finns etiska aspekter vid ställningstagande till behandlingen. Den innebär fysiska, psykiska och sociala anpassningar.

När anhöriga följer med en patient med livshotande skador till akutmottagningen, får de oftast inte vara närvarande i akutrummet under återupplivningsarbetet. Under det senaste decenniet har det dock kommit ett flertal riktlinjer som stödjer anhörignärvaro. Syftet var därför att belysa positiva och negativa aspekter med anhörigas närvaro i akutrummet vid återupplivningsarbete. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på nitton vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det fanns en oro bland personalen att anhörignärvaro skulle öka stressen i akutteamet.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt är ett livshotande tillstånd, som föder tankar om ens egen dödlighet. Kvinnans symtombild vid hjärtinfarkt kan vara svårare att tolka och skiljer sig från mannens. För att fördjupa förståelsen för kvinnors livssituation, efter genomgången hjärtinfarkt, analyserades 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ innehållsanalys. Dessa resulterade i fyra kategorier: att kunna acceptera en förändring och omvärdera sitt liv, att lida brist på information och kontroll, att ha behov av stöd från omgivningen och andra hjärtsjuka kvinnor samt att känna skuld, begränsning och beroende.

Leukemi är en livshotande sjukdom som drabbar cirka tusen vuxna personer i Sverige varje år. Patienter med leukemi behandlas i första hand med cytostatika för att sjukdomen ska gå i remisson och i vissa fall fortgår behandlingen med stamcellstransplantation för att ge möjlighet till förlängt liv eller bot av sjukdomen. Stamcellstransplantation innebär att man slår ut patientens benmärg och ersätter denna med ny benmärg. Syftet med studien var att beskriva upplevelser för och efter stamcellstransplantation hos patienter som diagnostiserats med leukemi. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Bakgrund: Ett behov av människovänligt omhändertagande krävs inom intensivvårdens speciella omgivning. I alla möten reagerar individer på vrandra. Det bemötande anhöriga får påverkar dem och deras förmåga att klara av en krissituation. Syfte: Syftet med studien var att belysa mötet med intensivvården utifrån ett anhörigperspektiv. Metod: Litteraturstudien byggde på tolv studier varav fem med kvalitativ forskningsansats och fyra med kvantitativ ansats, samt tre med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats.

Hjärtinfarkt är ett livshotande tillstånd, där ens egen dödlighet och livets mening blir uppenbar. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Detta för att få kunskap om kvinnors livssituation, efter en genomgången hjärtinfarkt. Tretton vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades enligt en manifest innehållsanalys. Det resulterade i fyra kategorier: att känna obalans mellan förväntningar och verklighet; att få styrka från socialt stöd; att känna rädsla och osäkerhet i sitt dagliga liv samt att finna framtidstro och styrka.

Bröstcancer är den mest förekommande cancern bland kvinnor världen över. I Sverige drabbas varje år ca 7000 kvinnor av bröstcancer. Bröstcancer är en allvarlig, stressande och livshotande sjukdom som kan ha inverkan på kvinnans livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar kvinnors livskvalitet vid bröstcancer.Metoden utformades som en deskriptiv litteraturstudie. Författarna har använt sig av både manuell och datasökning.

Att drabbas av hjärtinfarkt kan innebära att kastas från ett frisk till ett livshotande tillstånd på nolltid. Sex av tio som drabbas av hjärtinfarkt är män. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelser i vardagen efter en hjärtinfarkt. Systematiska artikelsökningar utfördes i tre bibliografiska referensdatabaser ? PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Kronisk njursvikt är ett allvarligt och på sikt livshotande sjukdomstillstånd.Patienten med kronisk njursvikt utsätts för en mängd stressorer relaterade till sjukdomstillståndet och hemodialysbehandlingen. För att utföra omvårdnad behöver sjuksköterskor kunskap om hur patienten hanterar dessa stressorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hanteringsstrategier vid sjukdomsrelaterade stressorer hos patienten med hemodialys. Sju vetenskapliga artiklar analyserades. Två kategorier framkom i resultatet som var "att få förutsättninar för coping" och "att ha förutsättningar för coping".

Bakgrund: Ett behov av människovänligt omhändertagande krävs inom intensivvårdens speciella omgivning. I alla möten reagerar individer på vrandra. Det bemötande anhöriga får påverkar dem och deras förmåga att klara av en krissituation. Syfte: Syftet med studien var att belysa mötet med intensivvården utifrån ett anhörigperspektiv. Metod: Litteraturstudien byggde på tolv studier varav fem med kvalitativ forskningsansats och fyra med kvantitativ ansats, samt tre med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Studierna granskades och analyserades i avsikt att komma fram till slutliga teman. Resultat: I resultatet framkom det olika teman som var av betydelse för de anhöriga: information, närhet och delaktighet samt känslomässigt stöd. Diskussion: Anhöriga är i behov av ett bra möte med intensivvården. Genom goda kunskaper om Calgary modellen kan vårdaren involvera anhöriga i vården.

Palliativ vård strävar efter att förebygga och lindra lidande för patienten som är drabbad av livshotande sjukdom. Det handlar om att lindra den fysiska smärtan men i lika stor utsträckning den psykiska. Genom att vårdaren initierar och utvecklar en vårdande relation med patienten kan hon hjälpa denne att nå bästa möjliga livskvalitet under den tid som finns kvar. Detta är många gånger en svår uppgift. Denna studies syfte var att beskriva hur den vårdande relationen framträder i vårdandet av patienter i den palliativa vården.

 Bakgrund Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstånd som kräver dialysbehandling. Begreppet hälsorelaterad livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, välmående och den generella hälsouppfattningen. Syfte Att belysa livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgår hemodialysbehandling. Metod En litteraturstudie, där data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanställts.

Att drabbas av ett trauma i samband med en olycka kan innebära livshotande skador och att livet plötsligt förändras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av akut, allvarlig skada efter trauma. Enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats analyserades 12 artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: att konfronteras med olyckan, döden och smärtan, att känna sig bunden och kontrollerad av utrustning och behandling, att vara betydelsefull trots att personalen har fullt upp samt att närstående bringar ordning i kaoset. Resultatet visade att personer som skadats allvarligt beskrev att det fysiska traumat skedde oväntat.

Laryngospasm a?r ett livshotande tillsta?nd hos barn som kan uppkomma i samband med generell anestesi. Hantering av luftva?gen a?r den mest riskfyllda momentet inom barnanestesi. Syftet med studien var att underso?ka vilka riskfaktorer fo?r laryngospasm som finns hos barn vid generell anestesi.

Bakgrund: När ett barn drabbas av en livshotande sjukdom innebär det en stor påfrestning för familjen som påverkas på många olika sätt. Ett barns död innebär en speciell sorg, en livslång förlust för de efterlevande familjemedlemmarna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter med att ha barn som vårdas palliativt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarnas resultat som svarade mot syftet sammanställdes och analyserades med innehållsanalys.