Allt eftersom fler människor dör på sjukhus eller vårdas av vårdpersonal hemma eller på särskilt boende innebär det för sjuksköterskan att mötet med patienter i livets slut inte går förbisedd. Inom alla delar av vården möter sjuksköterskan patienter i livets slut och i vårdandet av dessa patienter är sjuksköterskans yrkesroll betydelsefullt. Patienter i livets slut och anhöriga ska bli tillgodosedda adekvat vård och bemötande för att livskvalité ska uppnås. Studier och rapporter har dock visat att inom detta område råder det brister och sjuksköterskans upplevelse av vård vid livets slut inte alltid upplevs positivt. Syftet med denna studie var att genom ett sjuksköterskeperspektiv undersöka vilka faktorer som ansågs av sjuksköterskan vara betydande för att uppnå god palliativ vård samt vilka eventuella utmaningar som sjuksköterskan upplevde i den palliativa vården.

Att vara närstående till någon som vårdas i livets slut kan vara mycket påfrestande. I sjuksköterskans roll ingår det att stödja de närstående och det är viktigt att ha kunskaper och förståelse för hur dessa situationer kan upplevas. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva närståendes upplevelser av den anhöriges vård i livets slut på särskilt boende. Författarna analyserade elva kvalitativa vetenskapliga studier med manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att min anhörige får god omvårdnad som bevarar personens rutiner och önskningar; Att någon ser mig och ger mig stöd; Att någon berättar för mig.

Inledning: För att få så god mänsklig omsorg som möjligt i livets slutskede behöverpatienter ha någon att dela den sista svåra tiden med. Syftet med undersökningen var att försöka förstå hur övergången mellan liv och död kan underlättas.Frågeställning: Studien avsåg att besvara fyra frågeställningar. ? Förutsättningar för samtalet med den döende vid livets slutskede? ? Är det genomförbart att vårda människor med värdighet till livets slut? ? Går det att skapa emotionella band och känslomässig närhet till patienter som befinner sig vid livets slutskede? ? Hur kan vården stödja den döende med hjälp av kultur, musik, konst?Metod: En kvalitativ undersökning valdes. Intervjuer gjordes med fem legitimerade sjuksköterskor som arbetade på Hospice.Resultatet visade att dialogen är utgångspunkten för det mellanmänskliga äkta mötet.

Att ha en anhörig som är i livets slutskede kan innebära ett deltagande av den närstående och är många gånger en lång process. Närstående kan uppleva lidande vilket kan vara svårt att bemöta för sjuksköterskan. Alla närstående hanterar sina känslor på olika sätt och sjuksköterskan behöver ha en öppenhet och följsamhet inför varje människas förändrade livsvärld. Enligt Socialstyrelsen behöver närstående särskilt stöd som är utformat efter deras behov. Syftet med den här uppsatsen är att belysa närståendes levda erfarenheter av att ha en anhörig i livets slutskede.

Introduktion: Patienter i livets slutskede påträffas överallt i vården, det är sjuksköterskans uppgift att se till att patientens sista tid i livets blir så bra som möjligt. Vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient kan medföra att de känner en gemenskap och uppskattning för varandra. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient i livets slutskede ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Denna litteraturstudie har utgått från Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO.

I vårt arbete med palliativa patienter har vi sett en kunskapsbrist i hur patienters existentiella behov bemöts. Det saknas tid för att lyssna på patienterna och tillgodose de existentiella behoven. Det finns en risk att medikalisera de existentiella behoven istället för att bemöta dem. Uppsatsens syfte var att, baserat på självbiografier, belysa patienters existentiella behov i livets slut. En självbiografistudie genomfördes för att få belyst vilka de existentiella behoven var.

Bakgrund: Passiv eutanasi innebär ett undanhållande eller tillbakadragande av livsuppehållande behandling och är både lagligt och etiskt godkänt i de flesta länder. Sjuksköterskan spelar en stor och avgörande roll vid passiv eutanasi då hen har en viktig roll gällande vårdandet av personer i livets slutskede och för att ge stöd och tröst åt deras anhöriga.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att delta vid passiv eutanasi.Metod: Studien är en litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på tio artiklar där en manifest innehållsanalys utfördes.Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; att ta ansvar, innefattar sjuksköterskans ansvar och dess konsekvenser, att vara en del i beslutstagandet innefattar sjuksköterskans behov av att få dela med sig av sin kunskap, att bli emotionellt påverkad beskriver hur vårdandet påverkar sjuksköterskorna och att ge vård vid livets slutskede, ger en bild av hur man ger ett värdigt avslut. I dessa kategorier återfanns även tolv underkategorier.Slutsatser: Den mest centrala delen av passiv eutanasi var att ge ett värdigt avslut. Detta kunde göras genom att få vara en del av beslutstagandet samt att se till de anhöriga och inkludera dem i vården..

Bakgrund: Forskning belyser faktorerna som påverkar patienters önskan att påskynda döden i livets slutskede. Det saknas dock studier som undersöker hur sjuksköterskor, som arbetar med patienter som är obotligt (terminalt) sjuka och önskar dö, betraktar sig själva i mötet med de här patienterna. Syfte: Föreliggande studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor ser på sig själva, i mötet med patienter i livets slutskede som uttrycker en önskan att påskynda sin död. Metod: Studien är en empirisk intervjustudie med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra legitimerade sjuksköterskor.

Introduktion På avdelningar där det sällan vårdas patienter som befinner sig i livets slutskede har brister i sjuksköterskans stöd till dessa patienters närstående setts. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning står det att sjuksköterskan genom dialog med närstående och patienter skall ge stöd och vägledning för att möjliggöra optimal delaktighet. Genom en ökad förståelse för närståendes upplevelser och behov antas sjuksköterskan kunna förbättra det individanpassade stödet för de närstående.Syfte Att klargöra närståendes upplevelser och behov i samband med omvårdnad i livets slutskede. Metod Denna uppsats bygger på kvalitativ forskning där en analys gjorts av tio artiklar hämtade ifrån databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitativ forskning bygger på att ett specifikt fenomen studeras och syftar till att ge ökad kunskap inom ett visst ämnesområde.

Bakgrund: Palliativ vård utförs i hela vårdkedjan, från hemsjukvård till specialistvård på institution. Palliativ vård bygger på en helhetssyn som tryggas genom patientcentrerad vård där patientens delaktighet har en central roll.Syfte: Belysa vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie främst baserad på metodik beskriven av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Temat möjligheter och hinder i upplevelsen av sin delaktighet växte fram, med fyra kategorier under sig: hantering av sin sjukdomssituation, överväldigande ny levnadssituation, bli sedd som individ och inte bli sedd som individ. Det framkom att patienter i livets slutskede fann möjligheter att vara delaktiga i sin vård genom införskaffandet av kunskap om sin sjukdom och sin framtid. Denna kunskap skapade förståelse över situationen hos patienterna, vilket gav dem redskap att lättare hantera och delta i sin vård. Upplevda hinder till delaktighet visade sig vara då patienterna upplevde sig förbisedda av vårdpersonal.Slutsats: Vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede går inte att beskriva som ett ensamt fenomen, utan behöver beskrivas utifrån en helhetssyn av patienten.  Den unika patienten bildar en dynamisk helhet, och behöver bemötas som den unika individ den är..

Bakgrund: När en anhörig drabbas av cancer och vårdas vid livets slut väljer den anhörige ofta att vårdas hemma. Den närstående tar då på sig ansvaret som vårdare.Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av att vårda sin anhörig med cancer i hemmet vid livets slut.Metod: Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarnas innehåll analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Utifrån artiklarna framkom fyra huvudkategorier och två underkategorier som beskriver olika upplevelser av hur det är för den närstående att vårda vid livets slut. Resultatet visade att den närstående väljer att prioritera den anhörige över sig själv vilket leder till ökad fysisk och psykisk påfrestning av den närståendes hälsa. Trots ökad påfrestning väljer den närstående ändå att ta på sig ansvaret som vårdare utifrån kärlek.

Bakgrund: Att vara närstående åt någon som befinner sig livets slut är en stor påfrestning där delaktigheten blir central. Hur närstående upplever delaktigheten är beroende på hur information ges. Att vara delaktig innebär att ha en del i, att vara närvarande och medverka i vården av en annan person. Utifrån ett systemteoretiskt tänkande betraktas personer i sitt totala sammanhang där även de närstående hamnar i fokus. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av delaktighet i samband med vård i livets slutskede.

Bakgrund: Från internationell forskning framkommer att det finns kunskap om hur sjuksköterskor som arbetar på vårdavdelningar inom akutvården upplever omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Dock finns sparsamt med forskning inom detta område i en svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar på vårdavdelningar inom akutvården upplever omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Metod: Studien har en empirisk design med kvalitativ ansats. Samtalsintervjuer med fyra legitimerade sjuksköterskor genomfördes och analyserades med hjälp av modifierad innehållsanalys, editing analysis style, enligt Malterud (2009).

Introduktion: Vård i livets slutskede utgör den del av palliativ vård då döden förväntas inträda inom en snar framtid. Att vårda döende patienter kan sjuksköterskor komma att konfronteras med i sin yrkesroll oavsett vilken vårdavdelning de arbetar på. De specialistkunskaper som krävs för att ge god vård i livets slutskede är dock inte alltid självklara för sjuksköterskor på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Metod: Studien genomfördes i enlighet med Polit och Becks (2008) nio-stegsmodell som beskriver metoden vid en litteraturstudie.

Bakgrund: När en närstående befinner sig i livets slutskede påverkas hela familjen, genom att deras liv förändras och sorg och lidande uppstår. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva familjens upplevelser av sorg och hur deras liv påverkas när en närstående vårdas i livets slutskede, samt sjuksköterskans roll i detta skede. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades och analyserades. Resultat: Tre övergripande teman framkom: familjens sorg, påverkan på familjen och vårdpersonalens bemötande och stöd. Familjen blev överraskad av sina starka sorgereaktioner.