Sök:

Sökresultat:

2181 Uppsatser om Litterärt urval - Sida 31 av 146

Upplevelsen av HRM praxis i Skövde kommun : Medarbetares handlingsmönster utifrÄn ett psykologiskt kontrakt

Den innevarande studien utforskar hur enhetschefer och avdelningschefer i Skövde kommun upplever sin arbetssituation utifrÄn personalchefens arbete med Human Resource Management (HRM) praxis. Fokus Àr att utifrÄn upplevelsen undersöka vilka indikatorer som föreligger för ett psykologiskt kontrakt och hur det kan inverka pÄ medarbetarnas beteende. Teorin om mentala schemata applicerades slutligen pÄ resultatet och illustrerades i en överskÄdlig modell av forskningsomrÄdet. UtifrÄn en kvalitativ undersökningsmetod har HRM praxis i Guest modell av HRM (1997) format forskningsprocessen. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes pÄ ett urval av nio respondenter.

Grundskoleelevers uppfattningar av Indien och hinduism

Syftet med denna uppsats Àr att genom en fallstudie undersöka hur grundskoleelever uppfattar Indien och hinduism. Detta har undersökts genom en analys av resultatet utifrÄn postkoloniala teorier om orientalism. Jag har Àven försökt Äterknyta detta resultat till hur undervisningen i skolan vad gÀller Indien och hinduism ser ut. Mitt urval och tillvÀgagÄngssÀtt bestÄr av 10 elevintervjuer och 1 lÀrarintervju. För att uppnÄ syftet har jag utgÄtt frÄn ett antal teoretiska utgÄngspunkter som hör orientalismen till, sÄsom: Eurocentrism, Den Andre, exotism, VÀsterlandet och vi-och-dem.

Intellektuellt kapital under utveckling: en fallstudie över modeller, mÄlgrupper och motiv i fem företag

De kunskapsintensiva företagen har ökat sin nÀrvaro pÄ marknaden. Dessa företag har en annan sammansÀttning Àn traditionell industri gÀllande företagens tillgÄngar vilket ger upphov till att den traditionella bilden av redovisningens innehÄll börjar ifrÄgasÀttas. Detta arbete har till syfte att beskriva vilka modeller, mÄlgrupper och motiv företag har för att redovisa intellektuellt kapital i Ärsredovisningen. UtifrÄn ett urval pÄ 200 företag genomfördes en fallstudie pÄ fem företag som i nÄgon bemÀrkelse presenterat intellektuellt kapital i Ärsredovisningen. Resultatet pekar pÄ att det intellektuella kapitalet börjar fÄ en framtrÀdande roll inom kunskapsintensiva företag.

Utomhuspedagogik : Ta steget utanför de fyra vÀggarna

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. UndersökningenutgÄr ifrÄn den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förstÄelse för hur ungdomar vÀljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten nÀr de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i tvÄ steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt sjÀlvportrÀtt samt att ungdomarna intervjuades.

Med skönlitteraturen i fokus: ett studiemotiverande
lÀromedel att bygga vidare pÄ

Syftet med genomgÄngna arbetet har varit att försöka pÄvisa att studiemotivation i Àmnet svenska kan frÀmjas genom arbete med skönlitteratur. Undersökningen har baserats pÄ ett temaarbete i en Ärskurs 9, dÀr en skönlitterÀr roman legat i fokus för det arbete som bedrivits. Det tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnts i undersökningen har grundats pÄ tre olika metoder: enkÀt, observation och intervju. TvÄ stycken enkÀter lÀmnades ut i den aktuella klassen, den ena i inledningsskedet och den andra i slutskedet av temaarbetet. Observationerna skedde löpande pÄ ett urval av eleverna, medan intervjuerna skedde vid tvÄ tillfÀllen i tvÄ olika elevgrupper.

"Mirror Mirror on the wall, who?s the fairest of them all?" : En genusstudie av sagan om Snövit och dess filmadaptioner

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade Àven till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhÄllande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade pÄ frÄgor angÄende emotionell intelligens (SEIS) samt pÄ frÄgor angÄende ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Obeskattade reserver : Har en förÀndring kring anvÀndandet och dynamiken mellan periodiseringsfonder och överavskrivningar intrÀffat?

Syfte: År 2005 infördes en ny lag, att företagen som gjorde avsĂ€ttningar till periodiseringsfonder var tvungna att beskatta en schablonintĂ€kt som erhölls frĂ„n de gjorda avsĂ€ttningarna. Problemet som uppsatsen berör Ă€r huruvida anvĂ€ndandet av överavskrivningar hade förĂ€ndrats efter att lagen tillkom för periodiseringsfonder jĂ€mfört med tidigare. Dessutom fokuserades det ocksĂ„ pĂ„ vilka konsekvenser obeskattade reserver har fĂ„tt före och efter att lagen trĂ€dde i kraft. Syftet med examensarbetet Ă€r att kartlĂ€gga hur företagens vanor kring avskrivningar över plan förĂ€ndrades efter införandet av schablonintĂ€kten pĂ„ periodiseringsfonder, och om överavskrivningar kan anses som ett substitut till periodiseringsfonder istĂ€llet för ett komplement. Metod: En undersökning gjordes pĂ„ företagen som Ă€r listade pĂ„ börslistan ?large cap?.

Gymnasieskolans mediekompetens : En studie i hur ett urval lÀromedel behandlar mediekompetens i kursen svenska 1

Eftersom vi lever i ett samhÀlle dÀr informationen flödar, Àr det svÄrt att veta hur man ska sÄlla bland all information. Hur ska man veta vilka kÀllor som Àr trovÀrdiga och vad som Àr sant? I gymnasieskolans lÀroplan finns direktiv att elever ska ges möjlighet att utveckla dessa fÀrdigheter, som i denna uppsats kallas mediekompetens.Syftet med detta arbete Àr att undersöka om tvÄ lÀroböcker i svenska ger tillrÀckligt med stöd för lÀrare och elever i sitt arbete att utveckla en mediekompetens. Metoden för arbetet har i huvudsak varit jÀmförelser mellan Skolverkets kursmÄl i svenska 1 och innehÄllet i de tvÄ lÀroböckerna.Enligt min tolkning av resultatet kommer jag fram till att innehÄllet i bÄda böckerna stÀmmer ganska vÀl överens med kursmÄlen med endast nÄgra fÄ undantag. Den nyare boken av de tvÄ lÀroböckerna Àr nÄgot utförligare i sina beskrivningar och behandlar medier som en större helhet och förklarar tydligare de bakomliggande mekanismer som styr mediernas innehÄll..

Asperger syndrom : undervisningsmetoder och strategier i gymnasieskolan

Studiens syfte Àr att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillÀmpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lÀgger fokus pÄ konkreta undervisningsstrategier, elevens grundlÀggande behov som mÄste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lÀrare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. NÄgra av de slutsatser som framkommer i studien Àr vikten av individualiserad undervisning, grundlÀggande anpassningsbehov av lÀromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev.

Arbetslivsinriktad rehabilitering via arbetsgivarringar - kejsarens nya klÀder eller framgÄngssaga?

Antalet lÄngtidssjukskrivna i samhÀllet har ökat kraftigt under det senaste Ärtiondet och aktuell forskning visar att sannolikheten att komma tillbaka i arbete efter en lÄng sjukskrivning Àr lÄg. Mot bakgrund av detta Àr det av stor vikt, sÄvÀl ur ett samhÀlleligt perspektiv, ur ett organisationsperspektiv som ur ett individperspektiv, att nya vÀgar tillbaka till arbete utforskas. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka lÄngtidssjukskrivnas upplevelser av att komma tillbaka i arbete med hjÀlp av rehabilitering genom en sÄ kallad arbetsgivarring. Mer konkret innebÀr det att undersöka vilken roll respondenterna upplever att arbetsgivarringen haft i deras vÀg tillbaka till arbetslivet. Metodansatsen Àr kvalitativ och elva djupintervjuer har genomförts med personer som genomgÄtt arbetslivsinriktad rehabilitering via en arbetsgivarring.

ARBETSTERAPEUTERS ERFARENHETER AV COGNITIVE ORIENTATION TO DAILY OCCUPATIONAL PERFORMANCE (CO-OP) I behandling av vuxna patienter

Bakgrund: Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) ?r en behandlingsmetod d?r arbetsterapeuten guidar patienten att hitta egna strategier f?r att n? sina m?l. Syfte: Syftet med den h?r intervjustudien ?r att unders?ka arbetsterapeuters erfarenheter av att anv?nda Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) som behandlingsmetod f?r vuxna. Metod: Inklusionskriterier f?r urval av deltagare var leg. arbetsterapeuter med erfarenhet av att anv?nda behandlingsmetoden CO-OP med vuxna patienter. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer, datan bearbetades genom kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Utifr?n analys av den insamlade informationen fr?n intervjuer framkom fyra kategorier och nio underkategorier.

Riskuppfattning och riskbenÀgenhet hos entreprenörer : En studie av bakomliggande faktorer i entreprenörers personlighet

Uppsatsen har som utgÄng att besvara de grundlÀggande frÄgor som vi stÀller oss; (1) kan det vara sÄ att individer som startar företag uppfattar risk annorlunda Àn individer som inte vÀljer att starta företag? (2) StÀmmer den spridda uppfattningen om att entreprenörer Àr mer riskbenÀgna Àn andra? (3) Vilka faktorer kan förklara skillnader i riskbenÀgenhet och riskuppfattning? UtifrÄn dessa frÄgor gÄr vi igenom och beskriver forskning inom omrÄdet och skapar hypoteser som vi sedan empiriskt prövar. UtifrÄn resultaten som vÄr undersökning genererat tyder vissa svar pÄ att entreprenörer som grupp pÄvisar liknande personlighetsdrag, samt att de har en annorlunda riskuppfattning jÀmfört med icke-entreprenörer, vilket kan ses som skillnader i dessa personers undermedvetna (cognitive bias) som vi antog. Men eftersom vÄr studie behandlade ett relativt litet urval, rekommenderar vi dÀrför att vidare studier och forskning kring detta Àmne bör genomfras för att ge en vidare inblick i detta Àmne som kan underlÀtta för entreprenörer och framtida investerare..

I min lilla lilla vÀrld av blommor : hur svenska kvinnliga konstnÀrer har anvÀnt sig av flickrumsestetik? : Hur kan begreppet flickrumsestetik definieras?

Under 90-talet började en del kvinnliga konstnÀrer buntas ihop inom en kategori som kallades flickkonst eller flickrumskonst. De hade gemensamt att alla var relativt unga konstnÀrer och kvinnor. En av drivkrafterna till det hÀr arbetet har varit att försöka reda ut det lite mÀrkliga begreppet flickrumsestetik och ta reda pÄ vilka typiska element och koder som ryms inom det. Min frÄgestÀllning Àr, Hur har svenska kvinnliga konstnÀrer anvÀnt sig av flickrumsestetik? Det Àr ett litet förenklat uttryck som man slÀnger sig med.

NÀrstÄendes behov av stöd i palliativ vÄrd: En litteraturstudie

Bakgrund: NÀrstÄende Àr ofta delaktiga i den palliativa omvÄrdnaden. Det kan vara en tid av oro, osÀkerhet och maktlöshet.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa nÀrstÄendes behov av stöd frÄn sjuksköterskan nÀr en familjemedlem med cancer vÄrdas palliativt.Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningar efter relevanta studier gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter urval kvalitetsgranskades och analyserades 12 kvalitativa och kvantitativa artiklar. I analysprocessen kondenserades meningsbÀrande enheter till kategorier vilka utgjorde resultatet.Resultat: NÀrstÄendes behov av stöd frÄn sjuksköterskan i palliativ vÄrd beskrivs genom de tre huvudkategorierna kompetens, tillgÀnglighet och information.Slutsats: NÀr sjuksköterskan visar medicinsk kunskap har god kommunikation med de nÀrstÄende samt förser dem med fortlöpande information ökar det tryggheten i den palliativa kontexten.

Motivation till skolidrott : Upplevelsen av inre motivation och stöd

Motivationsforskningen i allmÀnhet och sjÀlvbestÀmmandeteorin i synnerhet, pekar pÄ vikten av inre motivation nÀr det kommer till att predicera ett aktivt liv pÄ lÄng sikt. Denna studie undersöker sambandet mellan elevers motivation till idrottslektioner och det stöd som finns i deras omgivning. Vidare undersöks om det finns nÄgot samband mellan upplevelsen av stöd frÄn lÀraren och upplevt stöd frÄn kamrater och förÀldrar pÄ fritiden. En enkÀtundersökning bland ett urval av UmeÄ kommuns niondeklassare genomfördes. Resultatet av regressionsanalysen visade pÄ att upplevt lÀrarstöd jÀmfört med upplevt stöd pÄ fritiden, har en större betydelse för elevers upplevelse av inre motivation.Resultatet visade Àven pÄ ett medelstort samband mellan upplevelsen av stöd pÄ fritiden och upplevt lÀrarstöd.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->