Sök:

Sökresultat:

1409 Uppsatser om Liv pć landet - Sida 48 av 94

UtvÀrdering av mÄluppfyllelse för Polisen och SKL : en studie av upprÀttandet av ett gemensamt servicecenter för ekonomi- och personaladministration

Inom Polisen finns ett behov av att renodla verksamheten, dÄ de med Ären fÄtt ökade administrativa kostnader. Ett projekt startades inom Polisen och Statens kriminaltekniska laboratorium, dÀr all ekonomi- och personaladministration ute pÄ myndigheterna samlades pÄ ett och samma stÀlle i ett servicecenter förlagt till Linköping. Syftet med studien Àr att utvÀrdera hur mÄluppfyllelsen för de mÄl som sattes upp för projektet upplevs. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr, med en fallstudieliknande ansats, dÀr 18 intervjuer genomfördes med de anstÀllda pÄ servicecentret, samt flertalet ur projektets styrgrupp.Resultatet av studien Àr att organisationen har kommit lÄngt med mÄluppfyllelsen, men att man inte har nÄtt riktigt Ànda fram dÄ studien visar att Ätta av elva mÄl Àr helt uppfyllda i nulÀget. Tre mÄl Àr alltsÄ Ànnu inte helt uppfyllda, vilket kan bero pÄ att mÄnga av mÄlen Àr otydliga, kan tolkas olika och inte Àr sÄ vÀl förankrade hos de anstÀllda.

VÀgen till bolagstoppen En kartlÀggning av hur Göteborgs kommunala vd:ar hamnade pÄ högsta posten

En öppen och transparent rekryteringsprocess borde vara sjÀlvklar i den offentliga sektorn. Trots det har sju vd-tjÀnster tillsatts utan att ha annonserats ut under de senaste tio Ären. Det visar vÄr kartlÀggning.Trots att Sverige Àr det tredje minst korrupta landet i vÀrlden, har det stormat kring Göteborgs kommun och de kommunala bolagen de senaste Ären. Mutor, korruption och kvittoskandaler har gjort att flera kommunala bolagschefer blivit ifrÄgasatta och nÄgra av dem har fÄtt gÄ pÄ grund av det bristande förtroendet för dem.I vÄr kartlÀggning granskar vi hur bolagscheferna hamnade pÄ högsta posten. Vi visar att nÀstan hÀlften av de vd:ar som tillsats under de senaste tio Ären i Göteborgs största kommunala bolag har rekryterats inifrÄn kommunen.

SjÀlvuppvÀrmande flervÄningshus

I samhĂ€llet Glumslöv, som ligger i SkĂ„ne, har en ny typ av radhus byggts, som kallas för sjĂ€lvuppvĂ€rmande hus, beroende pĂ„ att det inte finns nĂ„got konventionellt vĂ€rmesystem i huset. Det traditionella uppvĂ€rmningssystemet har istĂ€llet ersatts med en luft/luft-vĂ€rmevĂ€xlare i kombination med ett vĂ€rmebatteri om 900 W och extra vĂ€lisolerade konstruktioner. Idag finns det bara en- och tvĂ„planshus som fungerar som sjĂ€lvuppvĂ€rmande bostĂ€der och i takt med att det byggs mĂ„nga nya flerbostadshus i landet, sĂ„ kommer ocksĂ„ behovet att försöka minimera energikostnaderna att öka. I vĂ„rt arbete har vi för första gĂ„ngen testat sjĂ€lvuppvĂ€rmande konstruktioner för ett fyravĂ„ningshus. Husen har designats för ett projekt i Malmö som kallas Hammars park. Parken ligger i Sibbarp, som Ă€r ett omrĂ„de belĂ€get i Limhamn precis vid ÖresundsbrofĂ€stet. OmrĂ„det bestĂ„r av sammanlagt 21 hus med totalt 240 lĂ€genheter. Husen har konstruerats och dimensionerats för att huset ska ha ett bra inneklimat och klara av en lĂ„ng tidsperiod med ett minimum av underhĂ„ll. Enligt vĂ„r IDA databerĂ€kning kommer vĂ€rmeenergibehovet i en tvĂ„rumslĂ€genhet att vara ca 350 kWh/Ă„r, och för en fyrarumslĂ€genhet 950 kWh/Ă„r.

Arbetets betydelse : Om fyra ungas instÀllning till arbete och backpacking

Uppsatsens syfte Àr att göra en komparativ studie av hur den ryska friheten för media har förÀndrats under tre olika politiska perioder mellan Ären 1985 och 2008 tillsammans med de olika presidenter som personifierade dessa perioder. Arbetet utgÄr ifrÄn ramarna av yttrande- och pressfrihet mot bakgrunden av FN:s och EU:s konventioner om mÀnskliga rÀttigheter och Dahls demokratikriterier. Fri media spelar en avgörande roll för demokratin. Politiker stÄr genom media till svars för sina handlingar och medborgarna fÄr viktig information och för detta krÀvs det yttrande- och pressfrihet. Utan rÀtten till dessa försvinner snabbt den vanliga medborgarens förmÄga att delta i, och positivt pÄverka politiken.

VÀxtskydd i ekologisk humleodling : i samarbete med föreningen Humlebygget i NÀsum

Humle, Humulus lupulus har under lÄng tid varit en viktig kulturvÀxt i Sverige. Den klÀttrande perennen producerar blomstÀllningar som innehÄller essentiella oljor och hartser, och anvÀnds för att smaksÀtta öl. Förut var öl en mycket viktig kÀlla till vÀtska och nÀringsÀmnen. Mot slutet av 1800-talet konkurrerades den svenska humleodlingen ut och det var först i början av 1900-talet som kommersiell odling av humle Äter bedrevs i Sverige. Denna odling fanns frÀmst i NÀsumstrakten i SkÄne och var aktiv mellan 1921-1959.

Uteslutning, frÄnkÀnnande och bidragsbrott : arbetslöshetskassornas sanktioner i ljuset av bidragsbrottslagen

Sedan Sverigedemokraternas intrĂ€de i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev frĂ„n Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vĂ€djade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma Ă„r kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fĂ„tt ett allt starkare vĂ€ljarstöd i frĂ€mst SkĂ„neregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, VĂ€sterbotten och Gotland. Syftet med den hĂ€r studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra mĂ„nader före valet 2014 i regionerna dĂ€r partiet fick högst respektive lĂ€gst vĂ€ljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehĂ„llsanalys baserat pĂ„ 464 artiklar frĂ„n tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar frĂ„n SkĂ„neregionen och fem tidningar frĂ„n Stockholm, VĂ€sterbotten och Gotland.

Systembolaget pÄ en avmonopoliserad marknad

SammanfattningI dagslÀget debatteras det frekvent kring Systembolagets ?vara eller inte vara?. Konsumtionen i landet stiger i högre grad Àn vad Systembolagets försÀljning gör. I SkÄne lÀn har Systembolaget försÀljningssiffror minskat trots att konsumtionen stigit. Inom en snar framtid kan staten tvingas fatta beslut om en eventuell sÀnkning av alkoholskatten och en avmonopolisering av alkoholmarknaden för att bevara folkhÀlsan.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra lite. Grön Flagg-ett miljöarbetssÀtt

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta del av hur en skola kan arbeta kring projektet Grön Flagg samt om projektet Àr ett bra arbetssÀtt eller bara en fin statussymbol. DÄ miljöundervisningen ofta Àr bristande inom skolan, valde vi att undersöka en arbetsmetod dÀr miljöperspektivet fÄr större utrymme i verksamheten. Det stÄr skrivet i Lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) att eleverna fÄr genom ett miljöperspektiv möjligheter att bÄde ansvara för den miljö de sjÀlva direkt kan pÄverka och att skaffa sig ett personligt förhÄllningssÀtt till övergripande och globala miljöfrÄgor. Projektet Grön Flagg startade 1996 och idag finns det över 1600 skolor runt om i landet som arbetar med projektet Grön Flagg. DÄ en stadsdel i Malmö har mÄlsÀttningen att alla skolor skall arbeta med nÄgon form av miljöarbete, stod det mellan projekt Grön Flagg och skolverkets ?Skola för hÄllbar utveckling?.

Svenska varumÀrkens kulturella vÀrden

Bakgrund: Idag slÄss mÄnga företag om att fÄ en plats i vÄrt medvetande och de lÀgger dÀrmed ut stora summor pÄ varumÀrkesbyggande och varumÀrkesvÄrd. Det handlar inte lÀngre om att bara prÀnta in logotypen, utan Àven att ge sitt varumÀrke en "sjÀl" och ladda det med olika vÀrden. I och med dagens globalisering Àr det ocksÄ ur ett kulturellt perspektiv mer intressant. Men att exportera ett varumÀrke till en utlÀndsk marknad Àr inte samma sak som att ta med sig sin kunskap och tro att det ska fungera lika bra i det nya landet. Ett varumÀrke Àr medvetet och omedvetet laddat med vÀrderingar, bÄde kulturella och affÀrsmÀssiga.

En studie av lÀrlingsutbildningen pÄ Fordonsprogrammet. Hur fungerar det pÄ lokal nivÄ i VÀstsverige?

SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har mÄnga tvÄsprÄkiga elever svÄrt att nÄ mÄlen skolan stÀller pÄ dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lÀgre andel av andrasprÄkseleverna nÄr mÄlen för grundskolan Àn de som Àr födda i landet.Forskning och kunskap finns inom omrÄdet om hur framgÄngsrik andrasprÄksinlÀrning skabedrivas. Varför bestÄr och till och med ökar andelen andrasprÄkselever som inte nÄr mÄlen?För att uppnÄ syftet att urskilja faktorer som avviker frÄn dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lÀrare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andrasprÄkselever kommunicerar i lÀgre grad Àn vad som Àr nödvÀndigtför att utveckla sprÄket. I textproduktionen finns krav pÄ elevernas abstraktionsförmÄgamen i muntliga situationer utmanas inte sprÄknivÄn.

Tre nyanser av entreprenörskap - En jÀmförande studie mellan tre grundskolor

BakgrundEntreprenörskap Ă€r ett svĂ„rdefinierat begrepp. Entreprenörskap handlar om att individen ska utgĂ„ frĂ„n sina förutsĂ€ttningar och idĂ©er för att skapa en handling. Det finns delade meningar om varför entreprenörskap har uppmĂ€rksammats i skolans vĂ€rld. Å ena sidan handlar det om att politiker har ett intresse av att utbilda entreprenörer som kan utveckla landet, Ă„ andra sidan handlar det om att framtidens individer Ă€r i behov av de egenskaper som entreprenörskap utvecklar. Syftet med entreprenörskap i Lgr 11 Ă€r att förhĂ„llningsĂ€ttet ska löpa som en rödtrĂ„d genom hela utbildningen.SyfteSyftet med denna studie Ă€r att jĂ€mföra pĂ„ vilket sĂ€tt tre grundskolor förhĂ„ller sig till uppdraget att arbeta entreprenöriellt.

Etniska konflikter ? nÀr uppstÄr de inte? En fallstudie av Zambia frÄn sjÀlvstÀndigheten till idag

Zambia Àr ett land med 71 olika folkgrupper dÀr mÄnga olika sprÄk talas, ÀndÄ Àr kÀnslan av etnisk tillhörighet inte sÀrskilt stark. I motsats till grannlÀnderna dÀr vÄldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för vÄldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgÄtt har haft nÄgon större inverkan pÄ konflikter i samhÀllet. Vi anvÀnder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstÄr för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade frÄn dem. NÀr Zambia studeras nÀrmre inser man att det inte verkar sÄ sjÀlvklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.

Hur har nationsbyggande projekt i Iran bidragit till att forma kvinnans roll, och hur har kvinnor svarat mot detta?

I början av förra sekelskiftet hade Iran sitt möte med moderniteten vilket genererade en samhĂ€llomvandling. År 1921 tog shahen makten, som med influenser frĂ„n vĂ€st, strĂ€vade efter att modernisera landet. Detta formulerades i ett nationsprojekt dĂ€r kvinnan kom att konstitueras som representant för det moderna. Den konservativa religiösa eliten, liksom stora delar av befolkningen vĂ€nde sig starkt emot inflytandet av den vĂ€sterlĂ€ndska kulturen och shahens diktatur, vilket utmynnade i revolutionen 1979. Detta blev starten pĂ„ ett nytt nationsprojekt, dĂ€r kvinnor Ă„ter blev ett verktyg i nationsbyggandet, denna gĂ„ng som symbol för en islamisering av samhĂ€llet.

Etiska och moraliska vÀrderingar i samband med pensionering av ridskolehÀsten

I samma takt som ridskolor rekryterar hÀstar mÄste de ocksÄ avveckla hÀstar pÄ grund av att hÀstarna blir gamla och inte orkar med arbetet. Att veta vad som Àr rÀtt att göra med hÀsten nÀr den pensioneras kan vara svÄrt och det finns vÀldigt lite fakta om avveckling. MÄnga faktorer spelar in, bland annat etik och moral. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur ridskolor handlar och tÀnker ur ett etiskt och moraliskt perspektiv nÀr man ska pensionera ridskolehÀsten. Det har Àven undersökts vad ridskolorna har för syn och vÀrdering pÄ hÀstar, elever och samhÀlle eftersom det kan tÀnkas pÄverka deras moraliska och etiska vÀrdering vid pension av ridskolehÀstar.I studien har kvalitativ metod anvÀnts genom telefonintervjuer med sex ridskolor utvalda över hela landet som Àr anslutna till Svenska ridsportförbundet.

Polisens tjÀnstevapen som trygghetsfaktor : En jÀmförelsestudie mellan svensk och norsk polis

Polisens befogenheter att anvÀnda vÄld Àr unika och i Sverige Àr polisen rutinmÀssigt bevÀpnad för att om det krÀvs kunna anvÀnda den yttersta graden av vÄld, att döda en annan mÀnniska. Den norska polisen har samma befogenheter nÀr det gÀller vÄldsanvÀndning men man har i Norge valt att inte ha en fast bevÀpnad poliskÄr. Syftet med detta arbete Àr att belysa olikheterna mellan Sveriges och Norges vapenanvÀndning inom polisen. Vi har Àven undersökt vilket lands modell som Àr att föredra ur ett trygghetsperspektiv för den enskilda polisen och allmÀnheten. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi lÀst publicerad litteratur i Àmnet.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->