Syftet med denna uppsats är att undersöka vad tio deltagare i ett rehabiliteringsprojekt med inriktning på natur, har för uppfattning av naturen och stadsmiljön utifrån en hälsoaspekt. Intervjuer valdes som metod då det ansågs att det var den mest lämpliga metoden för att svara på syftet. Med intervju som metod fanns möjlighet att fördjupa sig i individens syn och tankar kring området natur. Intervjuerna analyserades med inspiration från Steinar Kvales meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna mår bra av att vistas i naturen och i dess omgivning bland växter och djur.

Magisteruppsats inom logistik, Linnéuniversitetet Växjö, 4FE05E, VT 2011Författare: Tideman, Simon & Oscarsson, EmmaHandledare: Petra AnderssonExaminator: Helena ForslundTitel: Vad kostar duschen? En fallstudie om ABC-kalkylering och processkartläggning hos Macro ABBakgrund: Macro använder sig av kalkyler som inte speglar rätt kostnads?fördelning till deras produkter. ABC-kalkylering är en användbar kalkylmetod för att härleda kostnaderna genom en mer differentierad fördelning till produkterna. En vanlig metod att använda vid utformandet av en ABC-kalkyl är processkartläggning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforma en ABC-kalkyl för tre utvalda produkter från Macro. Genom att utföra en processkartläggning över de valda produkterna identifiera aktiviteter och kostnadsdrivare med avsikt för att utforma en ABC-kalkyl.

Bakgrund: Förändringen från invasionsförsvar till ett insatt insatsförsvar innebär ävenförändring för officerens fysiska prestationsförmåga utifrån ett kompetensperspektiv. Detta ikombination med statsmakternas vilja att Sverige skall delta i internationella insatser i störreutsträckning än tidigare kommer troligen att påverka kravet på officerens fysiskaprestationsförmåga?Syfte: Få insikt om dagens armeofficer uppfyller de kvalifikationer/krav som ställs på fysiskprestationsförmåga i Nordic Battle Group sett ur ett kompetensperspektiv.Teori: Kompetensbegreppet och därtill hörande teorier.Metod: Abduktiv metod har tillämpats, empiri utifrån enkät- och intervjuresultat.Huvudresultat: Resultatet visat att en minoritet av armeofficerarna känner till tilläggskraven,både beträffande insatsorganisationen och krav för personal i NBG. Resultatet visat att enmajoritet av armeofficerarna uppskattar att de uppfyller de fysiska kraven för personal i NBG urett kompetensperspektiv. Resultatet visar dock att det generellt finns förbättringspotentialbeträffande armeofficerens fysiska prestationsförmåga..

Det här arbetet riktar sig till förskollärare, lärarstuderande och lärare inom skolväsendet samt inom barnomsorgen.Vi är två lärarstuderande vid Umeå universitet som länge funderat på hur dramaarbetet har sett ut och ser ut i skolorna idag. I och med detta arbete har vi haft som avsikt att uppmärksamma just detta och vi ville ge en insikt i hur viktigt drama kan vara i undervisningen för eleverna. Vi ville även visa att drama är mycket mer än bara teater. I drama ingår även lek och skapande. Vi valde att intervjua personer som arbetar med drama i sin undervisning för att få svar på frågeställningarna kring detta arbete.Det vi funnit är att alla lärare kan arbeta med drama i undervisningen om engagemanget finns.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka om och hur idrottslärare motiverar elever till aktivt deltagande på idrottslektionerna.MetodMed kvalitativ metod har jag valt att intervjua tre verksamma idrottslärare i en ort söder om Stockholm. Lärarna undervisar elever från årskurs 4-9 och är alla nyanställda på skolan. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Jag har även observerat dessa lärare.ResultatI resultatet finner jag att många elever redan är motiverade till idrott då de antingen idrottar på fritiden eller har bra betyg som mål, dock framkommer det att lärarna har svårt att motivera elever som inte är intresserade av idrott och betyg. I resultatet visar jag även hur lärarna går till väga när de väl tänker på att motivera eleverna.SlutsatsProblematiken kring att motivera elever är svår då alla elever måste motiveras samtidigt.

Syftet med detta arbete är att jämföra vilka vanor eleverna i två skolor med avsevärda skillnader i studieresultat har när det gäller läxläsning. Eleverna vi tillfrågat går i årskurs nio i totalt fem klasser. Genom en kvantitativ metod i form av en enkätstudie undersöks vad som påverkar elevernas läxläsning. Totalt har vi i de fem klasserna samlat in 97 enkäter av 130 möjliga. Utifrån nationell och internationell forskning analyseras frågeställningen om vilka läxvanor eleverna i de två skolorna har och vilka bakomliggande variabler som har störst påverkan på elevernas läxläsning.

SyfteSyftet med detta arbete är att få en inblick i hur banktjänstemännen skapar och bibehåller förtroende i sina kundrelationer när de förmedlar bankens tjänster och produkter. MetodVi har använt oss utav en kvalitativ och deduktiv metod. Vi har intervjuat fyra rådgivare på två banker, Handelsbanken och Swedbank. I intervjuerna har vi använt oss av ett ostrukturerat tillvägagångssätt där vi haft förutbestämda frågor utifrån våra teman. Vi anser att denna metod ger oss en bättre bild av verkligheten än vad enkäter gör. Enkäter skulle ha svårt att kunna skildra interaktionen mellan människor.  AnalysVi har anpassat den modell arbetet utgår ifrån till att passa in i våra respondenters vardag.

Denna uppsats är en studie i divination som användes i fornnordisk, samisk, irländsk-keltisk, grekisk och romersk religion. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns något som kan sägas vara typiskt inom den fornnordiska divinationsformen. De teman jag koncentrerat mig på för att besvara dessa frågor är status, roll, genus, metod och plats. De metoder jag använt mig av är deskriptiv och komparativ litteraturstudie. Dessutom tillämpas hermeneutisk metod.

Bakgrund: Sjuksköterskans uppgift är att vårda hela människan därför borde sexualitet vara en aspekt i omvårdnadsarbetet. Trots detta upplever sexologen Bergström-Walan att sexualitet ofta negligeras i vården. När patienten inte känner sig sedd kan det leda till ett vårdlidande för patienten, kommunikation är därför viktigt i vården. Det finns olika verktyg framtagna för att uppmärksamma patientens sexualitet både i form av VIPS-modellen och PLISSIT-modellen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedriver och upplever samtalet om sexuella problem såväl i sluten som i öppen vård.

Syftet med detta arbete är att få en ökad insikt om vilka arbetsmetoder pedagoger väljer att använda sig av när de arbetar med den tidiga läsinlärningen. Jag har velat ta reda på om pedagoger väljer att kombinera två skilda metoder såsom analytisk och syntetisk arbetsmetod. Analytisk arbetsmetod innebär att läsinlärningen utgår från en helhet för att sedan analysera delarna. En syntetisk arbetsmetod innebär att läsinlärningen utgår från olika delar för att sedan fogas samman till en helhet. Jag vill få en djupare kunskap om hur de pedagoger som medverkar i min undersökning ser på sina egna läsinlärningsmetoder.

Syfte: Med utgångspunkt i de nedåtgående resultaten kring läsförståelse, som mätningarna PISA (2009) och PIRLS (2006) visat, är syftet med denna studie att förstå hur läsförståelsearbetet i årskurs 4-6 ser ut. Litteraturgenomgång: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande sker i sociala sammanhang. Vi har även utgått från ett literacyperspektiv där skriftspråkliga aktiviteter påverkas av sociala och kulturella sammanhang. Vidare har tidigare forskning om läsförståelse valts ut för att ge oss en djupare förståelse samt för att vi ska kunna analysera och tolka vårt resultat. Metod: Vi har använt oss av kvalitativ forskning där kvalitativa samtalsintervjuer, av semistrukturerad karaktär, har använts som en metod för att samla in empiri. Resultat: Det resultat studien visar är att alla fem lärare ser på läsförståelse som något mer än att endast kunna avkoda. Resultatet visar även att lärarna, på olika sätt, aktivt arbetar för att utveckla elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet lärarnas syn kring om undervisningen baseras på teorier och i så fall vilka dessa är..

Bakgrundochproblem:2005börjadeIFRStillämpassomkomattinnebäraredovisningtillverkligtvärdeförflerafastighetsföretag.Dettakomattpåverkadenfinansiellastrukturen.Detisinturgårattkopplatillfastighetsföretagensaffärsidéerochbestånd.DeaktuellaföretagenförstudienärAtriumLjungberg,Balder,CastellumochHufvudstaden.Syfte:Syftetärattsepåhurfyrafastighetsföretagutifråndenfinansiellastrukturenharutvecklatsövertid.Samtsepålikheterochskillnaderföretagenemellanmedavseendepåaffärsidéochvärdering.Avgränsningar:Studienharfokuseratpåårsredovisningarnaförrespektiveföretagmellanåren2005till2012samtrespektivehemsidor.Metod:Studienbyggerpåendokumentundersökningavfyraföretagsårsredovisningarmellanåren2005och2012.Dokumentundersökningenhargjortsutifrånfyrkantsmodellenochresultatetharanalyseratsutifrånvaldreferensramomredovisningsstandarderochkopplingtilltidigareforskninginomområdet.Resultatochslutsatser:Fyrafastighetsföretagsomutåtsettkanantaslika,noteradepåbörsenochmedtillgångarpåcirka30000Mkr,visadesigeftervårundersökningdrivaheltolikaverksamheter.Derasolikafastighetsbeståndharvarieratiundersökningsperioden.Allafyraföretagdrabbadeshårtavlågkonjunkturenmenvisadesighaolikasättattmotverkaden.Likheterocholikheterharidentifierats.Förslagtillfortsattforskning:IntressantattundersökahadevarithurenmotsvarandestudiehadesettuthosfastighetsföretagiettannatlandsomtillämparIFRSstandarderna..

Bakgrund: Heteroforier är något man kan se hos de allra flesta personer. Det finns inga specifika symtom för forier, utan symtomen kan likväl vara tecken på andra problem. Dessa ospecifika symtom kan dock vara tecken på just forier, och med anledning av detta kan det finnas ett värde i att mäta forierna hos patienter som uppvisar symtom. I syfte att mäta forier kvarstår dock frågan, vilken adekvat metod bör användas? Ger alla metoder samma resultat, om inte på vilka sätt skiljer de sig åt? Framkommer någon skillnad i tillförlitlighet metoderna emellan?Syfte: Studiens syfte var att utvärdera repeterbarheten hos tre utvalda forimätningsmetoder samt jämföra hur resultaten av de olika metoderna förhåller sig till varandra.Metoder: I studien jämfördes metoderna Modifierad Thorington (MT), Schober (SCH) och von Graefe (VG) på trettio försökspersoner.

SAMMANFATTNINGDen här magisteruppsatsen omfattar en empirisk studie i textilslöjdsundervisningen på en F- 6 skola. Studiens syfte är att undersöka hur elever reflekterar och bedömer sina kunskaper i textilslöjd under en aktion samt om aktionen fungerar som stöd för dem. Empirin består av 3 delstudier där elever i år 6 skrivit loggbok, gjort en självvärdering samt besvarat en enkät. Undersökningen har genomförts i pragmatismens anda med aktionsforskning som metod inom ramen för den ordinarie slöjdundervisningen under fyra veckor i följd. Ledstjärnan för studien har varit en matris för bedömning, vilken använts som utgångspunkt för aktionen.

Syfte:Syfte är att undersöka hur dagens medieanvändares krav på hur myndigheterna informerar har förändrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning på järnvägen.Frågeställningar:Vid en operativ störning på järnvägen - vilka medier använder sig allmänheten av för att få information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmänheten vid en operativ störning på järnvägen?Teori: González-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förändrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation på Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkät, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjänsthandläggare på Trafikverket och sedan en jämförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets närvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkäten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhälle vill medelanvändarna få snabb, enkel och effektiv information. Internet innehåller så omfattande information att det är omöjligt att ta del av allting, därför söker användarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvändarna att få information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.