The purpose behind our study was to analyze people who were born in the 1940s' reflections on life after the age of 60, as well as examining which strategies they had before retirement. The study built on the themes; leisure pursuit and social networks,retirement, life after the age of 60, the future care and the care needs and its mediums. These themes have also provided the base for our interview guide. In order to answer our aims and issues we chose to use a qualitative method. We have interviewed eight people born in the 1940s in order to provide a varied picture of their reflections and strategies for the future.

SAMMANFATTNINGBakgrundEpilepsi är en sjukdom som orsakas av elektroniska urladdningar i hjärnan. I Sverige finns cirka 50 000 personer med epilepsi vilket gör den till en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. Epilepsianfall varierar i antal från person till person. De vanligaste orsakerna till epilepsi hos vuxna är stroke, hjärntumör, demenssjukdomar och skalltrauma. Att få epilepsi innebär en stor påfrestning för de flesta drabbade individer och kan påverka det psykosociala Livet på flera olika sätt.SyfteSyftet med arbetet var att beskriva hur det är att leva med epilepsi utifrån ett psykosocialt perspektiv.MetodMetoden var en litteraturöversikt.

På några sekunder förändras Livet när någon i ens närhet drabbas av hjärtinfarkt. Sjuksköterskor möter i sitt arbete närstående till drabbade. Studier visar att sjuksköterskor upplever svårigheter att möta närstående och det saknas kunskap om deras upplevelser, vilka behov de har och vilket bemötande de önskar få. Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

ÖREBRO UNIVERSITETInstitutionen för beteende-,Social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pSammanfattningRelationen - en väg till sammanhang? En kvalitativ studie om ungdomars upplevelse av känsla av sammanhang.32 sidor.Författare: Tova Heiniemi, Sirje KarjelHandledare: Åsa Källström CaterSyftet med studien är att fördjupa kunskapen om ungdomars upplevelse av sammanhang i en miljöterapeutisk relation. Under adolescensen måste många avgörande beslut fattas som påverkar hur det framtida Livet som vuxen blir. Ungdomar med psykosocial problematik kan sakna de inre och yttre resurser som krävs för att hantera dessa val konstruktivt. Dessa ungdomar kan ofta hjälpas genom att göras delaktiga i en miljöterapeutisk verksamhet.

Bakgrund: Under 2007 dog 135 av 100 000 kvinnor i akut hjärtinfarkt. Andelen av de som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård har halverats jämfört med 1980-talet. Levnadsvanorna står för 90 % av orsakerna till hjärtinfarkt. Mäns och kvinnors hjärtinfarkt skiljer sig åt, då kvinnor ofta drabbas av en tyst hjärtinfarkt. Det är den snabba behandlingen som gör att kvinnorna överlever.

Under puberteten börjar hundens juver att utvecklas. Detta kräver närvaro av ett flertal olika hormoner, exempelvis östrogen, progesteron, prolaktin och tillväxthormon (GH). Men även tillväxtfaktorer så som insulinlik tillväxtfaktor 1 (IGF-1) och epidermal growth factor (EGF) krävs. Samma hormoner och tillväxtfaktorer kan leda till juverhyperplasi och medföra en ökad risk för juvertumörer. Juvertumörer är en av de vanligaste tumörtyperna hos tikar och representerar ungefär 70 % av alla cancerfall. Den typiska patientbilden är en äldre, okastrerad tik eller en tik som blivit kastrerad senare i Livet.

Artros är en sjukdom som blir vanligare med stigande ålder och drabbar både män och kvinnor. Sjukdomen påverkar en persons dagliga liv på många sätt och smärta är det vanligaste symtomet. En total höftprotesoperation är den vanligaste behandlingen vilket reducerar smärtan, ökar personens livskvalitet och möjligheter att utföra dagliga aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av att genomgå en total höftprotesoperation. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in med semi strukturerade intervjuer.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lungcancer. Fjorton artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att sjukdomen och behandlingen påverkar och förändrar det dagliga Livet, att ha funderingar kring döden och ibland föredra att dö, att söka efter strategier för att kunna försöka leva som vanligt, att behöva stöd och trygghet för att kunna hantera sjukdomen, att acceptera sjukdomen och hysa hopp. Resultatet visar att lungcancer medför påtagliga förändringar i det dagliga Livet. Dyspné och trötthet medförde förändrad livskvalitet som resulterade i förmågan att inte vara kapabel att utföra aktiviteter som tidigare.

Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär psykisk och fysisk påfrestning för patienten, och efterföljande hjärtrehabilitering ställer krav på livsstilsförändringar. Stödet från vårdpersonal och socialt nätverk har betydelse för patientens förmåga att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters behov av stöd i samband med rehabilitering efter en hjärtinfarkt. Studiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienterna är i behov av professionellt stöd, stöd i det dagliga Livet samt stöd genom delade upplevelser.

Bakgrund: Personer med Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) har ofta svårigheter att hantera sin vardag på många olika plan. Arbetsterapeutisk behandling syftar till att underlätta det dagliga Livet och därmed minska svårigheterna som personer med ADHD upplever i sin vardag.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder samt dess effekt och betydelse för personer med personer med ADHD.Metod: Studien är en litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning ingår. Sökningen efter aktuell forskning utfördes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Totalt 11 artiklar uppfyllde urvalskriterierna. Interventionerna i studierna kategoriserades efter liknande innehåll.Resultat: Interventionskategorierna syftade på att förbättra den sociala och motoriska färdigheten, anpassa miljön, förändra aktivitetsutförandet och att ge psykoeduktiv behandling till omgivningen.

Epiphany is a significant feature for a certain kind of short stories. In this essay Anna Westberg studies its importance for her short story writings in comparison to Alice Munro, one of the short story most prominent authors. The analysis is supported by a brief overview of the history of the short story and its development..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer och copingstrategier som påverkar/inverkar på personer med MS i beslutsfattandet kring graviditet och föräldraskap. Samt hur kvalitén var på gjorda studier inom detta område. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie och sökning av artiklar gjordes i databasen PubMed (Medline). Sökningen resulterade i 13 vetenskapliga artiklar från fem länder med både kvalitativ och kvantitativ ansats, publicerade mellan år 1999-2010. Resultatet visade att avgörande faktorer som påverkar beslutsprocessen om att skaffa barn eller inte var bristfällig information, oro och rädsla kring hur graviditeten påverkar MS, behovet av stöd från andra, barnens och kvinnornas välbefinnande samt samhällets attityder.

Stroke är en av de vanligaste orsakerna till död och funktionsnedsättning. Det är främst personer över 65 år som drabbas. Fysisk, psykisk och social påverkan förekommer ofta. Hjärninfarkt och hjärnblödning är de två orsakerna till stroke och högt blodtryck är en bidragande orsak. Symtom på stroke kan till exepmpel vara förlamning eller talsvårigheter.

I korthet har uppsatsens syfte varit att ge en bild av vilken social bakgrund de flickor hade som gick på Snöå Lanthushållsskola i Dala-Järna, att ta reda på varför de valde att gå där och att undersöka vad som hände med eleverna senare i Livet. Metoden som använts hör till den muntliga historieforskningens sätt att gå till väga: Under ett besök på skolans 100-års jubileum i september 2009 delades en enkät ut till ett hundrafemtiotal före detta elever, av vilka 15 stycken valdes ut. Dessa 15 delades in i tre grupper: den äldre generationens elever från 1936-1960, mellangenerationens elever från 1961-1970, och slutligen den yngre generationens elever från 1971-1989, varefter de intervjuades. Intervjuerna låg sedan till grund för uppsatsens resultat. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat, liksom ambitionerna bakom att söka till lanthushållsskolan och i vilken grad skolan fick betydelse för framtiden. Trenden verkar dock vara att det bland de tidigaste snöåkullorna var vanligt att man ville bli en god husmor, medan 1950-, 1960- och det tidiga 1970-talets elever behövde kursen i lanthushållning för att kunna vidareutbilda sig.

SammanfattningSyfte: Att utifrån litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur två dimensioner, psykiskt och fysiskt. Då Livet förändras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta påverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sämre livskvalitet, då de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmåga och minskad självständighet i utförandet av aktiviteter i dagliga Livet (ADL).