När ett barn insjuknar och därefter diagnostiseras med sjukdomen astma, förändras både barnets och familjens livssituation. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med ett barn med astma. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de tolv vetenskapliga artiklar som ingick i denna Litteraturstudie. Analysen resulterade i fyra kategorier: kontroll och involvering: maktlöshet, oro och rädsla efter att barnet fått diagnosen: sjukdomen förändrar och tär på familje- och närståenderelationen: bristfälligt bemötande och information av vård- och skolpersonal. Föräldrar som lever med ett barn med astma förlorar ofta till en början kontrollen över sin och sin familjs livssituation och de upplever att de måste axla en helt ny roll som förälder.

Syfte: Att undersöka upplevelser av hot och våld bland personal som arbetar på akutmottagningaroch inom ambulanssjukvården.Metod: En litteraturstudie där 24 artiklar ingår.Resultat: Personal som blir utsatt för hot och våld känner sig osäkra på sin arbetsplats.Psykosomatiska upplevelser i form av huvudvärk, minnesproblematik och sömnstörningar har visatsig förekomma. Många anmäler inte att de blivit utsatta för hot eller våld för att de känner att det ärmeningslöst. Majoriteten av deltagarna upplevde att de inte har tillräcklig utbildning för att hanteravåldsamma personer.Slutsats: Hot och våld förekommer i stor utsträckning inom akut- och ambulanssjukvården. Dettaär ett arbetsmiljöproblem som påverkar personalen negativt. Mer träning i att bemöta hotfullapersoner är viktigt.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för både infarkter och blödningar som drabbar hjärnan. Stroke är bland de vanligaste sjukdomarna som drabbar den svenska befolkningen. Stroke är inte bara en sjukdom som drabbar den som insjuknar utan påverkar hela familjen.Syfte: Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelse av när en närstående drabbats av en stroke och överlevt.Metod: Systematisk litteraturstudie av både kvalitativa och kvantitativa studier som analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Anhörigas livssituation och livskvalité förändrades då en närstående drabbades av stroke. Deras eget liv åsidosattes för den sjuke och vardagen förändrades. Den nya livssituationen medförde en känsla av stress, otillräcklighet, börda och oro.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund än deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vården av dessa patienter.Metod Tolv kvalitativa studier från olika länder ingick i denna litteraturstudie, där forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. Vår studie analyserades enligt en kvalitativ metod.Resultat Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vården av patienter med annan kulturell bakgrund; kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap.Slutsats Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sågs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstår. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor såg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansåg att tillgång till tolk skulle underlätta vården..

 Bakgrund:För att patienten ska uppleva att den blir respektfullt bemött avsin behandlande sjuksköterska, bör sjuksköterskan uppträda med enkommunikation som innehåller både ord och ett kroppsspråk som signalerarett artigt, intresserat och trevligt sätt gentemot patienten. Då får patienten enkänsla av sammanhang som i sin tur leder till befrämjande av hälsa ochsjälslig tillfredställelse. Enligt Travelbees omvårdnadsteori är det viktigt attsjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete bryr sig om patientens lidande och serpatienten för den han är.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudieär att belysa hur patienter upplever bemötande i primärvården.Metod:Studien är en systematisk litteraturstudie, där sökningarna gjordes i två olikadatabaser Cinahl och PubMed. Resultatet av sökningarna resulterade i sexkvalitativa och två kvantitativa artiklar som i sin tur analyserades ochkvalitetsgranskades.Resultat: Resultatet visar att patienterna upplevde ettgott bemötande om sjuksköterskan presenterar sig, informerar, är tydlig i sinkommunikation, samt är närvarande, lyssnar och ser varje patient som enunik person. Patienterna känner sig då trygga och lugna i den vårdandebehandlingen.Slutsats: Slutsatsen är att varje patient anser att ett gottbemötande är av stor betydelse i en vårdsituation.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förekomst och belysa vilka riskfaktorer som bidrar till att män utvecklar ätstörningar samt att beskriva hur dessa kan se ut. Kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar användes för att genomföra denna Litteraturstudie. Resultatet visar att det är svårt att veta hur många män som lider av ätstörningsproblematik eftersom området fortfarande är sparsamt utforskat och att prevalensen visar sig vara väldigt olika i olika studier. Ångest och depression och andra affektiva störningar är ofta sammankopplat med ätstörningar men om det är en riskfaktor eller ett symtom är svårt att veta. Grupptryck och massmediala faktorer kan bidra till utvecklandet av ätstörningar hos män, men press från vänner har visat sig vara en större riskfaktor än press från media.

Infertilitet drabbar allt fler människor i dagens samhälle och att bli förälder anses vara en viktig del i människors liv. Infertilitet beror på olika orsaker och behandlingen är ofta kostsam, för med sig mycket stress och skapar spänningar mellan par. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva män och kvinnors upplevelse av att inte kunna få egna barn. Femton artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån en manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att förlora sin identitet, roll och mening med livet: Att inte kunna få barn väcker många känslor: Att leva i ett problemfyllt förhållande: Att känna sig utanför och att påverkas av andras åsikter och kommentarer samt Att ha behov av stöd för att acceptera och gå vidare.

Livmoderhalscancer påverkar de drabbade kvinnorna och deras närstående. Att inom sjukvården samtala om sjukdomens biverkningar och effekter kan upplevas som svårt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. En litteratursökning genomfördes och 10 artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: att förlora kvinnligheten och känna sig otillräcklig, att pendla mellan hopp och hopplöshet, att känna behov av närhet och stöd och att önska mer och tydlig information.

Brännskador orsakar stora förändringar i den drabbade personens liv. Denna typ av skador ställer höga krav på vården som ges, och berör livet på såväl kroppsliga som mentala och känslomässiga plan. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om vilken påverkan svåra brännskador har på människors liv . I studien ingick 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att många personer med svåra brännskador drabbas av djupa emotionella problem.

Stroke drabbar årligen ca 25-30 000 människor i Sverige och är den tredje vanligaste dödsorsaken. Det är en sjukdom som slår hårt för dels den drabbade och dels de anhöriga, då mycket kan bli förändrat mot hur man levde innan sjukdomen. Som sjuksköterska finns man med i många olika roller kring patienten under rehabiliteringen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av att ha drabbats av stroke och hans upplevelse av den vård han fått, ur dels patientens och dels vårdpersonalens synvinkel. Frågeställningarna var: Hur upplever patienten sin sjukdom? Vilka önskemål har patienten kring omvårdnaden? Uppfyller sjuksköterskans omvårdnad strokepatientens önskemål och behov, dels enligt patienten och dels enligt sjuksköterskan själv? Metod: Litteraturstudien bygger på kvalitativa studier.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med stomi. Analys av 13 vetenskapliga artiklar gjordes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. I studien framkom olika aspekter på upplevelsen av att leva med stomi och detta resulterade i fyra kategorier: Att känna osäkerhet och tvingas till förändringar, att ha behov av stöd och känna rädsla för ensamhet, att ha sexuella problem och känna sig oattraktiv och att ha behov av information för att kunna acceptera. Resultatet visade att en förändrad kroppssyn ledde till sexuella svårigheter och oviljan att visa sig inför sin partner. Många ansåg att det var bland det viktigaste att få information innan operationen utfördes och att man även fick stöd och empati..

Patienter från andra kulturer blir en allt vanligare patientgrupp eftersom invandringen ökar och genom att Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Tretton vetenskapliga artiklar från åren 2000-2010 analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Sex kategorier framkom: kommunikation påverkar relationen och handlingar: närståendes medverkan är en tillgång men även ett hinder: försöka förstå patienters kultur och annorlunda beteende: tillgodose behov och ge individanpassad vård är svårt: kunskap och utbildning är viktigt för en ökad förståelse: arbetet är krävande men utvecklande. Sjuksköterskor upplevde att arbetet med patienter från andra kulturer var utvecklande och givande.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka anhörigvårdares upplevelser av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet samt belysa de anhörigas upplevelser av möten med vårdgivarna.anhörigas upplevelse av den palliativa vården karakteriserades av befrämjande och hämmande upplevelser. Då de anhöriga kände att de hade gjort allt de kunnat för sin närstående genom att vårda denne i hemmet, så upplevdes det som att döden var lättare att acceptera. De anhöriga kände en stolthet och en tillfredsställelse över att ha varit anhörigvårdare och att de kunnat vara delaktiga i vården och de kände att de hade fått en stärkt självkänsla av upplevelsen. En avgörande faktor för hur de anhöriga upplevde den palliativa vården i hemmet var stödet de fick ifrån vårdgivarna..

Patienter med risk för malnutrition är vanligt förekommande på svenska sjukhus och vårdboende. Trots detta saknas det nationella riktlinjer för hur man ska bedöma och åtgärda malnutrition. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur nutritionsstatus kan bedömas hos äldre multisjuka patienter på sjukhus och vårdboende samt i vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor kan vidtaga vid malnutrition. Litteraturstudien bygger på tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det krävs en kombination av antropometiska mått, biokemiska analyser samt någon form av bedömningsinstrument för att korrekt kunna bedöma en patients nutritionsstatus. Omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta är individuellt anpassat måltidsstöd, mellanmål, tillförsel av extra näringstillskott och dryck- och kostregistrering.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroppsliga begränsningar orsakade av stroke. Åtta vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fyra kategorier: Att få en förändrad relation till sin kropp och identitet; Att vara beroende av stöd; Att den sociala kontakten förändras; Att göra det bästa av situationen och uppleva livskvalitet. Resultatet visade att kroppen beskrevs som bräcklig, otrygg, förbryllande och opålitlig. Självkänslan påverkades och identiteten upplevdes hotad.