Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals attityder till personer med psykisk sjukdom. Litteratursökning genomfördes i databaserna Medline och PsycINFO och totalt valdes 15 vetenskapliga artiklar ut. Resultatet delades in i två huvudkategorier: attityder till psykisk sjukdom samt skillnader i attityder. Resultatet visade att vårdpersonal generellt sett hade en negativ syn på personer med psykisk sjukdom och ansåg att de var farliga, oförutsägbara och mer benägna att ta till våld. Detta ledde till att personalen försökte undvika konflikter med dem och de tyckte även att det var svårt att kommunicera med dem.

Bakgrund: Att drabbas av livshotande blodsjukdom medför ett sjukdomslidande som oftaupplevs som främmande. För att hjälpa en person med livshotande blodsjukdom att upplevavälbefinnande behövs kunskap utifrån människans livsvärld, vad människan "mår bra" av ochutifrån vilket sammanhang människan får näring. Saknas denna kunskap får den drabbadepersonen sämre förutsättningar för hälsoprocessen, vilket kan leda till onödigt lidande.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur en person kan uppleva välbefinnande trotssjukdomslidande, med exempel från tre livshotande blodsjukdomar.Metod: Studien genomfördes med kvalitativ induktiv ansats baserad på självbiografier. Enmanifest kvalitativ innehållsanalys gjordes.Resultat: Att uppleva stöd från familj, vänner och de utomstående var betydelsefullt förupplevt välbefinnande. Att kämpa mot sjukdomen utifrån optimistiskt förhållningssätt genomkämparanda möjliggjorde att försoning med sjukdomslidandet kunde ske genom acceptansmot livets nya förutsättningar som sjukdomen medförde.Slutsats: För att den drabbade personen med livshotande blodsjukdom ska kunna upplevavälbefinnande behöver den unika livsvärlden beaktas utifrån en helhet för att se detsjukdomslidande den livshotande blodsjukdomen medför, att utgå från den drabbade personeni sitt sammanhang med unika upplevelser, erfarenheter och uppfattningar..

?Att konfronteras med en livshotande sjukdom och att behöva genomgå mastektomi innebär förändringar i en kvinnas liv. Genom att förlora bröstet, som är en symbol för kvinnlighet, kan könsidentiteten påverkas. När en förändring sker i livet kan livskvaliteten påverkas. Syftet med studien var att belysa kvinnors livskvalitet i samband med mastektomi.

När barn drabbas av sjukdom och skador involveras föräldrarna till barnet. Det ökar komplexiteten för sjuksköterskor som tar hand om barnet. Är då barnet i ett livshotande tillstånd blir föräldrars delaktighet en aktuell fråga. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa föräldrars och sjuksköterskors upplevelser av föräldrars delaktighet inom vården när barn befinner sig i ett livshotande tillstånd. Metoden för denna litteraturöversikt utgår ifrån Fribergs modell.

En återkommande uppgift för sjuksköterskor på en somatisk slutenvårdsavdelning är att på ett tryggt och säkert sätt lämna över information och ansvar om patienterna vid slutet av arbetspasset. Bedsiderapportering är en överrapporteringsmetod som möjliggör patientdeltagande. Fördelarna till trots, så verkar det vara en anonym företeelse på svenska vårdavdelningar. I denna litteraturöversikt var syftet att undersöka hur bedsiderapportering vid skiftbyte, inom somatisk slutenvård, påverkar patientsäkerheten. Sjuksköterskor anser att patientsekretessen är en anledning till oro, vilket inte delas av patienterna.

Forskning visar att många av de patienter som vårdas på somatisk avdelning också lider av någon form av psykisk ohälsa. Detta betyder att det finns ett behov av psykiatrisk kunskap hos sjuksköterskan samt en utformning av vårdinrättningen som svarar an till denna patientgrupps behov som inte finns idag.I bakgrunden presenteras några av de vårdvetenskapliga begrepp som är av betydelse vid sjuksköterskans vård av denna patientgrupp; hälsa, caritasmotivet, holism och vårdrelation. För att få insikt i problemområdet presenteras tidigare forskning på ämnet både ur ett patientperspektiv och ur ett sjuksköterskeperspektiv. Här framgår det att vanliga upplevelser hos patienten är undvikande, brist på omtanke och misstro från vårdpersonalens sida. Sjuksköterskans upplevelse är att det råder brist på tid för att kunna vårda patientgruppen utifrån ett holistiskt synsätt samt en brist på stöd från organisation och kollegor.

Patienter med psykisk ohälsa löper större risk att drabbas av somatiska sjukdomar. Utvecklingen av psykiatrivården gör att allt fler patienter med psykisk ohälsa vårdas inom somatisk vård. Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem. Personer med psykisk ohälsa är en stigmatiserad grupp både i samhället i stort och inom vården. Sjuksköterskan kommer med största sannolikhet att möta patienter med psykisk ohälsa i sitt arbete inom somatisk vård. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: litteraturstudie med nio kvalitativa artiklar och en mixed method som underlag.

Sepsis är ett livshotande tillstånd som kan drabba patienter inom hela sjukvården där sjuksköterskans arbete är av stor betydelse. Dödligheten vid sepsis är oroväckande hög och är därmed ett viktigt område att uppmärksamma. Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskan med hjälp av omvårdnadsinsatser kan identifiera patienter med sepsis på en somatisk vårdavdelning. Metod: en litteraturöversikt med systematisk ansats har genomförts i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baseras på tio kvantitativa artiklar där fyra teman uppkommit som innefattade sjuksköterskans kompetens, utbildning, samverkan och fysiologiska parametrar och instrument.

Bakgrund: Alkohol leder till hälsoproblem i befolkningen. Slutenvården är en aktör för att identifiera individer med riskfylld alkoholkonsumtion, missbruk eller beroende. Kort rådgivning vid hög alkoholkonsumtion är effektivt. Sjuksköterskans roll inom kort rådgivning är ännu relativt odefinierad. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av omvårdnad då patienten vårdas inom somatisk slutenvård för alkoholrelaterad skada eller sjukdom.

Syftet med denna studie var att beskriva och söka förståelse för vilken betydelsekuratorssamtal kan ha för patienter i somatisk öppenvård samt på vilket sättkuratorssamtalet kan komplettera den medicinska vården. Utifrån vårafrågeställningar handlade undersökningen om vad som enligt patienterna varitviktigt i kuratorssamtalet, på vilket sätt kuratorssamtalet har förändrat patienternassätt att förhålla sig till sin livssituation samt på vilket sätt kuratorssamtalet kanvara ett komplement till den medicinska vården.Vi har använt oss av kvalitativ metod och semistrukturerad intervju sominsamlingsinstrument. Vi genomförde totalt sex intervjuer med dels patienter somhar pågående kuratorssamtal och dels patienter som avslutat sina kuratorssamtaltidigast 2008. Vår empiri har vi analyserat utifrån begrepp ur teori förpsykosocialt arbete, copingteori, känsla av sammanhang (KASAM), WHO:sdefinition av hälsa samt tidigare forskning.Resultatet visade att en viktig initial del i kuratorssamtalet var att patientensbehov och hjälpförväntningar uppmärksammades vilket sedan kunde resultera i engod behandlingsrelation. Som andra viktiga faktorer kunde patienterna fåvägledning samt använda kuratorn som ett bollplank.

Palliativ vård är en speciell vårdform som inriktar sig på att ge lindrande vård till patienter som lever med en livshotande sjukdom. Den inriktar sig på att lindra patientens obehag och lidande, öka välbefinnandet och skapa förutsättningar för en förbättrad livskvalité. Själva sjukdomen står inte i fokus i den palliativa vården och den erbjuds därför människor med obotlig livshotande sjukdom. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva faktorer som sjuksköterskor anger upplevelsen av palliativ vård. Metod: För att ge en objektiv och systematiserad sammanfattning av den befintliga kunskapen görs en litteraturstudie.

Felmedicineringar inom somatisk slutenvård är ett allvarligt hot mot patientsäkerheten. Läkemedelsbehandling är en central del av modern sjukvård och ett viktigt ansvarsområde för sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som påverkar patientsäkerheten vid sjuksköterskans läkemedelshantering inom somatisk slutenvård. Sjuksköterskans arbetsmiljö kan på olika sätt antingen medverka till eller motverka patientsäkerheten vid läkemedelhantering då många faktorer interagerar i denna komplexa miljö och process. Denna litteraturstudie är deskriptiv med en systematisk ansats med avsikt att sammanställa och lokalisera aktuell forskning. Via databassökningar på PubMed och CHINAL har relevanta artiklar identifierats. Resultatet, som baseras på tio vetenskapliga studier visar hur dynamisk och multifaktoriell sjuksköterskans arbetsmiljö är, och hur detta kan påverka patientsäkerheten vid läkemedelshanteringen.

Anaplasma phagocytophium är en intracellulär bakterie som sprids via fästingar. Den orsakar sjukdom hos ett stort antal djurslag inklusive människa. Infektionen är sällan livshotande men kan drabba ett stort antal djur i fästingtäta områden och leda till produktionsförluster genom nedsatt tillväxt, mjölkproduktion och fertilitet. Det finns flera olika metoder för diagnostik, men det är viktigt att veta hur resultaten ska tolkas. Studier har indikerat att infektionen kan bli persistent, men det finns inga resultat som tyder på att en kronisk form av klinisk sjukdom förekommer.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor kan samtala om döden och döendet med barn som har livshotande sjukdomar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Medline (via PubMed) och Cinahl samt via manuell sökning. Tio artiklar som mötte inklusionskriterierna granskades. Resultatet bearbetades och presenterades utifrån de nio grundelementen i professionell, omvårdnadsorienterad kommunikation. Resultatet visade att en förutsättning för att sjuksköterskor ska kunna samtala om döden och döendet med barn är att de visar empati, har yrkeskunskap samt ett mål för samtalet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom när de ligger inne på somatiska avdelningar. Sju sjuksköterskor som var anställda på SUS Malmö intervjuades. Materialet analyserades enligt Burnards innehållsanalys (1991). Fem huvudkategorier arbetades fram med sammanlagt tolv underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans känslor under mötet med psykisk sjukdom, aspekter som försvårar vårdandet, sambandet mellan kropp och själ, stigmatisering och fördomar samt samarbetet mellan somatik och psykiatri.