Introduktion: Intensivvårdsjuksköterskan arbetar nära patienter i livets slutskede och etiskabeslut är vanligt förekommande. Sjuksköterskans nära relation till patient och närstående gerhenne/honom kunskap som kan underlätta för läkaren i det medicinska avgörandet i att avbrytaeller att avstå från livsuppehållande behandling. Beslutsprocessen är svår och upplagd i flera stegdär sjuksköterskan kan medverka i alla steg utom själva beslutet.Syfte: Undersöka vilken delaktighet sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningar har i etiskabeslut i livets slutskede.Metod: Litteraturstudie som bygger på 14 vetenskapliga artiklar, sökta via databaserna CINAHLoch PubMed samt manuell sökning.Resultat: Läkaren har det lagliga ansvaret och sjuksköterskans delaktighet i beslutsprocessenskiljer sig åt i de olika länderna. Att inte få delta leder till en moralisk stress för sjuksköterskorna.Läkarna bjuder ofta inte in till diskussion. För att få en trygg vård är lagarbete och öppenhet förvarandras professioner viktiga.Diskussion: Det finns ett missnöje bland sjuksköterskorna att inte bli hörsammade och de flestaönskar ett ökat inflytande i beslutsprocessen.

Bakgrund: Enligt World Health Organization's (WHO) definition är palliativ vård en helhetsvård av patienten och dennes närstående genom ett professionellt sammansatt vårdteam. Palliativ vård är ett område där närståendes roll blir speciellt viktigt och hela familjen drabbas när en i familjen får en svår sjukdom. Många med svår sjukdom önskar att få vård i hemmet vid livets slutskede. När en person vårdas i hemmet är det ofta den närstående som tar vårdarrollen i hemmet och tar ansvaret över sin anhöriges vård. Närståendes engagemang i vården av deras anhörig kan påverka dem fysisk och psykiskt.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig i livets slutskede i hemmet.Metod: Metoden var en litteraturöversikt som baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Vid sjukdom påverkas livskvaliteten hos den sjuka människan och känslor som osäkerhet och lidande är vanligt. Känslan av hopp är nära knutet till människans upplevelse av hälsa. Det finns många olika definitioner och teorier om vad hopp är och hur det beskrivs. En enhetlig definition saknas dock. För patienter som är i behov av palliativ vård är det viktigt att öka livskvaliteten.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är en essentiell del av sjuksköterskans profession. Den primära uppgiften är inte att bota. Den är att lindra samt göra patientens sista tid i livet så bekväm som möjligt. Palliativ sedering är en delvis ifrågasatt behandlingsmetod, men som ändå är vedertagen inom svensk och internationell sjukvård. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka sjuksköterskans erfarenheter i samband med palliativ sedering vid vård i livets slutskede.

Bakgrund: Smärta är inte bara fysiologiska mekanismer utan smärtan påverkar lidandet samt hela patientens livssituation. Att drabbas av långvarig kronisk smärta är vanligt i samband med cancersjukdom i livets slutskede. Palliativ vård är ett förhållningssätt som förbättrar patientens livskvalitet genom att förebygga och lindra lidande, med hjälp av tidig identifiering och behandling av smärta samt andra fysiska, psykosociala och andliga problem.Syfte: Syftet med studien var att belysa cancersjuka patienters upplevelse av smärta i livets slutskede.Metod: Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats för att belysa människans subjektiva upplevelser. Artiklarnas innehåll analyserades med hjälp av Lundman & Hällgren-Graneheims (2012) innehållsanalys.Resultat: Efter analys av artiklarna framkom tre huvudkategorier samt två underkategorier om patienters upplevelser av smärta i livets slutskede. Huvudkategorierna är: Att leva med smärta, Tankar om döden i samband med smärta samt Vården och vårdandets påverkan på patienters smärtupplevelser.Slutsats: Studien visade att cancersjuka patienter med smärta i livets slut hade likartade tankar om sin smärtupplevelse, smärtproblematik, sjuksköterskans förhållningssätt samt det palliativa vårdandet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall.

BakgrundBeröring är ett grundläggande behov hos människan genom hela livet. Det är inte ovanligt att palliativa patienter saknar närstående och kan därmed uppleva brist på beröring. Sömnproblem, oro, ångest, smärta och illamående är vanliga symtom som kan drabba den palliativa patienten och dessa kan lindras genom beröring.Palliativ vård har som syfte att lindra och främja patientens livskvalitet i livets slutskede och enligt Virginia Hendersons teori är sjuksköterskans uppgift bland annat att hjälpa individen att utföra åtgärder som leder till en fridfull död. Beröring är ett sätt att hjälpa den palliativa patienten att möta döden fridfullt.SyfteSyftet med studien var att beskriva faktorer som påverkas vid beröring hos den palliativa patienten.MetodEn litteraturöversikt valdes som metod för att sammanställa tidigare forskning inom ämnet. Databaserna Cinahl, Medline och PubMed användes för sökningar vilket resulterade i 16 vetenskapliga artiklar.ResultatStudiens resultat visade att beröringen kunde påverka flera faktorer hos den palliativa patienten.

Bakgrund: Sjuksköterskan kan möta patienter i livets slutskede samt deras anhöriga i olika vårdsammanhang inom sjukvården. Upplevelsen av dessa möten varierar beroende på sjuksköterskans förvärvade erfarenhet som sjuksköterska, personlighet, livserfarenhet och stöd från omgivningen. Nyexaminerade sjuksköterskor saknar den erfarenhet som gör att hon/han kan se sina reaktioner och handlingar i ett större perspektiv. Ofta upplevs den första tiden som sjuksköterska som tuff och utmanande. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva nyligen examinerade sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter i livets slutskede och deras närstående.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att människor i livets slutskede väljer att vårdas och dö i sitt hem. Anhöriga har en betydande roll i vårdprocessen, då de har ansvar för den sjukes vård och livskvalitet. Den palliativa vården arbetar utifrån de fyra hörnstenarna; kommunikation, symptomlindring, teamarbete och anhörigstöd.Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda den sjuke i hemmet i livets slutskede.Metod: Litteraturöversikten utfördes med andvändning av nio svenska vårdvetenskapliga studier med kvalitativ ansats och två med mixad metod. Studierna härrör från databaserna CINAHL Complete och PubMed, mellan åren 2000 och 2015.Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga hade ett stort ansvar och en tung belastning som informella vårdgivare, samtidigt upplevde anhöriga en tillfredsställande känsla av att vårda patienten. Anhöriga upplevde brist på stöd från hälso- och sjukvården, då de inte fick tillräckligt med information, utbildning eller avlastning i tillvaron.

Hemmet som vårdplats har succesivt blivit vanligare i Sverige. Befolkningen blir även allt äldre vilket gör att behovet av avancerad hemsjukvård kommer att öka. Palliativ vård är aktuellt när sjukdomen inte längre går att kurera eller bota. Syftet med palliativ vård är att lindra lidande men också att främja livskvaliteten för de personer som befinner sig i livets slutskede. Under palliativ vård skall den sjuke få en god smärtlindring och kunna leva så aktivt som möjligt.

Bakgrund: Det är vanligt att undersköterskor på äldreboende upplever påfrestande känslor i samband med vård av boende i livets slutskede och vid bortgång. Det har visat sig att stöd till undersköterskor vid påfrestande situationer är viktigt, dock är det ofta underprioriterat inom äldreomsorg. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser undersköterskor, som arbetar på ett äldreboende, har av att vårda boende i livets slutskede och när de boende går bort samt hur de hanterar detta personligen och inom organisationen. Metod: Sex individuella och kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med undersköterskor på ett äldreboende i en stor kommun i Sverige. Resultat:Undersköterskorna upplever påfrestande känslor i samband med vård av boende i livets slutskede och bortgång samtidigt som de upplever att det är fint att få vara med den boende i livets sista stund.

Allt fler patienter som vårdas i livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vård i ordinärt boende, på korttidsboende, särskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vårdar ska kunna utföra sitt arbete på ett så professionellt sätt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krävs det olika former av stöd från arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vården till exempel tid för hospitering på vårdavdelningar. Distriktssköterskan behöver också få utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svårt sjuke, så att patienten känner att distriktssköterskan är närvarande och inte är på väg någon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemål som uppkommer och erbjuda det som behövs.

MS är en kronisk sjukdom som påverkar alla aspekter i en människas liv; det dagliga livet, familjerelationerna såväl som arbetslivet. Syftet med vårt arbete är att beskriva vilken påverkan MS har på det dagliga livet och hur det påverkar individen i relation med andra människor samt att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som krävs i denna situation. Vald teoretisk referensram är Carnevalis omvårdnadsmodell. Metoden är en systematisk litteraturstudie som grundar sig på nio vetenskapliga artiklar vilka är granskade enligt Polit et al. (2001).

Forskning har visat att ungdomarnas livssituation och framtidsfrågor har stor betydelse i ungdomarnas värld. Jag vill med min uppsats beskriva hur ungdomarna tänker om livsåskådning, livsfrågor och vad som är viktigt för dem i livet. Jag har satt mig in i ämnet dels genom litteraturstudier och genomfört intervjuer med skolpersonal samt elever på den högstadieskola där jag gör min praktik, som blivande lärare. Intervjuerna har gett en större förståelse för hur dagens ungdomar tänker i dessa frågor. Resultatet visar en påfallande samstämmighet mellan litteraturstudier och de intervjuer som jag har gjort, hur dagens ungdomar ser på sin livsåskådning, sina livsfrågor och vad som är viktigt för dem i livet..

I dagens västerländska samhälle intar döden en undanskymd roll. Detta kan medföra mindre kunskap om hur man som vårdpersonal bör bemöta människor i livets slutskede. Då vårdpersonal på hospice dagligen möter människor i livets slutskede kan det finnas stor kunskap att hämta där. Syftet med studien var att beskriva hur vårdpersonal på hospice upplever och hanterar sina känslor med att dagligen möta döende och deras anhöriga, samt att beskriva vårdpersonalens resurser som tillämpas i arbetet. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där tre sjuksköterskor och tre undersköterskor, samtliga kvinnor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor.