För att uppfylla kraven på kvalitetssäkring samt evidensbaserad praktik måste hörapparatanpassning utvärderas objektivt. Syftet med studien är att redovisa nya forskningsresultat gällande objektiv utvärdering av hörapparater med hjälp av hörselgångsmätning, samt att beskriva en modern, evidensbaserad och kliniskt användbar metod för de vanligaste typerna av elektro-akustiska hörapparater med olika typer av insats. Studien består av en allmän litteraturstudie som beskriver tidigare rekommendationer samt en systematisk litteraturstudie där nya rön gällande metodiken vid hörselgångsmätning presenteras. Utifrån hörselgångsmätningens olika delmoment undersöker studien vilka konsekvenser de nya rönen har för utförandet vid hörselgångsmätning. I slutsatsen presenteras en metod för objektiv utvärdering av moderna hörapparater..

Att drabbas av och leva med hjärtsjukdom, innebär en förändrad livssituation för den insjuknade. Den hjärtsjuka människan ska lära sig att leva med en sjukdom som inkräktar på det vardagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med hjärtsjukdom. Fjorton internationella vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju kategorier. De sju kategorierna var: att vara för trött för att orka med sina sysslor, att känna sig mindervärdig och gråta över hur livet blev, att vara en besvikelse gentemot sin familj och andra, att inte bli trodd och ibland sakna förståelse, att känna rädsla för att få en ny hjärtinfarkt och dö, att inte förstå och fråga sig varför jag drabbats och att acceptera sin sjukdom och se valmöjligheterna.

Hälso- och sjukvårdspersonalen kommer allt oftare i kontakt med människor från andra delar av världen. I mötet med invandrare är det viktigt att observera kulturella skillnader, referensramar och värderingar som tidigt kan omöjliggöra vidare behandling. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva invandrares upplevelse av bemötande inom hälso- och sjukvården i ett mångkulturellt samhälle. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att få uppmärksamhet och engagemang, att känna sig försummad och ignorerad, att kommunikation är bristande, att vårdgivare saknar kunskap om andra kulturer.

Syftet med den här studien var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva den perioperativa omvårdnaden ur patienters och operationssjuksköterskors perspektiv. Metoden var en beskri-vande litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativ studier som publicerats de senaste 10 åren. Artiklarna söktes i databaserna: Academic Search Elite, Medline och Chinal. Studierna var från hela världen bland annat Australien, England samt Europa. Resultatet av föreliggande studie visade att när patienten och operationssjuksköterskan tillsammans planerade, genom-förde och utvärderade omvårdnaden runt omkring operation skapades en relation och det bil-dades en sammanhängande helhet.

Postoperativa infektioner är en del av de vårdrelaterade infektioner som drabbar patienter inom vården. Kostnaderna för postoperativa infektioner uppgår till minst 500 miljoner kronor årligen. Syftet med studien var att beskriva förebyggande omvårdnadsåtgärder för postoperativa infektioner. Arbetet inriktar sig på kirurgiska patienter. Det är en litteraturstudie där en databassökning har gjorts för att finna vetenskapligt material.

HIV och AIDS förknippas fortfarande, mer än 20 år efter de första fallen, med fördomar och skam. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka attityder till HIV-positiva patienter som fanns bland västerländska sjuksköterskestudenter, samt hur dessa attityder påverkade sjuksköterskestudenternas omvårdnad av dessa patienter. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att positiva åsikter övervägde, även om negativa också förekom. I många fall berodde sjuksköterskestudenternas attityder på hur patienten hade ådragit sig smittan. Resultatet visade även att det fortfarande fanns alarmerande brister i kunskapen om HIV/AIDS.

Hjärtinfarkt kan innebära livslång vård i hemmet. Partnern spelar en betydelsefull roll i tillfrisknandet för den som drabbats av hjärtinfarkt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen i samband med och efter partnerns insjuknande i hjärtinfarkt. En sökning av vetenskapliga artiklar utfördes via bibliografiska referensdatabaser. De fjorton funna artiklarna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att känna överväldigande rädsla, oro, ångest och osäkerhet: Att behöva av stöd och information: Att relationen till partnern förändras: Att partnerns sjukdom förändrar det dagliga livet och leder till nödvändiga livsstilsförändringar.

Glukosintolerans och diabetes typ 2 blir allt vanligare. Det är en negativ utveckling som sker världen över. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad sjuksköterskan kan göra för att hjälpa patienter med nedsatt glukostolerans att genomföra bestående livsstilsförändringar. Resultatet från tolv vetenskapliga artiklar sammanställdes med Leininger?s omvårdnadsteori om culture care som teoretiskt ramverk.

Personer som drabbats av demenssjukdom kan ha svårigheter att självrapportera smärta på grund av den kognitiva nedsättning som följer sjukdomen. En stor uppgift för vårdpersonal är därför att ha kunskaper om hur smärta kan identifieras inom denna patientgrupp. Detta skulle, om adekvat smärtbehandling sätts in, medföra en minskning av onödigt lidande samt en ökad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur vårdpersonal kan identifiera smärta hos äldre individer med demenssjukdom. Metoden har följt Goodmans (1993) sju steg för litteratursökning och sammanställning av evidensbaserad forskning inom hälsa och sjukvård.

Varje år tar cirka 3700 sjuksköterskeexamen i Sverige. Efter examen påbörjas en transition från student till arbetande sjuksköterska. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av denna transition. Studien baserades på tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: att ha förväntningar på vården och sjuksköterskerollen, men bli besviken på verkligheten, att känna sig otillräckligt förberedd och det är överväldigande med allt nytt, att känna stress, rädsla och oro över det ansvar som vilar på axlarna, att känna sig ensam och sakna stöd samt att bli trygg och bekväm i sin sjuksköterskeroll genom att lotsas in i arbetet och bli en del av teamet.

Syftet med studien var att göra en litteraturstudie vilken beskriver hur sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder förebygger komplikationer vilka kan uppstå vid måltidssituationer för patienter drabbade av dysfagi till följd av stroke. Studien genomfördes som litteraturstudie med beskrivande design, 12 vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes under tre huvudrubriker; Åtgärder för att förebygga aspirationspneumoni, Nutritionsstöd samt Kvalitetsgranskning av artiklar.Resultatet visade att många av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kunde minska risken att patienter med dysfagi drabbas av aspirationspneumoni. Det framkom en rad olika kompensationsstrategier och åtgärder sjuksköterskan kunde bidra med, bland annat intensiv munhygien samt stimulering av tunga och mun med is eller annat kallt föremål vilket stimulerar sväljreflexen. Andra åtgärder var rätt sittposition och anpassad konsistens på mat och vätska samt kosttillskott. Resultatet i föreliggande studie visade att utbildning inom förebyggande omvårdnadsåtgärder var nödvändiga för att rätt matningsteknik användes och att kostrekommendationer följdes, samt att det fanns ett lämpligt instrument för sjuksköterskans kompetens vid screening av dysfagi.

Att drabbas av en ätstörningssjukdom får som konsekvens att personen förlorar sin sjukdomsinsikt, matsituationer, maten och vårdpersonalen blir till fiender. Kampen mot sjukdomen för att bli frisk är lång och mödisam. Vården för ätstörningspatienten varierar beroende på personens tillstånd och på vilken avdelning personen är inlagd. Syftet har varit att belysa kvinnor med ätstörningar och deras upplevelser av mötet med vårdpersonal. Studien har genomförts som litteraturstudie där resultatet bygger på skönlitterära självbiografier.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken utbildning, kunskap och attityd sjuksköterskor har inom munvård samt hur sjuksköterskor kan främja god munvård hos patienter i palliativ vård. En beskrivande litteraturstudie användes som metod där artiklar söktes i Cinahl och Pubmed (Medline). Där hittades tolv artiklar som sedan formade denna studie. Resultatet visade att många sjuksköterskor ansåg att de hade fått bristfällig utbildning i munvård under sin grundutbildning. Eftersom kunskapsnivån hos många sjuksköteskor var otillfredsställande har det framkommit att både personal och patienter inom den palliativa vården gynnas genom utbildning.

Jakobsson, H & Nordström, L. Vårdpersonals attityder till planerat kejsarsnitt, en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle. Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Andelen gravida kvinnor som förlöses med planerat kejsarsnitt ökar såväl nationellt som internationellt.

Hepatit C är en sjukdom som är utbredd över hela världen med cirka 300 miljoner bärare (Iwarson, 1998). Hepatit C associeras ofta med intravenöst drogmissbruk och kan därför leda till diskriminering och fördomar i samhället och hos sjukvårdspersonal. Syftet med denna studie är att belysa patienters erfarenheter av att leva med hepatit C. Med frågeställningar rörande patienters upplevelser av att leva med hepatit C, hur diagnosen påverkat det dagliga livet samt patienters uppfattning av fördomar. Studien är en litteraturstudie där tio stycken artiklar kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats.