Syftet med det här arbetet är att, genom elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda på vad som kan göra en lärare bra. Vi har intervjuat sex elever om vilka egenskaper som de tycker att en bra lärare ska ha och vilka egenskaper deras bästa lärare har. Därefter har vi observerat två lärare och försökt synliggöra deras egenskaper med retoriska begrepp. Vi har i huvudsak utgått från den klassiska retorikens begreppsapparat då vi analyserat våra intervjuer och observationer. Utöver klassisk retorik har vi studerat litteratur som rör modern retorik samt retorik i en pedagogisk kontext.

Budget framhålls som ett viktigt styrinstrument för företag och användningsområdena är många. Blumentritt (2006) och Orlando (2009) är överens om att budgetprocessen borde vara integrerad i verksamheten för att främja de strategier som finns. Mintzberg (1979) menar att företag kommer att organisera sig på olika sätt beroende på hur deras omvärld ser ut. Vi är intresserade av att se hur företag arbetar med sin budgetprocess i kombination med de strategier och den struktur som finns.Syftet med vårt arbete är att med en multipel fallstudie beskriva de eventuella samband som finns i hur företagen i vår undersökning arbetar med budgetprocessen i organiationens kontext. Hur kombinerar företag sitt struktur- och strategiarbete med sin budgetprocess?Vår kvalitativa studie består av fem fallstudier.

Under den senaste tiden har ett stort intresse vigts åt förhållandet mellan kreativitet ochkontroll. Forskning inom området påvisar motstridiga resultat, somliga påstår att kreativitetkan hämmas av kontroll, medan andra hävdar att kontroll kan främja kreativitet. Från ettstyrningsperspektiv är det viktigt att förstå vad ledare kan göra för att påverka kreativiteten,men ledarens roll i denna kontext är relativt outforskad. Syftet med uppsatsen är att utforskahur ledare kan påverka anställdas kreativitet inom ramen av ett kontrollsystem. En kvalitativundersökning utfördes på ett företag där de anställda förväntades vara kreativa ochframbringa nya tekniska lösningar på problem som kunder efterfrågade.

Abstrakt Den här studien har undersökt förskolepedagogers enskilda och gemensamma medve-tenhet och tal om ämnet kränkande behandling och det medföljande ansvaret. Det som utmärkt sig i undersökningen har varit förskolepedagogers förståelse om kränkande behandling och utvecklandet av deras roller i relation till ämnet. Det vill säga att försko-lepedagogerna utvecklar och anpassar sin kultur och identitet inom förskolans kontext, som kontinuerligt förändras. Samtidigt måste förskolepedagogernas personliga tolk-ningar av ämnet sättas i relation till de lagar och förordningar som åligger i deras upp-drag och arbetsuppgifter. Studien är en kvalitativ undersökning där urvalet av informan-ter har varit verksamma förskolepedagoger som deltagit i både enskilda och fokus-gruppsintervjuer. Syftet med studien har varit att lyfta fram ämnet kränkande behandling inom försko-leverksamheterna samt förstå förskolepedagogernas medvetenhet och tal om ämnet.

När människor drabbas av en traumatisk kris som raserar deras vardag tvingas de till att försökabygga upp sin tillvaro igen. Vissa gör detta genom att blogga om sina tankar och känslorrörande krisen. Vad kommer det sig att så många väljer att visa upp sitt lidande i ett offentligtforum? Med hjälp av grundad teori undersöker vi de mest centrala aspekterna av och omkringkrisbloggande för att skapa en större förståelse för detta nutida fenomen. Genom intervjueroch studier av bloggar framkommer det att personer som bloggar får möjlighet att på egnavillkor göra sin röst hörd, sprida sin berättelse och reflektera över sin egen resa.

Tidigare forskning har visat att det finns kulturskillnader i det självbiografiska minnets uppbyggnad och att byte av socio-kulturell kontext kan påverka det självbiografiska minnet. Självbiografisk minnesspecificitet har dock inte tidigare studerats i ett kulturellt perspektiv. I denna studie jämfördes självbiografisk minnesspecificitet hos 19 iranier som migrerat till Sverige och 19 iranier i Iran. En variant av Autobiographical Memory Test användes, där hälften av ledorden var relaterade till iransk kultur och hälften var mer allmänna. Hälften av orden i vardera kategorin var positiva och hälften negativa.

This study is performed as an Archive, Library and museum master?s thesis in two years studies. The overall aim is to investigate and analyze what the term Manga means in a library and information science context. The concept of Manga has different meanings depending on whether we start from a Japanese or a Swedish context. Manga is integrated in the Japanese society while Manga often is associated with youth culture or a separate genre in Sweden.

The purpose of this Master?s thesis is to study howuniversity librarians in a South African context relate to theconcept of information literacy. We investigated differencesand similarities in approaches to user education andinformation literacy. We have based our study on thefollowing research questions: What are the prerequisites foruser education at the University of the Western Cape? Howdo these prerequisites influence librarians' approaches toinformation literacy and user education at the University ofthe Western Cape? We have used a sociocultural theoreticalperspective and Hofstede's cultural dimensions in orderto pay particular attention to the cultural and social contextof user education.

Hedersrelaterat våld och praktiserandet av traditioner som arrangerade äktenskap och polygami har aktualiserat diskurser rörande erkännande av kulturella divergenser i en rad västliga länder. Studiens syfte är att belysa ståndpunkter i diskursen som rör kvinnors individuella rättigheter och gruppens rättigheter i ett mångkulturellt sammanhang vilket sker ut ett textanalytiskt perspektiv samt ur det levda livets. Jag utgår från filosofen Martha Nussbaum teori om mänskliga funktionsförmågor och definition av mänskliga rättigheter. Jag har analyserat två aktörers texter i diskursen, Susan Moller Okin (förespråkar individrättigheter) samt Charles Taylor (förespråkar grupprättigheter). Studiens centrala fråga samt övergripande frågeställningar är:Vad är mänskliga rättigheter?- ur det filosofiska perspektivet,- ur Taylors respektive Okins ståndpunkter och- ur det levda livets?Jag har intervjuat en kvinna, från en annan kulturell kontext än den svenska, om hennes valmöjligheter och handlingsutrymme.

Syftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollärares beskrivningar av kollegialt lärande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lärandet. Sökningar visar att det finns brist på forskning avseende förskollärares kollegiala lärande. Studiens frågeställningar rör sig om förskollärares beskrivningar av vad kollegialt lärande kan innebära samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet ses människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext (Säljö, 2011).

Empowerment har blivit ett modebegrepp och används i en mängd olika sammanhang och har därigenom också fått olika innebörder. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur betydelsen av begreppet empowerment har förändrats och belysa vad de olika betydelserna kan bero på.Ifrågavarande litteraturstudie fäster sin uppmärksamhet på två kontexter, inom vilka empowerment tillskrivs skilda innebörder, den freirianska kontexten och folkhälsokontexten.Genom uppsatsen har fyra fundamentala skillnader detekterats mellan de två kontexterna; målet (frihet kontra ökad hälsa), empowerments roll (mål gentemot metod), metoden (folkrörelse från gräsrotsnivå i förhållande till myndighetsutövning) och inriktningen (kollektivistisk visavi individualistisk). Alberto Meluccis verk Nomader i nuet - sociala rörelser och individuella behov i dagens samhälle har utgjort det teoretiska ramverket, med vars hjälp kontexternas skillnader har tolkas och förklaras.I diskussionen framkommer att det är de olika etiska aspekterna de skilda kontexterna beaktar, kontexternas väsenskilda förhållande till behov och de skilda tidsströmningarnas förutsättningar, som påverkar den innebörd empowerment får sig tillskrivit de två kontexterna..

This study investigates the corporate sustainability activity, linked to the company's core business, which is a relatively unexplored field in a Swedish context. The study examines how the organization has used management control for its sustainability activity within two social initiatives; and whether these initiatives have generated value for the organization and involved stakeholders. Management control of social initiatives are examined within the theoretical framework of The Sustainable Balanced Scorecard and the organization's value creation contributions are outlined in accordance with a definition of the concept of Creating Shared Value. The method used for the implementation of the study is a qualitative study, embodied in an illustrative case study of a large Swedish company operating within financial sector. The empirical data was collected through 12 in-depth interviews with representative interviewees within the organization and with other stakeholders involved in the company's social initiatives.

Bakgrund: Inkonsekvensen i hanteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar har uppmärksammats av bland annat standardsättarna IASB, AASB, ASBJ samt organisationen RFR. RFR menar att mer fokus bör läggas på identifieringen och redovisningen av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av deras markanta ökning samt betydelse för företag och kunder.Syfte: Studien ska beskriva den kontext där internt upparbetade immateriella tillgångar förekommer, och därmed bidra till en förståelse över hur deras egenskaper och identifiering behandlas redovisningsmässigt, inom branschen konsumentvaror och -tjänster.Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats och är baserad på intervjuer med företag inom branschen konsumentvaror och -tjänster som har internt upparbetade immateriella tillgångar.Resultat: Branschen konsumentvaror och -tjänster använder sig av både formella och informella tumregler vid identifiering av internt upparbetade immateriella tillgångar på grund av den osäkerhet som råder vid bedömning. Existensen av tumregler påverkas av faktorerna nyckelpersoner, erfarenheter samt storleken på företaget och posten internt upparbetade immateriella tillgångar. Branschen anser att det finns svårigheter i de existerande regelverken men att standarden IAS 38 är tillräcklig överlag..

Uppsatsen är en kulturanalys som med utgångspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populärkultur och makt. Syftet är att skildra Boy George i sin specifika kontext, närmare bestämt den brittiska musikindustrin på 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstås som ett uttryck för synen på sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgränser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en närstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgår från queerteori, med användning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.

Målsättningen för uppsatsen har varit att ifrågasätta det allmänmänskliga i mänskliga rättigheter, att problematisera en rättighetsidé som marknadsförs av bland annat FN, och som inom internationella relationer framställs som självskriven. Teorier om universalism och relativism har utgjort ramen, medan tre människorättsorganisationer ? Human Rights Center Viasna, Civil Rights Defenders och Amnesty International ? har fungerat som analysenheter. Organisationerna har undersökts genom de framställningar de gjort av MR-situationen i Vitryssland, närmare bestämt i form av nyhetsartiklar om tre samtida politiska händelser.Frågeställningarna fokuserade på allmängiltigheten i organisationernas MR-bild, deras inställning till europeiska och västerländska regelverk och aktörer, samt hur deras egen bakgrund eventuellt inverkar i arbetet. Resultaten visar att organisationerna jobbar universalistiskt, att de har globala preferenser snarare än europeiska, och att de i allt väsentligt arbetar opåverkade av sin kontext.Visserligen bör resultaten sättas i relation till den begränsade undersökningen, vilken kanske främst kan visa tendenser, men de unika dragen i forskningsområdet är inte att förglömma.