Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och synliggöra några olika sätt att se på musik som konst (eller icke-konst). Som metod har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med fem personer som, på olika sätt och inom olika genrer, skapar musik eller ljudkonst. I intervjuerna har jag försökt ringa in de olika personernas syn på konstbegreppet, på musik i förhållande till detta begrepp samt på deras eget skapande. Resultaten visar på fem individuella synsätt och personliga definitioner av konst. Vilka intervjupersoner som delar varandras synsätt varierar mellan de olika frågeområdena och några generaliserbara slutsatser går inte att dra, vilket inte heller har varit målet med undersökningen.

Syftet med min studie är att undersöka om det finns ett samband mellan högläsning, boksamtal och den individuella skrivutvecklingen. Det grundar sig i min tro att den skönlitteratur eleverna läser påverkar hur de uttrycker sig i skrift. För att ta reda på om det finns något sådant samband valde jag göra en kvalitativ undersökning utifrån experimentell design. Undersökningen genomfördes på en mindre grupp elever i år 3 vid fyra tillfällen under vårterminen 2007. Vid varje tillfälle läste jag högt ur av mig vald bok.

Mellan 1961-1974 skickade den svenska konstnären Thea Ekström väldigt många brev till sin mentor, konstprofessor Oscar Reutersvärd. Av dessa brev har jag läst ca 20 stycken och bland dem fanns ett antal som konstnären själv kallade för ?trollbrev?, brev med en sida text och en sida med målade bilder. Det är dessa trollbrev och framförallt bilderna i dem som har stått i centrum för denna uppsats.Det jag har undersökt är hur konsthistorieskrivningen har sett ut kring Thea Ekström och vilken eventuell påverkan Oscar Reutersvärds status i konstvärlden har haft på denna. En annan del av undersökningen har bestått av att analysera Thea Ekströms trollbrev utifrån Margaretha Rossholm Lagerlöfs teori om inlevelse och vetenskap och om ett annorlunda sätt att genomföra en bildanalys.

Detta examensarbete i musikteori handlar om folkmusikteoretiska metoder och koncept för variation och improvisation av melodik i svensk folkmusik ur pedagogiskt och konstnärligt perspektiv. Fokus ligger särskilt på vallåtar och spelmansmusik och arbetet beskriver olika musikteoretiska verktyg för melodisk improvisation och variation inom dessa genrer och prövar hur de kan omsättas i musikalisk praktik. Som bakgrund till arbetet diskuteras olika synsätt på tradition, variation och improvisation inom folkmusik med några olika hänvisningar och forskningsreferenser. Arbetet är sedan tvådelat till sitt upplägg och sin metod:Den första delen är en beskrivning av metodik i undervisningen i folkmusikteori på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH), och särskilt den del som handlar om melodik, variation och improvisation. Beskrivningen utgår från lärarens perspektiv och syftar till att beskriva praktiken - att formulera, konkretisera och resonera kring undervisningens upplägg, innehåll, metoder och progression. Efter beskrivningen följer en sammanfattning och diskussion kring problem och möjligheter med metoderna.Den andra delen handlar om att pröva metodernas och konceptens giltighet och användbarhet genom att pröva dem i ett konstnärligt utforskande.

Med utgångspunkt i genusteori, intersektionalitet och litteraturteori analyserar denna studie två elevvalda böcker från ett bokprojekt i en gymnasieskola; Hungerspelen av Suzanne Collins och Jag är Zlatan Ibrahimovic?: min historia av Zlatan Ibrahimovic? och David Lagercrantz, varav en bok är flickvald och en är pojkvald. Böckerna analyseras utifrån genusperspektiv i förhållande till traditionella könsstereotyper, såsom hur de kvinnliga och manliga karaktärerna beskrivs, hur de talar, hur de påverkas av andra aspekter såsom klass och etnicitet samt hur fördelningen av män och kvinnor ser ut. Utöver nykritikens närläsning av litteraturen analyseras de sammanställda listorna med boktitlar som eleverna har valt, för att urskilja potentiella mönster i förhållande till genus, vilket ställs mot de böcker som i en intervju med läraren bakom bokprojektet framkommer att hon skulle välja att läsa i sin klass. Genrer och författare för de elevvalda böckerna analyseras utifrån befintlig forskning för att kunna skönja om det överensstämmer med forskningen, samt huruvida den litteratur som presenteras av läraren stämmer överens med de preferensramar som finns för flickor och pojkars läsning.

Författare: Malin Pettersson & Emma SundåkerTitel: ?Typiskt manlig? Då tänker jag på fotbollsspelare som sjunger nationalsången?: En studie om fyra manliga sångares berättelser om sång, självkänsla och maskulinitetTitle in English: ?Typically masculine? Then my thoughts go to football players singing the national anthem?: A study about four male singers and their stories about singing, selfesteem and masculinityBåde för män och kvinnor är det problematiskt att inkräkta på ett fält som domineras av det andra könet. Populärmusikforskning med genusperspektiv har ofta fokuserat på kvinnor som befinner sig i maskulina praktiker, vilket därmed gör oss nyfikna på det motsatta. Att som ung kille våga erkänna att man tycker om att sjunga kräver mod samt självkänsla och självförtroende eftersom han trotsar de traditionella könsrollerna. Vi vill undersöka hur de män som har sång som primärt instrument förhåller sig till att deras instrument kan associeras till femininitet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur manliga sångare beskriver sin röst och röstutveckling, samt hur de hanterar att de verkar inom en feminin praktik.Uppsatsen bygger på fyra manliga sångares skrivna levnadsberättelser och är skriven ur ett genusperspektiv med fokus på maskulinitet inom populärmusiken.

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

Vi bor i ett samhälle där virtuell verklighet används dagligen. Vi använder den för många olika syften, och det verkar som att det är oundvikligt att inte beröras av den. Virtuell verklighet används på skolor, på arbeten, hemma och nästan överallt. Trots att vi använder den nästan dagligen, använder vi virtuell verklighet för olika ändamål.Mycket har ändrats sedan 60-talets Heiligs ?Senorama? och tack vare fantastisk teknologisk utveckling av datorer har priset på dem gått ner väldigt mycket, vilket tillät även allmänheten att avnjuta virtuell verklighet.

Bakgrund: Att vara en god skribent är en förutsättning för att verka i dagens samhälle. Det ligger på skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en säkerhet i skriftspråket. Synen på skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus på att elever i de tidiga skolåren ska skriva med flöde, där skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som påverkar elevers skrivlärande är den språksyn lärare har med sig och det bemötande elever får av lärare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolåren, är gynnsam för elevers skrivkunskaper.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjusamtal och enkäter få ökad insikt i samt beskriva hur musicerande barn uttrycker sina upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande, såväl inom som utom ramen för frivillig musikundervisning. Det empiriska materialet består av 95 enkätsvar samt information från intervjusamtal med nio barn. Samtliga barn var mellan åtta och tretton år.Studien vilar på en kulturteoretisk ram, vilken utgör fonden för studiens övriga teoretiska utgångspunkter. Studiens syfte avspeglar ett hermeneutiskt kunskapsintresse, varför ett tolkningsteoretiskt perspektiv utgör en grundläggande utgångspunkt. Vidare vilar studien på tankegångar från den s.k.

Uppsatsen är en reflekterande text över ett verk gjort som examensarbete vid Högskolan i Skövde. Verket är ett datorspel som skapades med syftet att experimentera med icke konventionella kontrollsystem.En stagnation i utvecklingen av den konventionella handkontrollen har kunnat anas i de senaste konsolgenerationsskiftena. Handkontrollernas komplexitet har nått en nivå när den på allvar börjar orsaka brister i användarvänlighet. Det finns dock ett bevisligen stort intresse för alternativa kontrollsystem hos spelare. Detta talar försäljningssiffror för Guitar Hero (Activision, 2006) och Nintendo Wii om.

Ökad efterfrågan på virke har lett till ett ökat intresse för och användande av olika produktionshöjande åtgärder. En sådan åtgärd är dikesrensning som innebär att befintliga diken eller dikessystem rensas för att de skall bibehålla eller återfå sin ursprungligt avvattnande och produktionshöjande funktion. Sveaskog avser att öka omfattningen av dikesrensning. Därför behövs en kartläggning av behovet på deras marker. På samma gång behöver produktionseffekterna och livslängden på dikena utrönas. Studien genomfördes via en studie av befintlig litteratur om skogsproduktionseffekter efter dikesrensning och dikning samt förfall och livslängd hos diken.