Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Syftet med examensarbetet var att kartlägga vår målgrupps alkoholvanor och deras inställning till alkohol, samt att undersöka om deras syn på alkohol kan påverkas genom diskussioner och värderingsövningar. Undersökningen genomfördes i en nionde klass i Luleå kommun. För att kunna mäta om påverkan skett användes enkäter före och efter utvecklingsarbetet som bestod av gruppdiskussioner och värderingsövningar. Undersökningen visade att alkohol förekom i stor utsträckning i undersökningsgruppen och att de hade liberala åsikter gällande åldersgränser, langning och drickande i allmänhet. Undersökningen visade även att åsikter och attityder till alkohol går att påverka..

Sammanfattning Fridvall, Maria (2010) ADHD i grundskolan Fem klienters berättelser om sin skoltid Denna studier handlar om fem klienters upplevelser av sin egen tid i grundskolan. Gemensamt för intervjupersonerna är att de har fått diagnosen ADHD och att de, under intervjutillfället, befanns sig inom Kriminalvårdens regi, de var placerade på en anstalt. Studient undersök hur skolgången har upplevts av några unga män med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar som de har upplevt som positiva respektive negativa. Syftet med denna undersökning är, att utifrån några klienters egna berättelser om sin skolgång, försöka finna gemensamma drag, gemensamma mönster som vi pedagoger kan lära oss av och utveckla i vår egen undervisning och vårt eget bemötande av våra elever med diagnosen ADHD. Den första delen av uppsatsen består av en kunskapsgenomgång om diagnosen ADHD samt en metoddel. I den andra delen av uppsatsen redovisas resultat/analysen samt sammanfattning/diskussion. Metoden jag valt att arbeta efter är en delad förståelse-modell, med inriktning mot den narrativa intervjumetoden. Jag har valt att undersöka hur skolgången har upplevts av unga män med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar inom skolan som upplevts som positivt/negativt.

Studien behandlar arbetet med läsförståelse. Syftet är att ta reda på hur dessa lärare arbetar med läsförståelse. Hur lärarna arbetar med att utveckla elevernas läsförståelse och om detta även arbetas ämnesövergripande. Det aktuella forskningsläget inom problemområdet presenteras och delas upp i stycken. Vid insamling av empiri har kvalitativ intervju gjorts samt observationer i en tredje klass med två lärare som aktivt arbetar med läsförståelse.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om flickors intresse för matematik kan öka genom variation av arbetssätt och arbetsformer. Undersökningen genomfördes under fyra veckor i en klass med 25 elever varav 14 elever var flickor. Eleverna fick under vissa lektioner arbeta diskussionsinriktat i grupp med uppgifter ur annan matematiklitteratur än den de vanligtvis arbetade med. Under de övriga lektionspassen arbetade eleverna enbart i matematikboken. Vi använde oss av enkät, dagboksskrivning och intervjuer för att få ett så brett resultatunderlag som möjligt.

Syftet med denna rapport är att ta reda på om det går att skapa ett praktiskt undersökande, bearbetande arbetssätt hos elever i år fem i ämnet kemi. Undersökningen är gjord på fem försökspersoner från en blandad år femsex klass. Deras utveckling har följts och observerats under sex laborationer. Den undersökande metoden består av strukturerande och ostrukturerade observationer samt en form av dagboksskrivande. Sex laborationer är en för kort tid för att kunna ge hög reliabilitet.

Studiens syfte är att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgångsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framträder både liknande och motsägande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna är att de efterfrågar en varierad undervisning. Det går också att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv på framgångsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och språket lägger grunden för människors utveckling och lärande. Eleverna framhåller undervisning på rätt nivå, möjlighet till samarbete och tillgång till konkret material..

Diskursen om integration fortsätter att dominera den offentliga debatten ochhänvisar till ?invandrare? som en icke-integrerad grupp som ska integreras bland ?oss? integrerade svenskar. Med hjälp av en diskursanalys har syftet med denna uppsats varit att utröna på vilket sätt den svenska integrationsdiskursen bidrar till, eller motverkar, reproduktionen av ?vi- och dom?-tänkande och andrefiering av personer med invandrarbakgrund i det svenska samhället. Detta eftersom diskursen om integration är en viktig del i integrationsarbetet.

Jag har gjort en liten serie mönster som alla har inspiration i folktro och sägner.Ett mönster handlar om Bergtagning och ett annat handlar om sägnen Hårgadansen.Utifrån dessa två har jag sedan tagit delar och gjort nya mönster.Arbetet har vuxit fram med fokus på arbetsprocessen och utan resultattänk.Mönstret som handlar om bergtagningen screentryckte jag i två olika färgställningar..

D-uppsatsen "I samhällets periferi - om normer och strategier bland hemlösa kvinnor", bygger på en två veckor lång fältstudie genomförd under hösten 2007, på ett daghärbärge för hemlösa och utsatta kvinnor ? någonstans i Sverige. Syftet med studien och således med uppsatsen, är att undersöka könsidentitetens betydelse för livet i samhällets periferi. Avsikten är att söka utröna huruvida det finns något samband mellan könsidentitet och klasstillhörighet när det gäller de hemlösa och på andra sätt ?samhälleligt utstötta? kvinnornas subjektskonstruktion.Genom det etnografiska språket, skildras i uppsatsen några av alla personliga möten, händelser och situationer som erfors under fältstudien, då den deltagande observationen fungerade som metod för insamling av material.

Detta arbete handlar om hur man kan arbeta i en förberedelseklass med att lära utländska elever svenska. Mitt huvudsakliga syfte var att ta reda på vad en förberedelseklass är och hur den fungerar. Inledningsvis försöker jag att förklara vissa begrepp som förberedelseklass, invandrare, flykting, asylsökande och modersmål. Därefter försöker jag belysa ett antal olika språkteorier. Det är viktigt att förberedelseklasser finns, för många av barnen som jag har träffat skulle ha mycket svårt att ta till sig undervisningen i en vanlig ?svensk? klass bland annat på grund av språksvårigheter.

Title: ?We become like a little ambassador in the country of Facebook? ? an essay on the pres-ence of Swedish National Radio on Facebook. (?Vi blir som en liten ambassador I Facebooklan-det? ? En uppsats om Sveriges Radios närvaro på Facebook)Number of pages: 34 (46 including enclosures)Author: Nina WillénTutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall 2010University: Department of Informatics and Media, Uppsala UniversityPurpose/Aim: My purpose is to examine what the presence of the Swedish National Radio on a commercial network like Facebook means and how the editors themselves argue about it. For the analysis I use critical political economy as a theoretical point of view.Material/Method: The material consists of interviews made from a qualitative method.

Syfte: Syftet är att i en sekvens historielektioner fokusera spänningsfältet mellan de fyra enskilda SO-ämnena: historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap och ett gemensamt samlat SO-ämne.Syftet utreds genom klassrumsstudier, inom ramen för ämnesmomentet ?Första världskriget? tillhörande skolämnet historia, för att undersöka vilka kunskaper som elever uttrycker, som kan härröras till något annat skolämne, då främst de tre andra SO-ämnena, som geografi, religionskunskap eller samhällskunskap och om så är fallet fundera på betydelsen av detta.Teori: Ur ett hermeneutiskt perspektiv analyseras klassrumsobservationer och spänningsfält identifieras. För att kunna identifiera spänningsfält används Ricoeurs beskrivning av pendelrörelsen mellan två poler, där Ricoeur söker medla mellan olikheter.Metod: Klassrumsobservationer av en klass 9 i en svensk kommunal grundskola läsåret 2011/2012, där en klass har observerats under nio tillfällen under ämnesmomentet Första Världskriget inom skolämnet historia. Dessa observationer tolkas huvudsakligen med hjälp av Ricoeurs hermeneutiska kritiska hermeneutik. Resultat: De observerade eleverna använder kunskaper från andra skolämnen, främst de tre övriga SO-ämnena, geografi, religionskunskap och samhällskunskap för att skapa förståelse för Första Världskriget, ett moment inom historieämnet.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i dagens skola möter lärare många elever från olika länder. Elever Sverige får gå i en internationell klass för att kunna lära in ikapp sina jämnåriga kamrater som har svenska som sitt lärare medverkar. Fem av dessa lärare är Sva syfte att ta reda på vilka faktorer som kan påverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och visar bland annat att modersmålsundervisning är gynnsam för elevers andraspråksutvecklin finns andra faktorer som påverkar andraspråkselevers inlärning och dessa är den sociokulturella bakgrunden (föräldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..