To which extent elderly people at nursing homes have an influence on their daily living is currently debated. Studies have shown that they have limited influence due to restricting routines associated with nursing homes. Therefore the aim of this study was to examine how elderly people experience the ability to influence their daily living at nursing homes and how limited influence is revealed in the daily care. Five elderly people, from four different nursing homes, underwent a structured interview. The outcome of the interviews was analyzed in relation to established theories related to geriatric care.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att prognosen för kvinnor under 35 år som drabbas av bröstcancer är betydligt sämre än för äldre kvinnor trots tidigare och intensivare behandling. Kroppsliga förändringar till följd av behandlingar mot cancern påverkar en människas förmåga att hantera sin nya livsvärld. Det är mycket viktigt att sjuksköterskan har kunskap och förståelse för kvinnans upplevelser vid diagnos och behandling. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka unga kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Analysen har gjorts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys på fyra kvinnors bloggar, vilka vi funnit på internet.

Det är få sjukdomar som har lika stor inverkan på en människa som drabbats som just cancer. Varje år ökar antalet drabbade och cirka var tredje människa kommer att drabbas av cancer och cirka 80 % av dessa kommer att behandlas med cytostatika. Eftersom många av dessa behandlingar sker på mottagningar kommer sjuksköterskor i alla vårdformer att möta denna form av patienter. Då är det viktigt att veta vilken omvårdnad som denna specifika patientgrupp behöver och upplever att de får. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse för omvårdnad vid pågående cytostatikabehandling hos patienter med cancerdiagnos.

AbstractBackground: Cancer is a leading cause of death worldwide and accounted for 7.6 million deaths, about 13% of all deaths, in 2008. Several factors can affect patients' quality of life such as physical and psychological symptoms, relationship to people around and the environment. In palliative care professionals need to have good knowledge in order to improve patient quality of life and to give them as good a life as possible in the final stages of life.Aim: The purpose of this overview study is to describe the experiences of quality of life in patients with incurable cancer.Method: We conducted an overview study that was based on ten scientific articles. All articles are qualitative studies, from the year 1995 - 2011, and are from Sweden, Finland, UK, Canada and the USA. Qualitative analysis was used to group the various themes and subthemes for overview study purpose.

BakgrundI Sverige ökar antalet insjuknanden i bröstcancer årligen. Diagnostisering med hjälp av mammografi och självundersökning bidrar till tidig upptäckt av cancertumörer vilket ger bättre prognos. För att alla kvinnor ska självundersöka brösten och gå på erbjuden mammografi är kunskap om bröstcancer en god förutsättning.SyfteSyftet med denna forskningsstudie var att undersöka kvinnors kunskap om bröstcancer och självundersökning av brösten. Syftet var också att undersöka huruvida sådan kunskap skiljer sig mellan kvinnor i och utanför det nationella screeningsprogrammet för bröstcancer samt huruvida det finns en skillnad i förekomst av självundersökning. Hänsyn togs även till de eventuella faktorer i kvinnornas bakgrund och vanor som kan ha en inverkan på resultatet.MetodEn empirisk studie med kvantitativ ansats.

I Sverige drabbas ungefär 250 barn om året av cancer och så många som tre av fyra barn överlever. Den vanligaste cancerformen hos barn är leukemi följt av hjärntumör och övriga cancerformer. En cancerdiagnos innebär långa behandlingar och mycket vistelse på sjukhus. Till följd av behandlingen får barnen svåra och smärtsamma biverkningar. Det är brist på forskning med fokus på små barns upplevelser av att leva med cancer.

SAMMANFATTNINGBakgrundVid ett cancerbesked ges mycket information som kan ge psykologiska reaktioner hos patienten.  Att ge individuellt stöd, information och ett bra bemötande är viktigt för att patienten ska känna sig trygga och delaktig i sin vård.SyfteAtt utvärdera bröstcancerpatientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med sitt återbesök hos kontaktsjuksköterska efter operation på Bröstmottagning.MetodEn tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats då huvudfokus var patientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet. Patienterna fick svara på en elektronisk enkät direkt efter sitt återbesök på mottagningen. Totalt svarade 48 patienter på enkäten.Resultat Resultatet visade en mycket hög nöjdhetsgrad bland bröstcancerpatienter vad gäller information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med återbesöket hos kontaktsjuksköterskan efter bröstkirurgi. Äldre kvinnor var mer nöjda med informationen jämfört med de yngre.

Abstract Chronic heart failure is a common disease in elderly, and is the most common reason for hospitalization in patients over 65 years of age. Research on the elderly and heart failure often focus on treatment strategies, less research is available on patients' own experiences of living with chronic heart failure. The purpose of this interview study, was to gain more knowledge about patients´ own experiences of living with chronic heart failure. Nine patients were interviewed and the text was transcribed verbatim and it was then analyzed with a phenomenological hermeneutical method. From the analysis, three main themes emerged.

Idag ges strålbehandling som bot mot många olika cancerformer i hela världen. För en patient som ska genomgå, genomgår eller har genomgått en strålbehandling uppstår många tankar, känslor, smärtor och andra upplevelser som sjuksköterskan behöver känna till för att kunna bistå patienten. Strålbehandlingen ger många biverkningar som i värsta fall kan bli bestående livet ut. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser i samband med strålbehandling. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie.

Bakgrund: Cancer i huvud- och halsområdet är den sjätte vanligaste cancerdiagnosen i världen. Begreppet huvud- och halscancer innefattar läppcancer, cancer i näsa och bihålor, i munhåla och svalg, struphuvud, på stämbanden och i spottkörtlarna. De vanligaste behandlingsformerna är kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling. Sjukdomen och behandlingen innebär ofta svåra fysiska, psykiska och sociala biverkningar för patienten. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans kunskaper och färdigheter inom området och i omvårdnaden av dessa patienter.

Syftet med uppsatsen är att belysa barnmorskors och sjuksköterskors erfarenheter av och förhållningssätt till att förmedla sexologisk information till kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer. Vårdpersonal överlag upplever en stor utmaning i att förmedla sexuell information till människor som drabbats av cancer och tidigare forskningsresultat visar att många patienter aldrig får någon sexologisk information överhuvudtaget (Sheppard & Ely, 2008, Hughes, 2009 och Rasmusson et al, 2012). En kvalitativ metod med explorativ ansats valdes i form av semistrukturerade intervjuer för att den skapar en fördjupad förståelse för vad barnmorskor och sjuksköterskor själva tycker och har för erfarenhet av att prata om sexualitet med denna patientgrupp. Fem barnmorskor och fyra sjuksköterskor alla med minst ett års erfarenhet av att vårda kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer deltog i studien. Under analysprocessen återkom ständigt betydelsen av kompetens och den gick att identifiera på tre nivåer; den individuella nivån, den organisatoriska nivån samt på den normativa nivån.

This is a qualitative study with a hermeneutic and partially inductive approach. The study?s purpose is to enhance the understanding of young adults experiences of unemployment and the importance of being employed. In this study, eight young adults participate in the project Framtid Kronoberg. The youths are 19-25 years of age.

Lungcancer är en av de dödligaste formerna av cancer idag. Speciellt en typ av lungcancer har ökat på senare år vilket är adenocarcinom med subtypen bronchioloalveolärt carcinom (BAC). Det har föreslagits att lungcancer på katt skulle kunna vara en bra modell för forskning på BAC. ?Lung-digit syndrome? är en ofta beskriven form av lungcancer hos katt. Syndromet finns även rapporterat hos människa.

Bakgrund: Varje år får närmare 8000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Den vanligaste behandlingsmetoden är det kirurgiska ingreppet mastektomi som innebär antingen avlägsnande av hela bröstet eller att endast en del av körtelvävnaden tas bort. Bröst har sedan urminnes tider förknippats med kvinnlighet och att genomgå en mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma. Mastektomi är inte bara ett enkelt ingrepp utan det medför fysiska och psykiska konsekvenser som påverkar kvinnors vardagsliv. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter mastektomi.

The purpose of this bachelor's thesis in social work has been to examine whether society's perception of poverty and poor people has changed over the more than 160 years have passed since the first national Poor regulation was enacted in Sweden. With a social constructionist approach and inspired by the critical discourse analysis we have conducted two studies to find answers to what differences and similarities between the concepts of scanty care (1847) and standards of living (2002). A study based on previous research was conducted to examine how society's perception of poverty has changed and designed in a historical perspective. We also conducted a textual analysis of relevant legal texts and legislative history to show how these texts reflect the society's official view of poverty based interventions targeted to poor people.The two sub-studies show that the concepts at different times in history has been crucial for the community support poor people were entitled to. Our overall conclusion is that despite today's advanced social policy there are many obvious similarities between the concepts of scanty care and standards of living.