Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi anat en obalans i det internationella perspektiv som elever får i svenskämnets litteraturundervisning. Vi anser att om elever får läsa litteratur även från den icke västerländska kultursfären kan de få en ökad förståelse för människor med annan kulturell bakgrund. Genom att använda sig av ett balanserat mångkulturellt perspektiv i litteraturundervisningen ges elever en möjlighet att medvetandegöra den egna och andras identiteter, lära känna andras världar och på så vis komma bakom stereotypa bilder av människor. Att se om, och i så fall hur, globaliseringen av världen och det mångkulturella samhället avspeglas i svenskämnets litteraturundervisning. Vi har utgått från ett kvalitativt perspektiv i vår forskning.

Min uppsats handlar om mottagandet i media av Åsne Seierstads två böcker, Bokhandlaren i Kabul (2002) och Med ryggen mot världen ? Serbiska porträtt (2004). Jag har gjort en receptionsanalys där jag använt recensioner från olika media som material. Min teoretiska utgångspunkt är från ett västerländskt perspektiv och har stämt väl med mitt resultat av undersökningen..

Denna studie är en undersökning av litteraturanvändning vid ämnesintegration ur ett lärarperspektiv. Den avser att undersöka hur litteratur bearbetas och hur lärarna anser att det ämnesintegrerade arbetssättet påverkar eleverna. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra verksamma svensklärare på olika skolor och program. Syftet med studien är att belysa, kartlägga och analysera hur svensklärare använder litteratur vid ämnesintegrerat arbete och hur detta arbetssätt, enligt lärarna, anses påverkar eleverna. Lärarnas arbete med litteratur vid ämnesintegration går ut på att ge eleverna en djupare förståelse för ett tema eller ämne genom litteraturläsning samt skapa sammanhang med andra ämnen.

Detta är en studie av åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivproblematik med respektive utan diagnosen dyslexi. Syftet med studien är att undersöka hur åtgärderna i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivproblematik på högstadiet är utformade. Jag vill undersöka huruvida det finns några skillnader i ordinerade åtgärder för elever i läs- och skrivproblematik utan dyslexidiagnos respektive elever med diagnostiserad dyslexi. Detta för att se vilken roll en eventuell diagnos har i sammanhanget för att ändamålsenliga åtgärder ska sättas in för elev i behov av särskilt stöd. Undersökningen syftar till att skönja vilket specialpedagogiskt perspektiv som tycks ligga till grund för åtgärderna och huruvida åtgärderna har någon förankring i tidigare forskning/litteratur och styrdokument rörande arbetet med åtgärdsprogram.

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta.

Efter att ha läst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, på Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till ämnet geografi. Den allmänna uppfattningen av litteraturen på Turismprogrammet är att den är bristfällig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning är svår att hitta. Frågan är om det är ?dålig? litteratur på turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister.

Uppsatsen undersöker framställningen av kvinnligt genus i en fantasy roman..

Trots att konflikter är ett negativt laddat ord finns det forskning som visar att arbetsplatskonflikter kan vara fördelaktiga företeelser i en organisation. För att chefer och HR-personal ska våga handskas med arbetsplatskonflikter kan begreppet följaktligen behöva avdramatiseras. Studiens syfte är att inventera och kategorisera organisationskonsulters erfarenhetsbaserade perspektiv på vilka positiva konsekvenser som arbetsplatskonflikter inom en arbetsgrupp kan generera samt vilka förutsättningar som enligt organisationskonsulters erfarenheter gynnar uppkomsten av sådana positiva konsekvenser. Vidare syftar studien till att identifiera likheter och skillnader mellan organisationskonsulternas uppfattning i frågan och vad som framhålls i tidigare forskning och litteratur. Jag har därmed gjort en inventering av vilka aspekter som finns beskrivna i tidigare forskning och litteratur om arbetsplatskonflikters positiva konsekvenser samt om gynnsamma förutsättningar för sådana.Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

Som pedagog är det viktigt att välja läromedel som uppfyller det åtagande som gäller enligt Skolverkets styrdokument. Detta för att det förstås inte bara är pedagogerna som påverkar elevernas värderingar utan även innehållet i de läromedel som används påverkar eleverna i stor utsträckning. Det kanske t.o.m. är så att det är den enda litteratur som eleverna kommer i kontakt med. Därför är det viktigt att innehållet uppfyller kraven som ställs på goda läroböcker.Är det då så att det finns ett interkulturellt perspektiv i alla läroböcker? Detta är angeläget att ta reda på eftersom de flesta pedagoger med stor sannolikhet antar att även läromedlen utgår ifrån ett interkulturellt perspektiv..

Den här uppsatsen är ett försök till att analysera ny digital och digitaliserad litteratur med hjälp utav medieteorier och intervjuer med lokala aktörer i det litterära produktionsfältet, först och främst förläggare. Jag har två mål med min avhandling: att ge en överblick över hur dagens digitala landskap ser ut och hur vi, både som kulturkonsumenter och -producenter kan förhålla oss till dessa nya medier när de är så pass abstrakta som de är idag..

Syftet med vårt examensarbete är att studera leken och dess betydelse i förskolan. Vi har tagit del av litteratur som belyser leken på ett relevant sätt och det redovisar vi i vår teoriedel där vi tar upp olika perspektiv på leken som är: Fröbel, utvecklingspsykologiskt perspektiv och kulturpedagogiskt synsätt. Teoridelen avslutas med en jämförelse mellan de olika teoretikerna. Undersökningen som vi har gjort består av sju intervjuer på fyra olika förskolor som vi belyser i vår resultatdel. Resultatet av våra studier visar bland annat att det sociala samspelet har stor betydelse i barns lek.

Vår studie är en kvalitativ undersökning som belyser användandet av det konkreta materielet inom matematikundervisningen. Vi undersöker om det har skett någon förändring vad gäller användandet av det konkreta materielet i matematikundervisningen från 1962 års läroplan, Lgr62, till dagens läroplan Lpo94. Vi belyser studien utifrån tre perspektiv. Det ena perspektivet är den litteratur som finns att tillgå i ämnet och de två andra perspektiven ingår i vår empiriska del, som består av intervjuer med specialister på området och lärare på fältet. Vår slutsats presenteras efter diskussionen i vilken det inte framkommer ett enat resultat.

Problemlösning kan beskrivas på olika sätt och ges olika betydelser. Problemlösning är en viktig del av matematiken och matematikämnet i skolan. Ordet har positiva konnotationer. Det ses som viktigt, eftersträvansvärt och önskvärt att kunna lösa problem. Varför är det så och vilken substans har ordet problemlösning? Genom att tolka vad som sägs och hur det diskuteras kring och skrivs om problemlösning kan ordet ges andra innebörder än bara det sagda eller skrivna.

Syftet med denna kvantitativa studie var att kartlägga föräldrars medvetenhet om genusöverskridande barnlitteratur och om de anser att läsning av sådan litteratur främjar barns identitetsskapande. Studien bygger på en enkätundersökning med 57 svarande från en Facebook-grupp för föräldrar. Enkäten riktade sig till föräldrar som har/har haft barn i förskolan de senaste 10 åren. I resultatet kan vi se att det finns samband mellan föräldrarnas utbildningsgrad och läsandet av både barnlitteratur i allmänhet och genusöverskridande barnlitteratur i synnerhet, samt hur de uppfattar förskolans genusarbete. På vår väg mot slutsatsen i denna studie har vi kunnat se i resultatet att det finns stora skillnader mellan hur ofta barnen till de föräldrar som deltagit i vår studie får möta genusöverskridande barnlitteratur i hemmet och vi ser att det kan finnas en risk att vissa barn aldrig får möta en sådan litteratur.

För att arbeta i den nya gymnasieskolan som träder i kraft i höst (2011) är det viktigt att sätta sig in i de förändringar som reformen innebär. Syftet med denna uppsats har varit att reda ut vilka de största nyheterna i den nya gymnasieskolan är. Detta har analyserats utifrån ett utbildningshistoriskt perspektiv för att ge förändringarna ett större sammanhang och utifrån ett livslångt lärandeperspektiv för att se hur den nya gymnasieskolan ska bli en del av elevernas livslånga lärande. Analysen har gjorts genom studier av dokument på den politiska nivån och den operationaliserande nivån, där bland annat Skolverkets publiceringar ingår. Även utbildningshistorisk litteratur och litteratur och artiklar kring livslångt lärande har studerats för att sätta förändringarna i ett större perspektiv.