Vietnam genomgick i slutit på 1980-talet en ekonomisk reform som kallades Doi Moi. Ett steg i denna reform var att utländska direktinvesteringar (FDI) tilläts komma in i landet, något som tidigare ej var möjligt. FDI inflödet har haft en viktig roll gällande den ekonomiska tillväxten i Vietnam och har fungerat som en byggsten under landets övergång från en planekonomi. Det finns olika faktorer som påverkar investerares beslut att investera utomlands. För att påverka dessa beslut och därmed försöka öka inflödet av FDI har Vietnam utformat och reformerat flertalet investeringspolicys.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera vilka förkunskaper som fanns hos kvotflyktingar innan de kom till Sverige. Därefter belysa deras upplevelser av det professionella mottagandet och sin första tid i Sverige, utifrån förkunskaperna de hade. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgångspunkt intervjuades sju individer i Örnsköldsviks kommun. Resultaten har sedan förklarats och förankrats med hjälp av etablerade teorier som människans behovshierarki och en känsla av sammanhang. Studiens huvudsakliga resultat är att intervjupersonerna hade väldigt begränsade förkunskaper om Sverige innan ankomst.

Undersökningen i denna uppsats kretsar kring det civila samhällets roll underfredsprocessen i Moçambique. Trots att ett brutalt inbördeskrig drabbadeinvånarna hårt lyckades de upprätthålla ett stort engagemang för fred. Direkt fred uppnåddes genom det avtal som signerades 1992. Sedan dess har landet haft fred i drygt 15 år, trots att inga vanligt förekommande försoningsverktyg som sanningskommissioner och rättegångar upprättades. Uppsatsen ämnar undersöka det civila samhällets roll för dels den direkta freden men framförallt deras omfattande arbete för att se till att försoning skapades i landet.

Ska Sveriges polismyndigheter fortsättningsvis ges befogenhet att ha egna lokala insatsstyrkor? Lars Engström, länspolismästare i Örebro län, har fått i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att utreda detta. Åsikterna och lösningsförslagen på denna frågeställning är många och skiftande. Engström vill ge Rikspolisstyrelsen en starkare samordnande roll och lägga ner de lokala insatsstyrkorna. Han vill låta de nationella resurserna, bestående av den Nationella insatsstyrkan och de tre storstädernas piketenheter, verka nationellt över hela landet.

Vi ansvarar för och utbildar våra elever under tre års tid därefter släpper vi ut dem i yrkeslivet eller till fortsatta högre studier och önskar dem lycka till. Kontakten bryts. Arbetet är gjort utifrån en kvalitativ studie och med hjälp av en enkätundersökning med förtryckta svarsalternativ samt plats för egna kommentarer. Enkäten skickades till samtliga elever i två klasser som avslutade studierna på Hotell- och Restaurangprogrammet olika år och på skilda platser i landet. Vårt syfte med arbetet är att vi som lärare ska få kunskap om vad eleverna tycker om sin tidigare utbildning och om vi behöver ändra på vår undervisning i framtiden. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att elevens syn på Hotell- och Restaurangprogrammet samt sin nuvarande situation inte skiljde sig nämnvärt beroende på vilken del av landet eleven bor..

Efter ett beslut av riksdagen i december 2007 slopades förmögenhetsskatten. Regeringens syfte med att ta bort skatten var att det skulle leda till ökade investeringar i landet och att det då skulle skapa fler arbetstillfällen. De ville också att pengar som undanhållits i utlandet skulle flyttas hem. I arbetet granskas hur utfallet blev. Dels för landet men främst ur företagens synvinkel.

I över 50 år har Kongo-Kinshasa varit utsatt for krig, och landet präglas idag av en skenande statskollaps. Vi har utkristalliserat tre fundamentala orsaker till konflikten som anses relevanta i samband med vår frågestallning, vilken behandlar FN-styrkan MONUC: s insatser i landet. Maktspel över Kongos enorma naturtillgångar, politisk problematik och etniska skiljelinjer är grunden till såväl konflikten som landets politiska instabilitet. FN-styrkan, som är en av de största i sitt slag och har befunnit sig i landet sedan år 2000, arbetar mot fredsbevarande och fredsfrämjande mål vilka ofta fokuserat på att mildra den humanitära katastrof som råder. Granskning har genomförts av MONUC: s arbete i att vara behjälpliga till att motverka de viktigaste källorna till konflikten.

I det här arbetet har vi gjort en kvalitativ textanalys av SVT:s satsning Landet Brunsås, med utgångspunkt i Torsten Thuréns fem populärvetenskapliga retoriska grepp som han tar upp i boken Populärvetenskapens retorik -inte bara att förenkla. Greppen är konkreta exempel, fiktiva samtal, narrativa berättelser, tankeexperiment samt jämförelser, analogier och metaforer. Vi undersökte om greppen gick att hitta i programmet och fann att varje grepp går att återfinna som tydliga inslag i programmet. Utöver Thuréns fem retoriska grepp har vi också analyserat de tre programledarna utifrån de tre retoriska byggstenarna; ethos, logos och pathos. Vi har därefter gjort en gestaltande del där vi testat om vi kan använda greppen för att skapa korta scener som ska illustrera ett begrepp eller fenomen från Facebook.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen var att undersöka vilken bild som ges av världens engelskspråkiga länder i läromedel i engelska för åren 6-9. Undersökningen fokuserade på kultursyn och interkulturalitet. Den valda metoden för undersökningen var en textanalys av de texter i läromedlen som behandlade något engelskspråkigt land. Analysen visade att majoriteten av texterna hade koppling till Storbritannien eller USA och att dessa länder skildrades inifrån genom exempelvis skönlitteratur, tidningsartiklar och berättarröster från landet i fråga. Övriga engelskspråkiga länder förekom i betydligt mindre utsträckning och skildrades mestadels utifrån genom faktatexter om landet i fråga.

Att varje förskola ska erbjuda en likvärdig verksamhet var den än anordnas i landet, är ett av de kraven från Skollagen. Vi undrar om skillnaden mellan stadsförskolors verksamhet och landsortsförskolors verksamhet är synlig genom deras arbetsplan. Påverkas förskolans verksamhet och förskollärarnas arbetssätt av det geografiska läget?Genom att göra intervjuer med förskollärarna kan vi se om deras metoder går hand i hand med deras lokala arbetsplaner. Med en sammanställning av de aktuella förskolornas arbetsplaner har vi gjort likheter och skillnader mellan stadsförskolor och landsortsförskolor synliga.Undersökningens resulterade inte som vi förväntat oss.

I Tyskland är det skillnad på väst och öst. I väst tjänar människorna mer pengar och i öst har de svårare att få arbeten. Det finns också en tydlig skillnad på människors sätt att se tillbaka på Berlinmuren och det forna landet DDR. I väst är gemene man oerhört negativt inställd till DDR - i öst är det väldigt annorlunda. Där ser många positivt på den diktatur som förknippas med Stasi, gränsvakter och tomma mathyllor.Under våren har jag bott i den östtyska staden Leipzig.

Turkiet har sedan tidigt 1900-tal velat närma sig Europa och allt sedan den Europeiska Unionen bildades har landet velat komma in i gemenskapen som en likvärdig medlem i förhållande till de övriga medlemsländerna. I december 2004 tog EU: s representanter ett revolutionerande beslut som berörde Turkiets framtid inom unionen. Efter flera år av kritik, uteslutande och förnekande från EU: s håll beslöts det att Turkiet får från och med 2005 börja förhandla om ett EU-medlemskap.Turkiets väg mot Europa har varit allt annat än rak. Ända sedan det Osmanskariket och dess framfart i Europa har det funnits motsättningar från europeiskt håll gentemot Turkiet och dess medborgare. Turkarna blev ?barbarerna i söder? och detta har satt sina spår genom historien fram till idag.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur individer som inte är födda i Sverige, upplever att det är att leva i landet samt hur identiteten påverkats av flytten till det nya landet. Tidigare forskning visar på att trots att vi haft en flyktinginvandring i 40 års tid så har integrationen inte fungerat fullt så bra som den borde, vilket var en bidragande faktor till vårt intresse kring ämnet.Vi har intervjuat tolv personer som vi ansett vara ?lämpliga? informanter då dessa behärskat det svenska språket samt haft ett annat ursprung än svenskt. De frågeställningar som har använts är: - Hur upplever de invandrare vi intervjuat att det är att leva i Sverige? Positivt eller negativt? ? Hur ser en invandrare i Sverige på sin egen identitet? - Förändras upplevelsen av en persons identitet vid en flytt till ett annat land? - Vilka processer uppstår för en individ vid en invandring till ett nytt land? För vår datainsamling har vi använt oss utav den kvalitativa forskningsintervjun som syftar till att förstå den intervjuades upplevelse av fenomenet.

De troende i USA tycks öka i antal efter den 11 september 2001 och det har fått mig att fundera över varför befolkningen i landet är så beroende av att tro på Gud. För att finna svaret på dessa funderingar presenteras i detta arbete en del av den amerikanska religionshistoriken. Redan när emigranterna kom till det nya landet förde de med sig flera olika trosinriktningar och de ansåg att de fått i uppgift av Gud att bebygga det nya landet. Ett flertal olika församlingar bildades varav några var mer strikta än andra och ur dessa striktare grupper ?föddes? fundamentalismen och den religiösa högern.

SOM-mätningar som Göteborgs universitet genomfört visar att polisen har ett högt förtroende från allmänheten. Men i Norrbotten är avstånden väldigt stora och den allmänna uppfattningen är att det inte finns tillräckligt med poliser. För att skydda sin egendom när polisen inte räcker till startar allmänheten medborgargarden. Det kan ses som ett tecken på missnöje. Dessa faktorer borde kunna påverka förtroendet för polisen i Norrbotten negativt.