Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida de bankers fondbolag vilka använt sig av derivatinstrument som komplement till traditionella placeringar har presterat bättre i termer av avkastning och risk än de bolag som inte använt derivatinstrument. Resultatet kommer sedan att sättas i relation till de resultat som tidigare studier inom området presenterat Metod: Vi har arbetat utifrån en kvantitativ ansats, där vi använt oss av sekundärdata. Vi har erhållit data från Morningstar, OMX och Oslobörsen. Den data vi samlat in har bearbetats med hjälp av ett antal statistiska och ekonomiska mått och modeller för att uppfylla vårt syfte. Teoretiska perspektiv: Vår teori behandlar de olika fondklasser och derivat som ingår i studien.

Bakgrund: Att vara anhörig till någon som vårdas palliativt innebär ofta en komplicerad livssituation. Inom vården är bemötandet av stor vikt då det är avgörande för den anhöriges upplevelser av omvårdnad, trygghet och delaktighet. Syfte: Studiens syfte var att ur anhörigas perspektiv belysa sjuksköterskans bemötande av anhöriga till patienter som vårdades palliativt på sjukhus, hospice eller i hemmet. Metod: Litteraturstudie där materialet granskades och analyserades efter Graneheim & Lundmans (2003) analysmodell. Resultat: Viktigt för anhöriga var klar och tydlig information, rak kommunikation, delaktighet och en lämplig miljö för patienten.

Inom arbetslivet blir det allt vanligare att mäta och utvärdera prestation. För att motivera sina anställda använder sig en del företag av Performance Management, där mål utarbetas och arbetas mot i syfte att optimera prestationsnivå. Kvalitativa intervjuer genomfördes för att undersöka upplevelsen av att utvärderas, samt hur motivation påverkas av att arbeta utifrån ett Performance Managementsystem, vilket var studiens syfte. Utöver en beskrivning av Performance Management, utgörs teoriavsnittet av en fördjupning i Maslows behovsteori, samt inre- och yttre motivationsfaktorers påverkan. Resultatet visade på hur samtliga var positiva till den vägledande funktionen av målfokuserat arbete och motiverades av uppmärksamhet och ansvar, liksom delaktighet vid utarbetandet av mål.

Bakgrund: Sjuksköterskan skall ge en god omvårdnad till alla som är i behov av vårdoavsett religion, kultur, kön eller ålder. Smärta är en upplevelse som uppfattas olika avvarje individ. Syfte: Studiens syfte var att belysa kulturens betydelse för upplevelsen avsmärta. Metod: En litteraturgranskning genomfördes och artiklarna klassificerades ochkvalitetsbedömdes samt kategoriserades innan de slutligen sammanställdes. Resultat:Sjuksköterskor världen över var överens om att utbildning och kunskap kring andrakulturer är bristfällig i yrkesgruppen och att patienternas upplevelse i sin smärthanteringinte stämde överens med sjuksköterskornas uppfattning.

Uppsatsen behandlar några personers upplevelser av att ta emot ett särskilt stöd i skolan, i förhållande till samhällets syn på norm och avvikelse från norm. Undersökningens syfte är att ge en vidgad förståelse, från ett inifrånperspektiv, hur det kan upplevas att ta emot särskilt stöd i skolan samt hur dessa personer upplever omgivningens syn på att de tar emot ett särskilt stöd. Fokus har legat på stigmatiserande konsekvenser av att avvika från norm. Forskningsfrågorna är:? Vilka insatser kan bidra till en känsla av utpekande och/eller uteslutning?? Hur uppfattar elever att ha ett särskilt stöd i skolan?? Hur uppfattar elever med särskilt stöd omgivningens reaktioner?För att uppnå undersökningens syfte har jag valt kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod.

Titel: Sportevenemang ? Kollektivt fenomen eller problem? Författare: Ida Jensen och Ebba Nordlund Syfte: Vår uppsats har som syfte är att skapa en inblick av vad som händer då en liten ort blir en uppmärksammad sportevenemangsdestination. Frågeställningar: Hur har platsen betydelse för sportevenemang och tvärtom?Varför uppstår många olika konflikter kring sportevenemangen på små orter? Studieområde: Vår empiriska studie tar sin utgångspunkt i de konflikter som uppstått som en följd av de sandsportsevenemang som varje sommar arrangeras i Åhus. För att uppfylla uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna har vi valt att utgå från tre teoretiska teman; Sportevenemang som strategisk resurs, Platsen som utgångspunkt för evenemangen och Konflikter på platsen på grund av sportevenemang.

Denna uppsats syfte är att med hjälp av diskursanalys med inriktning på bildanalys och samspelet mellan text och bild, jämföra kampanjerna ?Det där löser sig säkert? med dem på temat ?Vad håller du på med?? för att utröna om deras syfte, innehåll och diskurs förändrats över tiden och i så fall på vilket sätt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrågor:Vilken diskurs använder sig Försvarsmaktens reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i reklamkampanjerna från varandra?När det gäller fråga ett ovan visar uppsatsen att det som de båda kampanjerna diskursmässigt har gemensamt är att den övergripande säkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, är den nya säkerhetspolitiska doktrin som gör gällande att det moderna samhällets primära hot inte är det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestående av allt ifrån instabila länder i när och fjärran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt på ett mer utförligt sätt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.När det gäller fråga två ovan påvisar uppsatsen följande skillnader mellan de båda kampanjerna.

Flickors konflikter anses vara osynliga för vuxna och det talas även om att de inte skulle existera. Denna studie har som syfte att synliggöra flickors konflikter. Studien har även avsikten att undersöka flickors beskrivning av sina konflikter mellan varandra, samt skapa en djupare förståelse om hur flickor upplever sina konflikter. För att uppnå detta syfte har intervjuer använts som metod. Informanterna är sex flickor i nio års ålder.

Syfte: Syftet med detta arbete är att studera användargränssnittet på ICA-lagrets datorterminal i Västerås och ta fram ett nytt designförslag för det virtuella tangentbordet. Detta för att effektivisera det befintliga användargränssnittet och höja säkerheten för de anställda.Metod: För att nå studiens syfte har ett kvalitativt och tolkande angreppssätt använts, men med kvantitativt element. Intervjuer och mätningar har genomförts med sex respondenter respektive åtta testpersoner.Slutsats: Resultatet visade att det befintliga tangentbordet har brister. Min slutsats är att en redesign av ett virtuellt tangentbord kan minska feltryckningar och knapptryckningar, öka skrivhastigheten och påskynda navigeringen. Detta bidrar till att det blir mindre trafikstopp, irritation och stress.

Problem/Bakgrund: Det finns många förändringsstrategier och modeller, recept, för att förändra, men även för att organisera verksamheter. Olika modeller och recept kommer och går. Oftast framställs resultatet i olika termer och något som ofta återkommer är att graden delaktighet har ökat. Kan det vara så att det är graden av delaktighet är en dold mekanism som ligger bakom en lyckad förändring?Syfte: Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett kausalt orsakssamband mellan betingelserna ledning, ansvar och värdering och händelserna sjukskrivning, personalomsättning och påverka där delaktighet utgör mekanismen som aktiverar förloppet.Slutsatser/Resultat: Det finns ett kausalt orsakssamband mellan betingelsen ledning och händelserna sjukskrivning, upplevd delaktighet och personalomsättning.

Bakgrund: Det anses nuförtiden att människan är företagets viktigaste tillgång. Hur motiverar man denna för att jobba mot företagets mål? Försäkringsbranschen använder sig mest av provisionslön, men frågan är då om detta inte leder till att försäljaren säljer försäkringar, kunden ej är i behov av, för egen vinnings skull.Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka om provisionslön är ett bra sätt att avlöna försäkringsförsäljare med hänsyn till att det är en komplex produkt de säljer samt att kunden ofta inte vet vad alla försäkringsvillkor egentligen innebär.Genomförande: Studien är främst deduktiv och av kvalitativ art, för att samla in primärdata genomfördes öppna, personliga intervjuer på Länsförsäkringar Södermanland. Sekundärdata insamlades från litteratur och forskning inom ämnet och användes för att utforma uppsatsens teoretiska referensram.Resultat: Våra slutsatser är att provisionslönen ej påverkar kunden på ett negativt sätt då försäkringsförsäljaren måste tänka långsiktigt och då måste tänka på kundens bästa. Däremot kan fast lön för försäljaren leda till att stressfaktorn minskar och tryggheten ökar..

Uppsatsens syfte är att undersöka elevers tankar och ambitioner kring den egna prestationen och betydelsen av betyg ur ett elevperspektiv. Vårt syfte är också att verifiera tänkbara skillnader mellan de båda skolorna som ingår i undersökningen.Materialet består av en enkätundersökning genomförd av 100 elever i år nio från den aktuella undersökningsgruppen i Mellansverige. Resultatet visar att eleverna tycker att betygen är centrala och anser framför allt att det är viktigt vilka betyg de får för att kunna söka till ett visst gymnasieprogram. Majoriteten tycker att de presterar bra men skulle kunna prestera mer om de orkade/var motiverade. Många skulle anstränga sig mer för att få högre betyg om läraren gav tydliga instruktioner.