Uppskattningsvis har 200 000 svenskar en hjärtsviktsdiagnos, vilket innebär att det är en av de vanligaste diagnoserna inom sjukvården. Hjärtsvikt är ett tillstånd med besvärande symptom och hög dödlighet. Livskvalitet påverkas av individens fysiska och psykiska hälsa, grad av oberoende, sociala förhållanden och händelser i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med svår hjärtsvikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvantitativa och en kvalitativ utgjorde underlaget för resultatet.

Bakgrund: Trycksår är en lokal skada av huden. Skadan ligger ovanför ett benutskott och orsakas av tryck eller en kombination av tryck skjuvning eller friktion. Smärta från trycksåret är ett vanligt förekommande problem som påverkar livskvaliteten negativt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av trycksår i Livets slutskede samt att se om personer med smärta och trycksår är smärtskattade med VAS/NRS. Syftet var även att se om det fanns något samband mellan trycksår och smärta.Metod: Metoden som använts var en retrospektiv deskriptiv undersökning med kvantitativ ansats. Insamling av data skedde via frågor tagna ur dödsfallsenkäten.

Studiens syften är att undersöka musikens inverkan på människan i skolan och Livet. Dessutom att undersöka de möjligheter musik och musikämnet skapar i skolsammanhang. Metoden är en komparativ litteraturstudie, och det finns texter representerade från ett antal olika områden, exempelvis medicinska, neurologiska, pedagogiska, sociologiska, och terapeutiska. Utifrån fem böcker som ingått i kurslitteratur, utkristalliserade sig fyra kategorier, ?Musik och intelligens?, ?Musik och människa?, ?Musik och hälsa? och ?Musik i skola?.

I dagens samhälle bor många svårt sjuka personer kvar i hemmet, vilket medför att deras anhöriga kan sättas i en svår situation, både fysiskt och psykiskt. Det är viktigt att få kunskap och förståelse för hur personer som har närstående som vårdas hemma upplever sin situation. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att ha en närstående som vårdas i hemmet. Sex personer som hade en närstående som vårdades i hemmet deltog. Data för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

STÖDCENTER FÖR EU-MIGRANTER I LILJEHOLMENIdag består den snabbast växande gruppen hemlösa i Stockholm av arbetsimmigranter från andra EU-länder .Mitt projekt har som syfte att erbjuda denna grupp människor med en byggnad som kan hjälpa dem integreras in i samhället, och fungera som en länk och mellansteg mellan Livet i utanförskap och ett värdigt liv med möjlighet till jobb, eget boende och social gemenskap..

För att främja patientens fysiska hälsa måste sjuksköterskan även arbeta med det mentala tillståndet hos patienten. Sjuksköterskan möter individer som befinner sig i många olika skeden i Livet. Vid en amputation går både funktion och kroppsuppfattning förlorad och individen måste hitta tillbaka till Livet med helt andra förutsättningar än tidigare. Copingstrategier används av personal, patienter och anhöriga och är viktiga för att hantera en påfrestande situation. Syftet var att undersöka vilka copingstrategier individer som genomgått amputation använde sig av och vilken betydelse dessa hade för rehabilitering.

Varje dag kommer det nya rön om hur våra levnadsvanor påverkar vår planet. I allt vi gör från bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vårt boende. Som en reaktion på dagens "slit och släng"-samhälle har ekobyrörelsen växt fram ur 60- och 70-talens gröna våg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, där samtliga av de boende i byn hjälper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.

Bakgrund Varje människa är unik med behov som varierar och ändras över tid. I vården av den döende människan syftar vården till att lindra och stötta i stället för att bota. Viktigt som sjuksköterska är att ha en helhetssyn som utgår från den döendes subjektiva uppfattning om vad en god död är. Begreppet god död är abstrakt och öppet för tolkning men flera gemensamma aspekter om vad en god död är tas upp i litteraturen. Dessa var; relation, kommunikation, lindrat lidande, värdighet samt avslut.Syfte Syftet var att undersöka vilka faktorer som sjuksköterskor och döende patienter uppfattar bidrar till en god död.Metod Studien grundade sig på nio kvalitativa artiklar och en litteraturstudie som tagits fram genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.Resultat Resultatet visade att det som sjuksköterskor och döende patienter uppfattade som en god död bestod av flera olika faktorer.

En lärare har ett tidspressat schema och ibland kan det underlätta att få inspiration från andra lärare till undervisningen. Vi har därför valt att göra en arbetsplanering om pengars historia. Som arbetsmetod har vi använt oss av Storylinemetoden. Storyline berättelsen tar oss med på en resa tillbaka till 1900 ? talets början.

Varje dag får människor besked om att de har en kronisk sjukdom. Kroniska sjukdomar som exempelvis multipel skleros är en sjukdom som drabbar människor som är mitt i Livet. De flesta människor med en kronisk sjukdom kommer även att erfara problem med sin sexualitet. Sexualiteten har en central roll i människans liv och är även viktig i en relation till sin partner. Sjukdomen kan även medföra att den drabbade blir mer beroende av sin partner i det dagliga Livet.

Att drabbas av allvarlig sjukdom gör att kroppen förändras och att ens vardagliga liv blir till ett kaos. Stroke blir allt vanligare bland kvinnor i den yngre medelåldern. Få studier fokuserar på kvinnor i yngre medelålderns upplevelser av vardagligt liv efter stroke.Sjuksköterskor kan ta del av de drabbades livsvärld för att uppnå ökad förståelse och vara ett bättre stöd vilket underlättar för den drabbade att kunna uppleva hälsa i sin vardag. Syftet med studien var att beskriva två yngre medelålders kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av stroke. Data analyserades utifrån två självbiografier med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de ledande dödsorsaker som drabbar ca 44 % av alla män och 45 % av alla kvinnor. Under år 2006 i Sverige beräknades insjuknandet per 100 000 invånare, sjunka med 14 % bland kvinnor och 25 % bland män sedan år 1987. Livskamraters upplevelse och påverkan på Livet efter en hjärtinfarkt berör det psykiska och sociala. Hälsan upplevs ofta negativt i samband med förändringar i vardagsLivet och livskamraten utvecklar ofta ett kontrollbehov och blir överbeskyddande. Detta beteende anses uppkomma pga.

Övergripande syftet var, att undersöka, vilka faktorer skyddar arbetstagarna från att insjukna och bli sjukskrivna. Frågeställningen var: ? Kan de friska undersköterskorna ge vägledning hur sjukfrånvaron kan minskas??Undersökt grupp bestod av 5 undersköterskor, som arbetar inom hemtjänsten eller på ett särskilt boende. De hade ingen eller liten sjukfrånvaro, och har arbetat länge inom vård och omsorg, en hade arbetat 3 år och resterande 31- 42 år.Som undersökningsmetod har använts kvalitativ intervjumetod, med en mer öppen fråga och ett antal följdfrågor, där att hela området har blivit belyst. Intervjuerna bandades och skrevs ut, och har kategoriserats till ett antal teman, som belyser hur undersköterskorna upplever arbetet inom äldreomsorgen.Resultat: Alla intervjuade är friska och upplever de har god hälsa.

Studiens syfte var att undersöka om naturläkemedlet Ibogain kunde vara en bra behandling för missbruk. För att kunna besvara detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra personer som genomgått Ibogain-behandling och en psykolog/psykoterapeut på en beroendeklink, Lars Lundell. Utöver dessa intervjuer har en klinik i London besökts som utför Ibogain-behandling. På kliniken gjordes en observationsstudie av behandlingen, samt intervjuer med klinikchefen Dr Brackenridge och en av hans patienter, i uppsatsen kallad Will. Studiens perspektiv utgår från informanterna och våra egna observationer om Ibogain-behandling.

Alla människor frågar sig någon gång vad som kan komma ske efter att vi dör. Tankar om döden och Livet efter detta är alltid ett aktuellt samtalsämne, inte minst inom religionsvetenskapen. Att vara ovetande om framtiden kan vara skrämmande och religioner gör nästan uteslutande alltid försök till att svara på dessa frågor och ge ro till den oroliga människan. Något som fungerat som en lösning på människans rädsla för döden inom den judiska och kristna traditionen är tron på den kroppsliga uppståndelsen.Denna uppsats ger större kunskap om hur judiska och kristna teologer och traditioner sett på kroppen i samband med uppståndelsen inom båda religionerna. För att utkristallisera de olika kroppssyner som figurerar i denna diskussion har en kvalitativ litteraturanalys använts för att analysera utvalda teologers forskning.