Följande uppsats analyserar Italiens decentraliseringsprocess och globaliseringen i anknytning till den sicilianska kriminella gruppen, La Cosa Nostra. Ett mönster urskiljs, som tyder på att förflyttandet av makt till de lägre nivåerna i det italienska samhället spelat mindre roll för den kriminella organisationens möjligheter att påverka och skapa sig en central roll i det italienska samhället. Globaliseringen visar däremot ett tydligare mönster på att ha haft en substantiell inverkan på den kriminella aktörens arbete. LCN:s villkor har förbättrats och de kan idag på ett mer självständigt manèer, mot tidigare, agera. Det teoretiska ramverket har hämtats ifrån Risse-Kappens verk ?Bringing Transnational Relations back in?.

Syftet med följande analysstudie är att undersöka huruvida Panofskys ikonologiska bildanalysmodell är applicerbar på bilder/verk ifrån olika tider med olika konstbegrepp. Var, hur och när fungerar Panofskys modell som allra bäst och när gör den det mindre bra? För att kunna få svar på följande fråga valde författarna att, utifrån Panofskys metod, analysera tre bilder/konstverk ? en från Romantiken, en från Modernismen och en från Postmodernismen ? där man använder olika konstbegrepp, med andra ord där synen på konst skiljer sig åt. Resultatet, vilket härleds ur författarnas slutgiltiga tolkningar och analyser, visade att Panofskys modell var fullt applicerbar på samtliga typer av konst, dock var den mer eller mindre lämplig beroende på vilken typ av konst man studerade. Vid analysen av konstverket ifrån Romantiken var denna exemplarisk, vid analysen av det abstrakta konstverket ifrån Modernismen var steg 1 en aning svårgenomförbart vilket i detta fall [vilket inte alltid behöver förekomma vid analyser av abstrakt konst] berodde på verkets komplexitet och avslutligtvis, vid analysen av konstverket ifrån samtidskonsten, var denna fullt applicerbar, och detta borde även vara fallet då man analyserar annan Postmodern konst så länge man känner till och/eller kan finna tillräckligt med information om konstnären och dennes omvärld..

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehåll i förskolan. Utgångspunkten har varit Bernsteins teori där vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har även litteratur och forskning behandlats kring ämnet.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehåll. Det vi närmare vill undersöka är:Vad har pedagoger för pedagogiska mål med samlingen?MetodVi har valt att använda oss av intervju som metod där sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats.

Artificiella ekosystem är en tillämpning av artificiell intelligens som har funnits länge. Användningsområden för artificiella ekosystem innefattar främst biologiska simulationer men även andra typer av simulationer förekommer. Genom att simulera individuella djur blir den artificiella intelligensens uppgift att styra djurens beslut utifrån dess individuella förutsättningar och kamp för överlevnad. Detta arbete behandlar frågeställningen vilken beslutsalgoritm som är bäst lämpad att för att använda till ett artificiellt ekosystem i ett spel. Två beslutsalgoritmer jämförs, en dynamisk som bygger på maskin inlärning och en statisk som inte är kapabel att lära eller minnas.

Syftet med denna uppsats är att studera hur den som skapar teologi påverkas av det som antas vara inspirerad skrift. Jag har undersökt hur Thomas av Aquino ser på den växande processen hos en person som studerar inspirerad skrift. Jag har även studerat vad målet är med att studera teologi, och Aquinos syn på sanning, kärlek och att uppnå full potential som människa. I uppsatsen har jag utgått ifrån en teori, dels framställd av teologen Mark A. McIntosh i boken Divine Teaching.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i antagandet att det svenska luftvärnet under 2000- talet har haft en begränsad utveckling och att truppslaget inte har följt den internationella trenden med mer högpresterande system. Syftet med uppsatsen är att försöka förklara vad som har drivit det svenska luftvärnets utveckling och vilka faktorer som lett till att luftvärnet idag ser ut som det gör.Graham Allison klassiska verk Essence of Decision har utgjort den teoretiska referensramen som legat till grund för undersökningen. Luftvärnets utveckling har studerats utifrån perspektiven om Rationellt beslutsfattande och Maktutövat beslutsfattande.Resultatet av undersökningen visar att Allisons teorier är gynnsamma för att studera drivkrafter och förklara luftvärnets utveckling. Det maktutövade beslutsfattandet kan till stor del klargöra utvecklingen men har visat sig sakna fullständig förklaringskraft. Perspektivet kan därför med fördel nyttjas för att ge en alternativ bild av utvecklingen men inte ensamt förklara drivkrafterna bakom.

This thesis analyses the intertextual relation between Birgitta Trotzig?s I Kejsarens tid and the works of the Polish author Bruno Schulz, using a hermeneutical method. The application of Manfred Pfister?s model for qualification of intertextual intensity initially motivates that the most important intertextual relations should be sought in the realm of ?refer to? rather than ?use?. According to the hermeneutical approach, the conclusion demands an exposition of Birgitta Trotzig?s interpretative practices in relation to intertexts.

Den här studien bygger på analys av fyra litterära verk som utspelar sig i Malmö efter stadens industriella epok. Verken sätts i relation till produktionen av Kunskapsstaden, i syfte att ifrågasätta dels föreställningen om arbetarklassens försvinnande i det postindu- striella samhället och dels den variation och mångfald som postmodernismen menar har ersatt de stora berättelserna. Utifrån litteratursociologisk speglingsteori undersöker jag hur en eventuell arbetar- klass skildras i Fredrik Ekelunds m/s Tiden och i Kristian Lundbergs Yarden, i vilket maktförhållande huvudpersonerna står gentemot den bild av staden som Malmö Stad marknadsför samt hur de hanterar det. Slutsatsen blir att arbetarklassen, enligt romaner- na, finns, men att den osynliggörs och splittras, dels av den dominerande berättelsen om staden och samtiden, och dels av ett system som bygger på motsättningen mellan arbete och kapital. Motståndet formuleras i båda romanerna i form av det egna språket och den egna berättelsen, som motbild mot det/den dominerande. I Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari och Jag är Zlatan Ibrahimovic av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz undersöker jag hur annorlundahet produce- ras och reproduceras och diskuterar det i relation till idéer om kollektiv identitet. Jag vi- sar hur det annorlunda konstrueras i kontrast mot en föreställd svensk norm och hur ett föreställt vi på så vis skapas gentemot ett föreställt dem.

Denna uppsats handlar om två opinionsbildare, Torgny Segerstedt och Torsten Fogelqvist och deras religiösa och politiska åsikter. Genom att göra en komprativ undersökning  försökte uppsatsen ge en så täckande bild som möjligt om vilken utstäckning Segerstedt och Fogelqvist tolkade facismen och nazismen som religiösa fenomen. Syftet med uppsatsen, förutom att försöka ge en täckande bild av deras tolkning av fascismen och nazismen som religilös fenomen, är att framlägga är hur deras religiösa bakgrund påverkade deras politiska uppfattning. Avgränsningen i uppsatsen har gjorts med hänsyn till tidsperiod och källmaterial. Tidsperioden är i stort från deras barndom till andra världskrigets slut.

Syftet med denna uppsats handlar om att undersöka och jämföra hur tre svensklärare beskriver sitt arbete med film i svenskämnet och hur de ser på filmens roll i svenskämnet. För att uppnå syftet ställs tre frågor: Hur ser de på film i relation till styrdokumenten och som ett eget textbegrepp? Hur ser de på film i relation till litteratur? Hur ser de på film i relation till ungdomar? Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts med tre svensklärare på gymnasiet. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, analyserats och jämförts.     Resultatet visar på att film används för att illustrera en epok eller ett litterärt verk eller som en jämförelse i samband med tematiska arbeten. Två av de tre lärarna beskriver filmens roll i relation till styrdokumenten.

1998 beslutade Nässjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bäste" varpå Carl Fredrik Reuterswärd fick förfrågan.Skulpturen gestaltar Nässjö stad med hjälp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med järnvägen som en central del. Tåg som rörde sig framåt med hjälp av hårt arbete och kol inspirerade konstnären. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstå konstnärens intention med Kolskyffeln.

LKAB arbetar med att komplettera de befintliga underjordsfyndigheterna i Kiruna och Malmberget med flera mindre dagbrottsfyndigheter. Detta arbete består av en lång kedja av aktiviteter från prospektering till att slutligen integrera de nya materialen i produktionsflödet. En viktig del i denna kedja är att undersöka och bedöma materialens mineraltekniska och metallurgiska egenskaper samt vilken effekt materialen har på process och produkt. Detta arbete kan bedrivas i olika skalor från mikrostudier via laboratorie- och pilotskala till försök i verk. Normalt är att det initialt finns mycket små mängder av ett visst material, kanske endast några enstaka kilogram från borrkärnor, som finns tillgängliga för analys.

Sammanfattning Philip Jonsson(2012) ? Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och Lgr 11? Malmö högskola: Lärarutbildningen Uppsatsen är en jämförelse mellan Janusz Korczak och dagens läroplan från 2011. Uppsatsens resultat är att det finns likheter mellan Janusz Korczaks pedagogik och läroplanen för 2011. Här har jag valt att fokusera på tre huvudpunkter: Pedagogik, demokrati och uppfostran. Janusz Korczak strävade efter att engagera barn i samtal, tro på de och ge barnen möjligheter till att tro på sig själva och utvecklas.

Den här uppsatsen behandlar en undersökning av hur adjektiv används som några olika stildrag i yngre fornsvensk och äldre nysvensk historieskildring. Det undersökta materialet är historieskildring i prosaform, bestående av fyra olika verk: Prosaiska krönikan, Peder Swarts krönika, Per Brahes krönika och Agneta Horns memoarer. Undersökningen är delvis en systematiserad stilistisk undersökning och delvis en undersökning av ajdktivens utveckling i texterna.De redan vedertagna forskningsresultaten om svenskans morfologiska utveckling verkar stämma överens med undersökningens resultat. Till exempel syns övergången från den inhemska adjektivändelsen -og till den tyska -ig. I undersökningen upptäcktes även en viss variation, speciellt i Prosaiska krönikan, vilket tyder på att övergången skedde under yngre fornsvensk tid.

Denna uppsats behandlar orsaker och förutsättningar bakom sportfisketurismens utveckling och dess potentiella möjligheter i fjällregionen inom Vilhelmina kommunmellan åren 1996-2006. I hela Västerbotten har sportfisket en betydande roll inom turistnäringen, men den är främst koncentrerad till inlandet och fjällregionen. Uppsatsen visar att det finns några speciellt viktiga faktorer bakom den snabba utvecklingen som skett av sportfisketurismen i fjällregionen. Dessa är att det finns ett fåtal drivna och duktiga entreprenörer som har haft långsiktiga och målmedvetna strategier för deras verksamhet. Tidigare studier har visat att det krävs 7-8 år för ett företag inom sportfisketurismen att få en lönande verksamhet.