Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken kunskap som krävs för att undervisa barn med autism i ämnet Idrott och Hälsa, samt vad läraren kan göra för att underlätta att dessa barn blir delaktiga och integrerade i grundskolan. De didaktiska frågorna hur, vad och varför står i fokus, arbetet kommer också att beröra hur barn med autism kan bedömas i grundskolan. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuer med sju lärare i ämnet Idrott och Hälsa, som alla har erfarenhet av att undervisa barn med autism, utgör grunden för vårt arbete.Alla intervjuade lärare har påpekat att vid undervisning av barn med autism i ämnet Idrott och Hälsa är det viktigt att vara tydlig och strukturerad. För att dessa barn ska få så bra skolgång som möjligt har det framkommit att det krävs en förståelse och kunskap om funktionshindret hos läraren.

SammanfattningSamarbetet med föräldrar är en viktig faktor för att barnens förskoletid och skolgång ska bli så bra som möjligt. Utifrån detta är syftet med vårt examensarbete att få en inblick i hur föräldrar till barn som har Downs syndrom ser på sina barns skolgång. Vår frågeställning lyder: Vilken möjlighet att välja skolform för sina barn upplever de föräldrar som svarat på enkäten att de har? Hur ser de föräldrar som svarat på enkäten på sina barns skolplacering? Om de föräldrar som svarat på enkäten hade möjlighet att välja, vad avgjorde deras val? Har barnens födelseår någon påverkan för hur föräldrarna har svarat?För att få svar på våra frågor valde vi att använda oss av en enkät. Enkäten lämnades ut till 32 stycken familjer och av dessa var det fem föräldrar som svarade.Bland de fem svar vi fick var det tre barn som var integrerade elever i grundskolan och två som gått inom träningsskolan.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

denna uppsats belyser jag hur man med hjälp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska värderingar som skola och samhälle vilar på. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan väl befästa metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhållande till de normalitetsföreställningar som finns i skolan och i samhället. Det är en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgår från litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att läsa skönlitteratur med tonåringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk läsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frågor upp.

Under vår utbildning har vi uppmärksammat att serietidningar knappt ges något utrymme alls på Lärarprogrammet. Vår erfarenhet är att elever läser serietidningar och vi undrar om och i så fall hur serietidningar används i svenskundervisningen. Mot denna bakgrund ville vi forska kring hur arbetande lärare ser på serietidningar som pedagogiskt arbetsmaterial och hur lärare arbetar med serier i skolan. Syfte: Huvudsyftet med studien var att undersöka om serietidningar används i grundskolan och vilka attityder lärare har till serietidningar som arbetsmaterial. Vidare ville vi granska hur serietidningar används i svenskundervisningen praktiskt och undersöka vilka serier som anses lämpliga respektive olämpliga att använda i undervisningen.

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

Denna uppsats syftar till att undersöka bakgrunden till och upplevelsen av integrering av särskoleelever i grundskoleklasser. I uppsatsen undersöks även vad som kan främja respektive försvåra integrering.Undersökningen har gjorts genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av föräldrar, elever och lärare i grundskola och gymnasieskola.I uppsatsen framkommer en hög ambitionsnivå, både vad gäller integrering av särskoleelever i skolans styrdokument och i samhällets syn på inkludering. Intervjuerna visar att integrering av särskoleelever i grundskolan inte är självklar och ofta kan vara problematisk.Individintegrering upplevs ofta som mest positiv under de tidigare skolåren. När eleverna växer blir samspelet med klasskamraterna svårare. Intervjuade föräldrar, elever och lärare beskriver både gemenskap och utanförskap i skolan, och även hur skolans organisation, inställning och okunskap ibland försvårar integreringen.Viktiga faktorer för utfallet av en integrering är olika egenskaper hos läraren.

Det finns idag en osäkerhet över hur budgeten bör användas och hur den påverkar den offentliga sektorn. I den kommunala grundskolan är det rektorerna som fördelar resurserna inom deras skola och är ansvarig för att inte gå med underskott. Samtidigt måste rektorerna ta hänsyn till det uppdrag de har från staten där elever ska få det stöd de behöver. Studiens har som syfteatt undersöka budgetens användning och utförande inom den kommunala grundskola. I den teoretiska referensramen så förklaras budgeten och vilka skillnader som förekommer mellan offentlig sektor och privat sektor.

Vår studies syfte är att beskriva och analysera hur danslärare respektive danspedagoger ser på sin dansundervisning samt dans som eget ämne och pedagogiskt verktyg i skolan. Vi vill undersöka hur dansen utformas i grundskolans tidigare årskurser och jämföra det med hur dansen utformas i gymnasieskolan. Vi vill också undersöka om tankar om dans skiljer sig från lärare och pedagoger verksamma inom grundskolan jämfört med lärare och pedagoger verksamma inom gymnasieskolan. I bakgrunden presenteras hur man idag använder dansen i den svenska grundskolan, vad begreppet dans i skola står för och de fem aspekterna som det bygger på. Vi presenterar även dans som eget ämne i gymnasieskolan.

Individualisering är något som det tydligt står i skolans läroplan att vi alla pedagoger måste arbeta med. I denna kvalitativa studie har jag genom intervjuer med både specialpedagog, speciallärare och klasslärare undersökt deras syn på individualisering i grundskolan och hur de använder sig av individualisering i sin undervisning. Jag har även kopplat detta till för- och nackdelar med integrering av elever och hur detta kan påverka undervisningen i skolan.De respondenter jag använt mig av var alla överens om att individualisering är något som är väldigt viktigt, oavsett om du arbetar i särskolan eller vanliga skolan. Detta på grund av flera olika anledningar. Bland annat så kan undervisning som inte individualiseras döda elevers intresse för att lära eftersom de kan bli tilldelade för svåra uppgifter, vilket skapar känslan av ett misslyckade.

Under de år jag själv gick i grundskolan samt under de VFU-perioder som jag haft under min lärarutbildning har slöjd i färskt trä skett i väldigt liten omfattning. Med färskt trä menar jag trä som nyligen blivit tillkapat ute i skogen, trä som inte torkat. När jag år 1998 började på slöjdlinjen vid Vindelns Folkhögskola fick jag på allvar prova på hur man kunde använda sig av färskt trä vid tillverkningen av olika slöjdföremål. Snabbt insåg jag att färskt trä var både enkelt och smidigt att använda sig av i slöjden. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka möjligheter som finns för att använda sig av slöjdande i färskt trä i grundskolan.

This study investigates the relation between cyberbullying and traditional bullying (in school). In previous research it has been argued that one should separate cyberbullying and traditional bullying both in definitional and measurements issues. However, in Swedish school, there are no marked differences between the two forms of bullying, teachers are responsible to prevent them both. The research is based on 3925 students in years 3-9 (1950 girls and 1975 boys) in 19 schools in the Gothenburg region and two from the Stockholm region. The students have taken a digital survey at school, regarding both traditional and cyber bullying.

Studiens syfte är att undersöka när elever i grundskolan kan tillgodogöra sig sin metakognitiva förmåga och att belysa vilka färdigheter som behövs utvecklas i denna process. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två frågeställningar som följer: När i sin fysiologiska och psykologiska utveckling kan elever använda sin metakognitiva förmåga och kan pedagoger påverka så att elevers metakognitiva förmåga utvecklas? Hur i så fall? En kvalitativ undersökning i form av intervjuer användes och totalt djupintervjuades fem speciallister inom områdena neurofysiologi, psykologi och pedagogik. Utöver detta intervjuades 4 pedagoger angående hur de arbetar med utvecklandet av den metakognitiva förmågan hos eleverna. Detta sammankopplades sedan med litteratur och aktuell forskning inom ovan nämnda områden.

Studiens syfte är att undersöka hur grundskolechef, rektorer och specialpedagoger ser på specialpedagogens uppdrag som ledare samt i skolutvecklingsfrågor idag. Undersökningen lutar sig på det positivistiska synsättet utifrån Giddens struktureringsteori (1984). Studien svarar på fem frågor; vad är skolutveckling och vilka ska driva den, vilken roll ska specialpedagogen ha i skolutvecklingen, vilka förutsättningar krävs för en ?framgångsrik? skola, vilka förutsättningar krävs för att lyckas med ett specialpedagogiskt uppdrag samt hur ser specialpedagogens uppdrag ut idag. I undersökningen har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den semistrukturerade intervjun. Jag intervjuade två specialpedagoger, två rektorer och en grundskolechef inom grundskolan.

Vi vill med denna studie bidra till att förstå hur barns status och popularitet påverkas av kläder i grundskolan. Våra resultat visar att kläder påverkar popularitet och status i ett komplext samspel med andra faktorer, såsom beteende och umgänge. Kläder börjar bli viktigt för status och popularitet någon gång under mellanstadiet. Det är då barnen börjar bry sig om sin egen, och andras, klädsel. De måste förhålla sig till ett socialt spel där bl.a.