Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en neurologisk sjukdom som drabbar de motoriska nervcellerna i kroppen, vilket leder till försvagning av kroppens muskler. De första symtomen kan visas genom försvagning i antingen en arm eller ett ben. I Sverige insjuknar cirka 200 personer i ALS varje år och överlevnadstiden är cirka tre år efter fastställd diagnos. Orsaken till uppkomsten av sjukdomen är idag ännu okänd och det finns inget botemedel. Detta gör att palliativ vård bedrivs från det att diagnosen fastställs.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med ALS.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tre patografier som analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: Resultatet är baserat på tre kategorier som belyser personers upplevelser av att leva med ALS.

Att drabbas av obotlig sjukdom är omvälvande. Det skapar nya behov och förutsättningar i Livet. Palliativ vård innebär att ge vård som skapar harmoni inför döden, mening till Livet och ökad livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvalitet hos patienter i palliativ vård. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 20 artiklar från 2 olika databaser användes för att sammanställa den kunskap som finns gällande påverkan på livskvalitet hos patienter i palliativ vård.

I nutidssamhället har människors död förpassats till den professionella sfären. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgångspunkt från erfarenheter, som personer vilka yrkesmässigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes då förståelse för hur man påverkades av arbetet söktes. Frågeställningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka känslor, förhållningssätt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan på tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter människors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog.

AbstraktSyfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med KOL upplevde sin livskvalitet i det dagliga Livet.Metod: En systematisk litteraturstudie som är uppbyggd av 10 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed.Resultat: Sjukdomen påverkade patienterna i olika avseenden som nedsatt funktion, psykiskt välmående, sociala relationer samt familjerelationer. Det medförde olika former av förlust, påverkade förmågan att leva självständigt och möjligheten att leva som de gjorde innan sjukdomen. Patienterna kunde känna sig ensamma, isolerade, rädda och oroliga. Det påverkade även deras humör och sinnesstämning.

Bakgrund: Majoriteten av de epidemiologiska studierna visar på en ökning av hjärtsvikt över hela västvärlden. I takt med att antalet patienter med hjärtsvikt ökar kommer också vårdpersonalens behov av att förstå hur hjärtsviktspatienter lever med sjukdomen att öka, vilket är en förutsättning i processen för patienten att anpassa sig till sjukdomen och dess påverkan på det dagliga Livet.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med hjärtsvikt upplever att sjukdomen påverkar det dagliga Livet.Metod: Litteraturbaserad studie med grund i kvalitativ forskning som följer Friberg (2006) metod för analys där 14 artiklar granskades.Resultat: Fem teman identifierades: (1) en ny och osäker situation, (2) förändringar i patientens psykiska och fysiska förmågor, (3) förändringar i det sociala Livet, (4) anpassning och acceptans i situationen med ny mening och identitet, (5) ångest kring döden och sjukdomens oförutsägbara natur. Att leva med hjärtsvikt karakteriserades av påfrestande symtom, begränsningar av de dagliga aktiviteterna, förändringar i sin identitet och det sociala Livet samt ångest kring döden och sjukdomens oförutsägbara natur.Slutsats: Upplevelse av hälsa och livskvalitet är individuellt. Tydlig information om sjukdomen och egenvård till patienten är nödvändigt för bättre kontroll, upplevelse av hälsa och livskvalitet..

BakgrundAttention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) hos vuxna a?r en neuropsykiatrisk diagnos som ofta bemo?ts med misstro trots att tre till fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige bera?knas leva med diagnosen. ADHD pa?verkar ma?nga aspekter av det dagliga Livet och kan problematisera sociala relationer, utbildning, arbetsliv, ekonomi och ha?lsa. Fo?rsta?else fo?r individens funktionella fo?rma?ga a?r ett no?dva?ndigt verktyg fo?r sjuksko?terskan i omva?rdnadsarbetet.

Att drabbas av en kronisk sjukdom som Parkinsons sjukdom, innebär för den personen en förändrad livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av Parkinsons sjukdoms inverkan på det dagliga Livet utifrån Carnevalis definition av dagligt liv. Studien baseras på 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att förlora sin självständighet, frihet och identitet: att få förändrad relation till familj och vänner: att känna sig osäker och uttittad och därför undvika sociala situationer: att ha svårt att planera dagen på grund av oförutsägbara symtom och nedsatt rörelseförmåga: att hitta andra aktiviteter och leva för dagen. Personer med Parkinsons sjukdom upplever en stor förändring i det dagliga Livet med avseende på förändrad social kontakt och begränsade möjligheter till aktivitet och arbete.

Mitt examensarbete handlar om vad barn tycker är viktigt för att ha det bra, hur barn har det idag och vad de har för framtidstro. Jag bestämde mitt ämne för examensarbetet efter att ha läst en mycket intressant bok, Hartman, S. (1986) Barns tankar om Livet. Det är en bok som väcker tankar kring barn och livsfrågor, med många intressanta undersökningar om vad barnen tycker i viktiga frågor. Det var Hartmans undersökning om barns framtidstro som främst väckte mitt intresse.

Multipel skleros är en sjukdom som påverkar kroppen på många olika sätt både fysiskt och psykiskt. Många unga drabbas och det påverkar hela livssituationen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvalité i det dagliga Livet hos personer med Multipel skleros. Metoden utgjordes av en litteraturstudie där Polit och Becks (2008) åtta steg har använts. Studien är baserad på 10 kvalitativa och vetenskapliga artiklar.

I alla tider har människan påverkats av tillfälligheter i Livet. Är vi som flugor på ett klibbigt flugpapper? Lockas vi av tillfälligheterna till de studie- och yrkesval vi gjort i Livet? Syftet med denna undersökning är att studera just tillfälligheters påverkan på människor i deras studie- och yrkesval. Studien har genomförts med en kvantitativ metod med hjälp av en enkät med slutna och öppna svarsalternativ. Studien utfördes bland yrkesarbetande med varierande utbildningsbakgrund i Stockholm med omnejd.

För att utvecklas och vara trygg är barn beroende av sina föräldrar under uppväxttiden. I familjer där en förälder har psykisk sjukdom och/eller missbrukar finns en risk att barnens fysiska och psykiska behov inte tillfredsställs. Detta kan leda till att barnen hamnar i ett destruktivt leverne eller att de själva upplever psykisk ohälsa. Majoriteten av denna grupp barn känner bland annat utanförskap, mindre välbefinnande, har problem i skolan, drogmissbruk eller kan komma att fungera som "ung vårdgivare" åt sin förälder. Flertalet av dessa barn har även visats behöva stöd, men endast hälften har mottagit något.

Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla åldrar. Individer som drabbas kan genomgå någon form av kris när de får diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

En människa som har överlevt ett plötsligt hjärtstopp eller lider av annan livshotande hjärtåkomma kan erbjudas behandling med en implanterbar defibrillator (ICD). Denna kan bryta en livshotande arytmi genom att ge ifrån sig en elektrisk stöt, en defibrillering. Det finns 5564 personer i Sverige som behandlas med ICD och sjuksköterskan kan under arbetsLivet någon gång möta dessa patienter. Samtidigt som ICD:n räddar liv så påminns patienten om att kroppen inte längre fungerar som tidigare och detta leder till att Livet förändras. Syftet med uppsatsen var därför att få kännedom om hur det är att leva med en ICD och upplevelserna kring detta så att sjuksköterskan kan möta dessa patienter på ett sätt som gynnar vårdprocessen.

Sjukdomen hiv har sedan 1980-talet fått en större global utbredning. Tillgången till bromsmediciner har bidragit till att många som lever med sjukdomen kan leva ett långt liv. Kunskapen om hiv varierar och trots att vem som helst kan insjukna råder det förutfattade meningar om vilka som drabbas. Det finns tidigare forskning om hur det är att leva med hiv men i studierna är det svårt att ta del av personernas egen röst. Syftet med studien var att undersöka hur personer med hiv i Sverige upplever sin livssituation och hur de hanterar sin vardag.

Hjärtinfarkt är den dominerande dödliga sjukdomen i Sverige, vilket fler kvinnor än män avlider i. Kvinnor insjuknar senare i Livet och upplever fler och mer diffusa symptom än män. Stress är en vanlig förekommande riskfaktor, vilket kan skapas från samhällets förväntningar på kvinnor. Det finns förväntningar om omsorgsfulla kvinnor som samtidigt ska prestera bra både på arbetet och i hemmet, vilket genererar stress. Förväntningar från samhället och kroppens biologi skiljer sig mellan män och kvinnor.