Syftet med studien är att undersöka samband som visas tydligt hos elever i både matematiksvårigheter samt fonologiska svårigheter. Studien har genomförts på elever i årskurs 7 som uppvisat matematiska såväl som fonologiska svårigheter. Resultatet baseras på en filmad observation där eleverna fått lösa ett urval uppgifter konstruerade utifrån svårigheter gällande grundläggande taluppfattning och aritmetik. Elever med fonologiska svårigheter såväl som bristande arbetsminne visar sig ha svårigheter när det gäller att automatisera tabellkunskap såväl som utföra beräkningar gällande de fyra räknesätten..

Detta kandidatarbete ämnar till att ta reda på om eller hur det går att applicera teorier om användbarhet på en webbplats. För att ta reda på detta togs ett koncept på en dynamisk webbplats fram, i form av wireframes, under tre iterationer med hjälp av en iterativ designprocess. Varje iteration avslutades med en heuristisk utvärdering baserad på ett antal riktlinjer som framställts genom en genomgång av litteratur om användbarhetsprinciper. I undersökningen framkommer det att med ett bra urval av riktlinjer samt en förståelse för de användbarhetsproblem som riktlinjerna visar på, kan teorier om användbarhet appliceras på en webbplats för att göra den användbar..

Föreliggande undersökning analyserar ett urval stil- och språkliga drag i tre av Selma Lagerlöfs romaner: Gösta Berglings saga (1891), En herrgårdssägen (1899) och Kejsarn av Portugallien (1914). Analysen är av stilistisk karaktär och har avsett att visa eventuella likheter och skillnader mellan de tre romanerna. Metoden utgår från Cassirer (1970) där ett urval aspekter av relevans för denna undersökning har analyserats. Dessa är aspekter på berättarperspektiv, samt språkliga och allmänt stilistiska aspekter, som redogörs både kvalitativt och kvantitativt. Resultatet i föreliggande undersökning visar att Lagerlöfs språk och stil under det 23-årigatidspann som analyserats är tämligen enhetlig.

Den utgångspunkt vi har valt till vårt arbete är ?skolledares tankar och motiveringar till den särskilda undervisningsgruppen (SUG)?. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man på inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap från elever i SUG? Hur ser man på det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för ämnet är den variation av SUG som vi mött i vår utbildning och under vår verksamhetsförlagda tid.

Syftet är att se om det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematik i årskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som är konstruerade utifrån frågeställningen ?Vad är det inom matematikämnet elever med läs- och skrivsvårigheter kan få svårigheter med??. Resultatet visar att läs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsområden och även inom algoritmområdet. Elever med läs- och skrivsvårigheter brister i dessa matematikdelar på grund av brister i läsflytet, svårigheter med begreppsförståelse, komprimerat språk och brister i korttidsminnet..

AbstraktExaminationsnivå: Examensarbete, 15 högskolepoäng, inom lärarprogrammet Högskolan i GävleTitel: Barns mångkulturella formningar genom barnlitteraturen: Utifrån kvalitativ textanalys utförda på ett urval av Astrid Lindgrens verkFörfattare: Edlund, Nadja                                                                                                         Termin och år: Ht 2008                                                                                                           Institution: Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Handledare: Daniel Pettersson                                                                                    Nyckelord: Mångkultur, litteratur perspektiv, barns formning, Astrid Lindgren Syftet med uppsatsen är undersöka vilka värderingar som ingår i benämningen mångkultursamt hur barns mångkulturella uppfattningar formas genom barnlitteratur representerad avutvalda verk författade av Astrid Lindgren.. Frågeställningen i denna C-uppsats lyder:Vilka mångkulturella uppfattningar formas barn av genom barnlitteraturen?Metod som använts för att ta reda på frågeställningen är kvalitativ textanalys. Genom dennametod kom det relevanta fram som behövdes för att sammanställa ett urval av mångkulturellauppfattningar och tänkanden de olika figurerna i Astrid Lindgrens böcker förmedlar i texten.Det faktum att pedagoger och föräldrar läser det som andra läst för dem när de själva var barnkan ha en påverkan i varför böckerna följer med i dagens samhälle.Uppsatsen belyser mångkulturens innehåll i de utvalda verk av Astrid Lindgren som valts ochhur barns uppfattningar och formning ser ut utifrån det litterära perspektivet.

In Sweden in January 2005, there is only one producer of organic broilers and none of organic turkeys. But there are, on the other hand, a few small-scale producers whose housing systems to some extent are similar to what is stipulated in the organic standards. The aims of this work are to investigate what housing systems are used by the Swedish small-scale producers of broilers and turkeys, what main challenges they are confronted with and if there is an interest and a possibility for a change-over to organic production. For the first part of this work a literature study was performed with the purpose of detecting the main health problems in conventional as well as smallscale production. A special focus was on coccidiosis and leg weakness as those were considered to be of particular importance. A study was made of Swedish small-scale poultry production units. In two groups of broilers from the same producer and in three flocks of turkeys the level of Eimeria oocysts in faeces and litter was investigated.

SyfteSyftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader mellan kvinnor som blivit suturerade med ett snabbabsorberande monofilt suturmaterial, Caprosyn® och ett multifilt suturmaterial, Polysorb® då det gällde kvinnans uppfattning om hur bristningen läkte åtta veckor postpartum.UrvalEtt konsekutivt randomiserat urval. Fyrahundratvå kvinnor som fått en bristning vid förlossningen randomiserades till att sutureras med antingen Caprosyn® eller Polysorb®. Den slutgiltiga svarsfrekvensen var 67 %, det största bortfallet var på förlossningsavdelningen.MetodEn experimentell kvantitativ studie. Två enkäter användes i studien, en som barnmorskan besvarade direkt efter förlossningen om bristningens art samt en till de medverkande kvinnorna åtta veckor postpartum.ResultatInga skillnader fanns mellan suturmaterialen då det gäller kvinnornas smärta i underlivet, obehag i underlivet, återupptagande av sexualliv, samlagssmärta, amning eller hur många kvinnor som sökt sjukvård samt varför de sökt sjukvård åtta veckor postpartum. Fler positiva kommentarer gavs av barnmorskorna om Polysorb® än om Caprosyn®.

Syftet med vår undersökning var att se i vilken grad eleverna har förståelse för begreppet hållbar utveckling. Då hållbar utveckling är ett mycket vitt begrepp har vi avgränsat oss till att behandla den konflikt som uppstår mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga synvinklar i hållbar utveckling. Vi ville även undersöka om eleverna visar att de har handlingskompetens i miljöfrågor. För att uppnå detta genomförde vi en enkätundersökning på två skolor i Norrbotten samt att vi intervjuade ett urval av dessa elever. Vår undersökning visade att eleverna visade förståelse för konflikten i hållbar utveckling men däremot kunde vi inte se om de hade någon större handlingskompetens..

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att kartlägga förkunskaperna i områdena fotosyntes, biologisk mångfald, växthusgaser, energi och hållbar utveckling, samt evolution och naturligt urval hos gymnasieelever som läser ämnet Biologi 1 på det naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i västra Götaland. Syftet är också att utvärdera betydelsen av diagnostiska test för dessa elever och deras lärare. Avsikten är även att presentera möjliga förslag till att utnyttja resultaten av dessa test för att på bästa sätt kunna hjälpa de elever som har svårigheter i eller ligger i riskzonen för att ha svårigheter i dessa kunskapsområden i Biologi. Metod och genomförande: Undersökningen har dels genomförts med en diagnostisk test, dels genom intervjuer av tre lärare på gymnasieskolan. Eleverna har även fått två analysfrågor som berörde deras uppfattningar om användandet av denna test inom ämnet Biologi. Resultat: Resultatet visar att eleverna har bristande förkunskaper inom områdena fotosyntes och betydelse av växthusgaser. Både elever och intervjuade lärare är positivt inställda till diagnostisk test i Biologi.

Detta kandidatarbete ämnar till att ta reda på om eller hur det går att applicera teorier om användbarhet på en webbplats. För att ta reda på detta togs ett koncept på en dynamisk webbplats fram, i form av wireframes, under tre iterationer med hjälp av en iterativ designprocess. Varje iteration avslutades med en heuristisk utvärdering baserad på ett antal riktlinjer som framställts genom en genomgång av litteratur om användbarhetsprinciper. I undersökningen framkommer det att med ett bra urval av riktlinjer samt en förståelse för de användbarhetsproblem som riktlinjerna visar på, kan teorier om användbarhet appliceras på en webbplats för att göra den användbar..

Studien undersöker huruvida elever använder sig av olika strategier vid problemlösning i matematik, då de arbetar enskilt eller i grupp och vad de tycker om problemlösning i mate-matik? 32 elever i år 4 i en skola i södra Sverige fick arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik, enskilt och i grupp. Som grund för analys av elevers olika strategier vid problemlösning har vi använt ett urval av Mölleheds (2001) faktorer för problemlösning, nämligen följande fem: textförståelse, talförståelse, räkneförmåga, logik och matematiska begrepp. Undersökningen visar att eleverna hade sämre resultat när de arbetade med uppgifterna i grupp i jämförelse med de som arbetade enskilt..

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester från nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andraspråksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer från innebörden av kommunikativ språkförmåga och ställningstagandet till s.k. icke målspråksenliga former och kriterier för systematisk användning. I metoden tillämpas både kategorier och kriterier från Rahkonen och Håkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkända texter och godkända texter på gruppnivå men också en stor individuell variation på individnivå..

I denna uppsats undersöks gnagspår på forntida hasselnötter för att spåra de smågnagare som kan ha funnits på de undersökta platserna i Skåne. Vilka smågnagare kan identifieras? Vad kan det berätta om människornas sätt att hantera nötterna? Nötternas storlek är mätt för att se om man kan urskilja ett urval. Skillnader mellan artfördelningen på gnagda nötter och benfynd har studerats. Det är framför allt gnagspår från skogsmus som identifierats till skillnad från när man studerar benmaterial där vattensork och ekorre är de mest förekommande arterna..