Sök:

Sökresultat:

51 Uppsatser om Litteracitet - Sida 2 av 4

Barns erövrande av litteracitet i den fria aktiviteten - miljöns och materialets betydelse

The aim of this study is, from a norm-critical approach, to find, investigate and analyse human representation in the visual culture of one preschool in order to understand if the children enrolled are represented or not. The research questions are: In what ways is there imagery of human representations in images and materials designed for play? What skin-colors and origins are dominant in the data collected?We carried out a qualitative study in the form of visual ethnography. This method allowed us to use a combination of different data collection tools such as photography and ethnographic field notes to collect our data. The photographs we took of images and material used for play, was then analysed through semiotic picture analysis.

?Jag skriver och skriver för att komma ihåg?? Några burmesiska flyktingars vägar till användandet av det svenska skriftspråket.

Denna uppsats behandlar en grupp burmesiska flyktingar och deras olika vägar till användandet av det svenska språket för att läsa och skriva. Syftet är att få veta lite mer om hur de som vuxna lär sig ett andraspråk och vilka strategier de med fördel använder vid språkinlärningen.Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer som spelats in på minidisk och sedan transkriberats. Hela materialet har sedan sammanställts schematiskt och därefter analyserats med hjälp av teorier om språkinlärningsstrategier.Utifrån sin bakgrund i Burma och i Thailand berättar informanterna om sina tidiga läs- och skriverfarenheter. Flera av dem har gått så kort tid i skolan att de med svenska mått mätt knappt har en funktionell Litteracitet vare sig på modersmålet, karenska, eller på det officiella språket, burmesiska. Det är dock viktigt att ha i åtanke att kraven på läs- och skrivkunskaper inte är lika omfattande i hemlandet som här i Sverige.

Läs- och skriftspråkande på förskolan : en undersökning med fokus på barnen

Det här arbetet rör hur en grupp förskolebarn i sina egna aktiviteter använder och uttrycker sig av skriftspråket. Frågorna rör i vilka sammanhang och hur detta sker. Arbetet har utgångspunkt i sociokulturell teori, i vilken allt lärande förstås ske i samspel med den omgivande miljön. I arbetet finns en avsikt att förstå barns skriftspråkande som aspekter av Litteracitet. Därav tas även detta begrepp upp.

Filmens roll i svenskundervisningen : En studie av lärares förhållningssätt till mediet i gymnasieskolan

Syftet med arbetet är en fördjupning i och undersökning av filmens potential som didaktisk redskap i gymnasieskolans svenskundervisning och i vilken utsträckning mediet används. Multimodal teoribildning har studerats och en extensiv litteraturgenomgång genomförts för att identifiera möjliga användningsområden för film. Kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i svenskämnet i gymnasieskolan idag har utförts. Det huvudsakliga resultatet från studien belyser att lärare är positivt inställda till att använda film i sin undervisning och gör det till viss del, men att det behövs mer vägledning och struktur runt både konsumtion och produktion av film för att lärarna ska kunna nyttja dess fulla multimodala och didaktiska potential i klassrummet..

Situationen för andraspråksinlärare som aldrig har tillägnat sig läs- och skrivförmågan. : En kvalitativ intervju med tre analfabeter studerande inom SFI.

Syftet med den här studien är att undersöka om det går att kombinera genrepedagogik och bedömningsmatriser och vilka för- och nackdelar det kan innebära för dels pedagogen, dels eleverna. Uppsatsen innehåller en sammanfattning av aktuell forskning på området. I studien presenteras en beskrivning av arbetet med cirkelmodellen kring den argumenterande genren parallellt med införandet av en bedömningsmatris i en grupp vuxenstuderande. Dessutom genomfördes en enkät med elevgruppen för att ta reda på deras åsikter om arbetet. Resultatet av den presenteras i studien.   Undersökningens resultat visar att bedömningsmatriser och genrepedagogik är en gynnsam kombination, framförallt för pedagogen.

Litteracitetshändelser i förskolans vardag: : att fånga barnens initiativ

SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att synliggöra hur Litteracitetshändelser skapas i förskolans vardag samt hur pedagoger och barn förhåller sig till dessa. Utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv och studien genomförs utifrån en etnografisk metodansats. Empirin består av tre dagars videofilmande aktiviteter på en förskola. Den insamlade empirin är sedan analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på vad som händer i interaktionen mellan barnen och mellan barnen och pedagogerna. Resultatet från studien visar på att barn i många fall skapar och bjuder in till Litteracitetshändelser på eget initiativ.

Läsning på mellanstadiet : En studie om läsundervisningen i årskurs 4 och 6

Det är viktigt att arbeta medvetet med läsningen i undervisningen även på mellanstadiet och därför undersöks i denna studie hur fyra lärare ser på läsningen. Undersökningen är genomförd via intervjuer med två lärare i årskurs 4 och två lärare i årskurs 6, samt två elever i årskurs 4 och två i årskurs 6. Vi har även genomfört observationer i klassrummen. Lärarna ser läsningen som betydelsefull och anser att de arbetar mycket med läsningen i undervisningen genom olika aktiviteter såsom högläsning och tyst läsning vilket de också gör. Dock uppfattar inte eleverna hur mycket de arbetar med läsning.

Multimedia eller inte multimedia, det är frågan.

Is it possible, and suitable, to use multimedia in classic literature studies at Swedish upper secondary school? What alternatives are there?  Is there any foundation in the curriculum for an expanded conception of text as in multimedia?  Will the conception literacy support use of multimedia in classic literature studies, and in what ways? How do we generally look upon the definition text, is it only printed letters, or something more? To get an answer to the questions we decided to examine a number of theories, Gardner?s theory about the different intelligences, the conception literacy and the expanded text concept. In these three theories we took our starting-point for the following work. The main subjects became two interactive sights on Internet and one CD-ROM, all containing classic literature. Our previous knowledge in this subject field was very meager.  This work has given us an opportunity to discover some of the multimedia that is available, and the result we have come to is that multimedia absolutely belongs in studies of classic literature as well as in other subjects.

Chick lit i litteraturundervisningen? : - om kritisk läsning inom svenskämnet på gymnasiet

I have with this thesis sought to understand how chick lit could be useful in the classroom in the teaching of Swedish B-course in high school. Based on the model of critical literacy I am arguing that this genre would help to meet the objectives of the policy documents which, among other things, are to critically examine and analyze various types of texts.I have found that some of these texts could be used for analyzing and critically examine the ideological dimensions of texts and cultural heritage by the model of critical literacy, and also as a counterweight to the more traditional teaching of the canonical literature as a literary historical stuff that students should learn. I have also wanted to create a basis for discussions about literature in the classroom based on the chick lit genre. To do this I have, based on three themes and questions from the model of critical literacy, tried to focus on issues that might emerge from the ideological analysis and critical review. The model aims to deconstruct norms of society, and in the work of chick lit, I wanted to show how you could deconstruct norms around gender..

Läsvilan-rutin eller lärtillfälle? : Litteraturanvändning i förskolan

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta.

"Du får titta i min bok!" : Fem förskolelärares tankar om barnbibliotekens funktion i barns tidiga läs- och skrivförmåga.

This study aims to examine preschool teachers' thoughts about the child libraries functions. The purpose is to highlight preschool children's early read and writing skills, before they even can read and write, which is a theory called emergent literacy.This is made by conducting five qualitative interviews, with the intention to investigate how the preschool teachers think about the cooperation and the function of the child library, partly for their own work with the children and partly for their organization. By using a tablechart which shows each preschool teachers mostly common thoughts in the interview and by using a model based upon Harrysson and Joelsson (2006) model, which shows the functions of the public library in the society. The results of the study are presented in the four categories of the model which are; to borrow, to learn, to ask and to find, to reside. These are functions that the preschool teachers see with the library, for their work with the childrens' early literacy.

"Läslust": analys av ett läsutvecklingsarbete

Vårt syfte med denna studie är att dels få en uppfattning huruvida elevens syn på sig själv som litterat förändrats genom delaktighet i läsutvecklings- arbetet ?Läslust? på Benzeliusskolan, i Luleå och dels hur denna eventuella förändring kan beskrivas och förstås. Vi har frågat oss om ?Läslust? enligt eleven, haft någon inverkan på dennes läsutveckling? Om elevens syn på sig själv som läsare förändrats, hur har det i sådana fall yttrat sig? Om pedagogerna anser att det skett en förändring, hur kan den i sådana fall beskrivas och förstås? För att få reda på detta har vi genomfört en kvalitativ studie med kvalitativa intervjuer av elever och pedagoger på Benzeliusskolan som grund för vår studie. Vår analys av resultatet visar på att deltagande elever och pedagoger finner ?Läslust? stimulerande och utvecklande, från elevernas aspekt likväl som från pedagogernas aspekt.

Pedagogers högläsning : Ett outnyttjat pedagogiskt verktyg

Detta examensarbete lyfter fram sju olika lärares kunskap om högläsning och på vilket sätt de medvetet använder sig av högläsning i sin undervisning. Avsikten är att lyfta fram hur pedagoger som undervisar yngre barn arbetar med att läsa högt för sina elever.Aktuell forskning kring grundläggandet av läs- och skrivutvecklingen påvisar betydelsen av att läsa högt för små barn. Undersökningens resultat visar att lärare upplever högläsning som ett bra och mångsidigt pedagogiskt redskap. Det framgår dock att de pedagoger med längst yrkeserfarenhet och högst utbildning är de som använder sig av högläsning på ett mer medvetet och komplext sätt. Därigenom synliggörs vikten av att pedagoger har kunskap om högläsningens användningsområden.Pedagogernas insikter som kom fram under undersökningen har relaterats till forskning i ett jämförande perspektiv.

Språklig stimulans - Pedagogens ansvar! : En studie om pedagogers arbete kring en läsaktivitet

   Under mina VFU-perioder har jag sett pedagoger genomföra högläsning i förskolan på olika sätt. Med den här studien ville jag undersöka dels hur pedagogerna planerade och genomförde en läsaktivitet och dels hur de tänkte och reflekterade om vad de gjorde i samma aktivitet. Studien genomfördes på fem olika förskolor i en medelstor stad i södra Sverige. Jag har vid besöket filmat och observerat en läsaktivitet vid var och en av förskolorna samt gjort en kvalitativ intervju med den pedagog som läste för barnen. Därefter har pedagogen reflekterat över sin egen insats och sett barnen reaktioner genom att studera filmen.Mitt resultat innehåller flera olika sätt att genomföra en läsaktivitet där pedagogerna hade varierande syften med läsningen.

Bokprat: en traditionell arbetsmetod med stora utvecklingsmöjligheter för barnbibliotekarier?

Children's library's primary task is to encourage children to read. Promoted readingleads to increased reading skills. A common method for this purpose is booktalk. This studyaims to examine how children?s librarians work with booktalk aimed towards children andhow it can be developed as a working method to support the library's reading promotionactivities.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->