Bröstcancer drabbar 15-20 kvinnor i Sverige varje dag, vilket innebÀr att det Àr en av de vanligaste sjukdomarna. Vi har valt att studera om bröstcancer dÄ detta Àr en sjukdom som pÄverkar hela kvinnors liv och livsvÀrld. Syftet med studien Àr att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Vi har valt att analysera fyra biografier utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys, detta har gett oss en helhetsbild av kvinnor som genomgÄtt bröstcancer. I resultat framkom att nÀr en kvinna drabbas av bröstcancer leder det till förÀndringar i bÄde livsvÀrlden och den subjektiva kroppen.

Parkinsons sjukdom Àr ett kroniskt sjukdomstillstÄnd och drabbar med Ären allt fler mÀnniskor vÀrlden över. Följderna av detta innebÀr en pÄverkan pÄ livskvaliteten för den drabbade, men tillstÄndet pÄverkar Àven direkt nÀrstÄende som fÄr en försÀmrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till personer med Parkinsons sjukdom. Tio vetenskapliga artiklar blev utvalda vid en litteratursökning och dessa analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats i enlighet med Graneheim och Lundman (2004). Analysen resulterade i sex slutkategorier: att kÀnna brist pÄ information och stöd frÄn vÄrdpersonal och familj; att kÀnna begrÀnsningar i det sociala livet; att förÀndringar bidrar till omförhandlingar i relationen; att ha kÀnslor av oro, rÀdsla och sorg; att kÀnna fysiska och psykiska pÄfrestningar och vikten av att tillgodose egna behov; att kÀnna gemenskap och jÀmföra sig med andra i samma situation.

Syftet med denna studie var att studera barns inflytande i förskolan. Intresset riktades mot hur barns inflytande kom i uttryck i den vardagliga praktiken i förskolan. Inflytande definierades som möjlighet att ta initiativ och kunna pÄverka sin situation. UtgÄngspunkten i studien var att makten Àr relationell, vilket innebÀr att makten kan överföras och förhandlas mellan parterna. I förskolekontext innebÀr detta att Àven om det Àr de vuxna i förskolan som har det yttersta ansvaret sÄ kan barnen fÄ inflytande genom att förhandla och utmana reglerna.

TvÄng Àr en realitet i psykiatrisk slutenvÄrd och pÄverkan pÄ individens autonomi utgör en viktig kunskapskÀlla för omvÄrdnadspersonal. Under 1990-talet genomfördes betydande förÀndringar inom psykiatrins omrÄde med uppkomst av Psykiatrireformen, Lag om psykiatrisk tvÄngsvÄrd och Lag om rÀttspsykiatrisk vÄrd, i syfte att förbÀttra vÄrd och behandling av individer med psykiatriska Äkommor. TvÄngsÄtgÀrder som förekommer inom den psykiatriska vÄrden utgörs av bÀltning, isolering, kvarhÄllande pÄ en sluten psykiatrisk vÄrdenhet och dylika frihetsberövande ÄtgÀrder. Syftet var att beskriva upplevelser och erfarenheter hos individer som genomgÄtt psykiatrisk tvÄngsvÄrd inom slutenvÄrden. Metoden var en litteraturstudie av kvalitativ design med induktiv ansats.

Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med demenssjuka personer uppfattar som viktigt för att den demenssjuke ska fÄ ett gott vÀlbefinnande i det dagliga livet. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med en deskriptiv  design, tio legitimerade sjuksköterskor pÄ demensboenden i en medelstor svensk stad intervjuades. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer.Av huvudresultatet framkom att sjuksköterskorna ansÄg att vÄrden alltid ska utgÄ frÄn den demenssjukes dagsform, sjukdomsbild, dess tidigare liv och se till den demenssjukes friska sidor. Att miljön Àr lugn och tydligt utformad beskrevs som viktigt för att öka den boendes vÀlbefinnande och sjÀlvstÀndighet. Olika faktorer som pÄverkar vÀlbefinnandet beskrevs och kunde delas in som kognitiv stimulering, sinnesstimulering, fysisk aktivitet och sysselsÀttning.

SyfteI dokument om hÀlsa uttrycks ofta att alla har rÀtt till lika hÀlsa. DÄ det skiljer sig för hur varje individ ser pÄ hÀlsa och vad som Àr viktigt i deras liv Àr syftet med denna uppsats att försöka problematisera hÀlsa, genom att beskriva och analysera fem kvinnors berÀttelser. Hur talar dessa kvinnor om hÀlsa i intervjuer, inom kategorierna ?kropp?, ?sjÀl? och ?lust och last?. Vad Àr viktigt för kvinnorna för att mÄ bra?MetodStudien bestÄr av en kvalitativ undersökning dÀr fem kvinnor, boende i Stockholm, har intervjuats.

Studiens bakgrund beskriver vad diabetes mellitus innebĂ€r för mĂ€nniskans levda kroppsamt dess pĂ„verkan pĂ„ patientens hĂ€lsa. Problem finns gĂ€llande motivering av patientertill egenvĂ„rd. Även hur patientens syn pĂ„ hĂ€lsa och sjukdomskontroll samt hur enallmĂ€nsjuksköterska ska bemöta detta Ă€r delar av studiens problemformulering. DĂ€rförvaldes syftet att beskriva vad som pĂ„verkar möjligheter till hĂ€lsa för patienter meddiabetes mellitus typ 2.Metoden utgĂ„r ifrĂ„n Axelssons (2012, ss. 203-220) metod för litteraturstudie.

Inledning: NÀr en Àldre mÀnniska har ett stort omvÄrdnadsbehov finns möjligheten att flytta till ett sÀrskilt boende. DÄ Àldres vardag ser olika ut Àr det av yttersta vikt att omvÄrdnadspersonalen kan ge stöd och hjÀlp sÄ att den Àldre skall kunna anpassa sig till den nya situationen. Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa hur anhöriga upplever att deras nÀrstÄende i sÀrskilt boende fÄr en god omvÄrdnad. Metod: En kvalitativ ansats med empiriskt inslag anvÀndes dÀr anhörigas upplevelser av omvÄrdnad, delaktighet och bemötande insamlades med hjÀlp av intervjuer. Resultat: Tre olika kategorier OmvÄrdnad, Delaktighet och Bemötande med nio underkategorier.

Vid kronisk sjukdom förÀndras livet ofta pÄ ett dramatiskt sÀtt. Fati-gue Àr ett av de vanligaste symtomen som personer med kroniska sjukdomar upplever. Fatigue kan beskrivas som ett subjektivt obe-hagligt symtom som kan innefatta total kroppslig upplevelse med allt frÄn trötthet till utmattning, detta skapar ett opÄlitligt tillstÄnd som pÄverkar individens förmÄga till normal kapacitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att leva med fatigue vid kronisk sjukdom. Nio kvalitativa artiklar analysera-des med kvalitativ manifest innehÄllsanalys och resulterade i fyra ka-tegorier: tröttheten pÄverkar hela kroppen, det sociala livet begrÀn-sas, beroendet ökar men hoppet finns kvar och fatigue uppstÄr av oli-ka anledningar och fluktuerar sÄ egenvÄrden mÄste skrÀddarsys.

Vid kronisk sjukdom förÀndras livet ofta pÄ ett dramatiskt sÀtt. Fati-gue Àr ett av de vanligaste symtomen som personer med kroniska sjukdomar upplever. Fatigue kan beskrivas som ett subjektivt obe-hagligt symtom som kan innefatta total kroppslig upplevelse med allt frÄn trötthet till utmattning, detta skapar ett opÄlitligt tillstÄnd som pÄverkar individens förmÄga till normal kapacitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att leva med fatigue vid kronisk sjukdom. Nio kvalitativa artiklar analysera-des med kvalitativ manifest innehÄllsanalys och resulterade i fyra ka-tegorier: tröttheten pÄverkar hela kroppen, det sociala livet begrÀn-sas, beroendet ökar men hoppet finns kvar och fatigue uppstÄr av oli-ka anledningar och fluktuerar sÄ egenvÄrden mÄste skrÀddarsys.

AnvÀndningen av cytostatika har haft en revolutionerande effekt pÄ behandlingen av cancer, dock ger den mÄnga och delvis allvarliga biverkningar. Biverkningarna kan t ex vara illamÄende, hÄravfall och trötthet. Upplevelsen av cytostatikabehandling kan för de flesta innebÀra en fysisk och psykisk pÄfrestning. Denna studie syftade till att belysa hur patienter kunde uppleva sin cytostatikabehandling vid cancersjukdom. En litteraturstudie genomfördes baserad pÄ artiklar med kvalitativ design.

Bakgrund: Under 2007 dog 135 av 100 000 kvinnor i akut hjÀrtinfarkt. Andelen av de som dör inom 28 dagar efter sjukhusvÄrd har halverats jÀmfört med 1980-talet. Levnadsvanorna stÄr för 90 % av orsakerna till hjÀrtinfarkt. MÀns och kvinnors hjÀrtinfarkt skiljer sig Ät, dÄ kvinnor ofta drabbas av en tyst hjÀrtinfarkt. Det Àr den snabba behandlingen som gör att kvinnorna överlever.

Den palliativa vÄrden utvecklas allt mer. För sjuksköterskan Àr det viktigt att ha kunskap om vad patienten anser bidra till livskvalitet livet ut, för att kunna göra den sista tiden i livet till det bÀsta utifrÄn de förutsÀttningar som finns. MÄlet med den palliativa vÄrden Àr att lindra lidande och frÀmja livskvalitet hos bÄde patient och nÀrstÄende. Sjuksköterskan stÄr under HÀlso- och sjukvÄrdslagen som sÀger att vÄrden ska bedrivas i samrÄd med samtliga aktörer. För att efterstrÀva livskvalitet mÄste sjuksköterskan skapa en vÄrdande relation till varje enskild patient.

Sverige Àr ett demokratiskt land och det Àr statens uppgift att förverkliga demokratins idéer för att uppnÄ delaktighet och jÀmlikhet i samhÀllet. Det förvÀntas att det skall finnas ett omfattande politiskt deltagande i det politiska livet i Sverige, men SCB pÄpekar att det politiska deltagandet Àr lÀgre bland invandrare Àn bland svenskar.Denna uppsats har en kvalitativ karaktÀr och syftar till att utforska de faktorer som gör att invandrare inte deltar i politiken i samma utstrÀckning som infödda svenskar. Materialet bestÄr av tidigare forskning inom Àmnet politiskt deltagande, SCB:s undersökningar om medborgarnas politiska aktiviteter samt intervjuer som gjorts av uppsatsförfattaren.Uppsatsen avgrÀnsar sig till elitdemokratiska och pluraldemokratiska förklaringar till folkets deltagande i politiska frÄgor. En förklaring som den elitdemokratiska teorin ger Àr att folket har begrÀnsad rÀtt att delta i det politiska livet. Den pluraldemokratiska inriktningen utmanar elitdemokratin genom att hÀvda att man ska lita pÄ vanliga medborgares förmÄga att delta i politiken och folket ska spela huvudrollen i det demokratiska spelet.Resultaten av denna uppsats visar att det finns ett lÄgt politiskt deltagande bland invandrare jÀmfört med svenskar.

SAMMANFATTNINGAvhoppare Àr oftast utsatta och ensamma personer. De har oftast inga vÀnner eftersom vÀnnerna i den före detta sekten inte lÀngre vill veta av de och de lider oftast av psykiska och/eller fysiska problem eftersom avhoppet i sig ger upphov till en mÀngd frÄgor sÄsom ?Vart ska jag ta vÀgen?? och ?Vad ska jag göra med mitt liv?? De avhoppare som oftast mÄr sÀmst Àr de personer som vuxit upp i en sekt eftersom de inte har nÄgra referensramar, de vet inte hur livet utanför sekten fungerar. En av mina intervjupersoner kallar sig för ?praoelev i livet? eftersom hon lÀr sig nya saker varje dag om hur samhÀllet fungerar, saker som vi andra tar för givet.