DÄ verkligheten stÀndigt förÀndras och skolan skall ha möjlighet att utveckla goda lÀroprocesser under APU, mÄste det ske i samklang med APU platserna. Inom de yrkesförberedande utbildningarna Àr APU (arbetsplatsförlagd utbildning) ett viktigt verktyg för att göra vÄra elever medvetna om hur dagens arbetsmarknad fungerar och vilka förvÀntningar som kommer att stÀllas pÄ dem som blivande arbetstagare och medarbetare. Genom vÄrt utvecklingsarbete med att utveckla APU-dokumentation pÄ Internet, hoppas vi kunna förbÀttra och förenkla framtida dokumentation under APU. Vi menar att vikten av hÄllbar dokumentation ger handledaren och pedagogen möjlighet att kontinuerligt följa elevens kunskapsnivÄ och personliga utveckling. Syftet med vÄr undersökning har sÄledes varit att undersöka om vi med APU-dokumentation pÄ Internet som verktyg i gymnasiet kan förbÀttra informationshantering, dokumentation och kommunikation samt underlÀtta samarbetet mellan handledare och skola i jÀmförelse med nuvarande handledarpÀrm. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med totalt sex handledare som arbetar som frisörer.

Östersjöregionen Ă€r en av Europas snabbast vĂ€xande regioner och Blekinge har ett strategiskt lĂ€ge mitt i denna expansiva region. Studien behandlar Sydöstra Östersjöregionens utveckling och belyser de tre INTERREG-projekten Seagull, SEB Trans-Link och Baltic Gateway ur ett robusthetsperspektiv. En robusthetsanalys med hĂ€nsyn till tekniska, ekologiska och sociala aspekter görs med utgĂ„ngspunkt frĂ„n identifierade regionala riskfaktorer samt de effekter INTERREG-projekten förvĂ€ntas fĂ„ pĂ„ Blekinge. Resultaten frĂ„n analysen jĂ€mförs sedan med Blekingestrategin och slutligen presenteras föreslagna prioriteringar för att uppnĂ„ ett robustare Blekinge..

Den kommunala förvaltningen har sedan 80-talet undergÄtt flera stora förÀndringar, flera för att anpassa den kommunala verksamheten till konkurrenskraftiga enheter som arbetar efter samma premisser som den privata sektorn. Ekonomismen eller new public management har slagit igenom i de flesta förvaltningsgrenar, det Àr bara en frÄga om grad. Implementeringen visar sig oftast genom omvandlingen till resultatenheter med arbetsdelsfinansiering. Moroten för en god finansiering blir att locka nya brukare som för med sig sin arbetsdelsfinansiering, exempelvis skolpengen. Detta bidrar till att förvaltningar prioriterar fördelningen av resurser inom sitt verksamhetsomrÄde sÄ att de inom systemet för finansiering fÄr bÀst verkan.

Uppsatsen Àr en litteraturstudie och syftar till att kritiskt belysa den nu pÄgÄende gymnasiereformen ur ett utbildningshistoriskt perspektiv med sÀrskilt fokus pÄ enhetlighet, jÀmlikhet och likvÀrdighet, för att se likheter med och avvikelser frÄn tidigare strÀvanden. Reformen analyseras sedan ur ett liberalt jÀmlikhetsperspektiv efter John Rawls? teori om rÀttvisa. I rÀttviseanalysen fokuserar jag sÀrskilt differ-entieringen av gymnasiet i högskoleförberedande respektive icke högskoleförbered-ande program.    I min utbildningshistoriska analys visar jag hur reformen Àr ett trendbrott i svensk utbildningspolitisk tradition dels genom att ange kunskapsnivÄn i skolan som frÀmsta orsak till reformen och inte sociala aspekter, dels eftersom den innebÀr en ÄtergÄng till en differentierad gymnasieskola. Samtidigt visar det sig att utbildningspolitiken Àr klassiskt borgerlig och i det avseendet Àr reformen inte överraskande.    En rÀttvis skolstruktur erkÀnner den kultur- och kunskapstradition som eleverna Àr en del av, för dem tidigt in i denna tradition, och lÀr dem efterhand att anvÀnda sina kunskaper pÄ ett personligt sÀtt.

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt vÀrde och hur fastighetsbolag i VÀstra Götaland skulle gÄ tillvÀga vid framtagandet.1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket Àr framtaget av bokföringsnÀmnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som Àr principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, dÀrför finns det en osÀkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvÀrde, K3 regelverket krÀver att fastighetsbolagen Àven skall redovisa verkliga vÀrdet i not.För att ta reda pÄ vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes bÄde en intervju- och enkÀtundersökning.

The objective with this essay is to establish the benefits of inserting media as an obligatory topic in the upper secondary school. In order to succeed with this I will not only type this essay I will also produce a medial production in the form of a film.  I have interviewed two senior masters on Södertörns College where I have reviewed different questions that relate to the matter's weight in school values and the society. In the study I will also reflect over existing research within the area and to link these to the issue and those interviewed opinions. In the film I also present statistics within the communication technology's increase and an explanation how one obligatory topic becomes an obligatory topic..

En betydande del av dagens bostadsbyggnadsprojekt i Sverige sker pĂ„ mark som vid projektinitieringen Ă€gs av en kommun. Den kommunala marken utgör dĂ€rmed nĂ„got av en grundbult för mĂ„nga av de bostĂ€der som produceras. Detta Ă€r inget nytt fenomen. Det kommunala markinnehavet har i över hundra Ă„r fungerat som ett plan- och bostadspolitiskt instrument och i olika omfattningar styrt sĂ„vĂ€l bostĂ€dernas geografiska spridning som produktionsvolym. Förfarandet dĂ„ en kommun fördelar sin mark ? sĂ€ljer eller upplĂ„ter med tomtrĂ€tt ? till privata eller allmĂ€nnyttiga byggherrar brukar vanligen benĂ€mnas ?markanvisning?.Syftet med detta examensarbete Ă€r att utföra en kvalitativ analys av kommunernas markanvisningssystem utifrĂ„n ett byggherreperspektiv och försöka besvara följande frĂ„gestĂ€llningar:? Upplever byggherrarna skillnader mellan olika kommuners markanvisningssystem?? Hur uppfattar byggherrarna att markanvisningssystemet fungerar överlag?? Är uppfattningarna olika beroende av antalet markanvisningar som en byggherre tilldelats?Dessa grundlĂ€ggande frĂ„gestĂ€llningar har belysts med hjĂ€lp av en enkĂ€t till 237 byggherrar som varit aktiva ? dvs.

NĂ€r EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) antogs 2000 fick medlemsstaterna ett ansvar att uppnĂ„ god ekologisk och kemisk status i alla vatten 2015 med vissa undantag. Vattendirektivet införlivades i Sverige genom förordningen om förvaltning av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön (2004:660) 2004, dĂ€r det stod att det, för varje vattendistrikt, ska finnas en lĂ€nsstyrelse som ska utgöra vattenmyndighet för distriktet. De fem vattenmyndigheterna har, pĂ„ grund av föreskrifter i Miljöbalken och förordningen om förvaltningen av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön, utfĂ€rdat Ă„tgĂ€rdsprogram. I Ă„tgĂ€rdsprogrammen finns 7 punkter av 38 riktade Ă„t kommuner, varav punkt 37 lyder: ?Kommunerna behöver, i samverkan med lĂ€nsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, sĂ€rskilt i omrĂ„den med vattenförekomster som inte uppnĂ„r, eller riskerar att inte uppnĂ„, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status? Även om kommuner ska fĂ„ stöd av lĂ€nsstyrelser, vattenmyndigheter och Havs- och vattenmyndigheten nĂ€r det gĂ€ller vattenfrĂ„gor har handledning och riktlinjer för att utforma kommunala vattenplaner inte funnits.

I april 2011 arbetar riksenheten mot korruption med nio utredningar dÀr koppling till kommuner, landsting eller kommunala bolag finns. Trots att Sverige i en internationell jÀmförelse har en lÄg korruptionsgrad sÄ förekommer fall av korruption. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka korruptionens mekanismer pÄ kommunal nivÄ i Sverige. För att uppfylla detta söks svar pÄ frÄgestÀllningar gÀllande den kommunala organisationens betydelse för korruption, om nÄgra sambandsfaktorer finns samt huruvida etiska förhÄllningssÀtt kan vara av betydelse. Teorin som övergripande anvÀnds menar att en gynnsam frestelsestruktur frÀmjar ett korrupt beteende.

Syftet med vÄr undersökning har varit att klarlÀgga 30 lÀrares instÀllning till, och uppfattning om, sprÄkundervisning i moderna sprÄk för att kunna fÄ en bild av verkligheten i dagens gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell och historisk forskning samt sprÄkdidaktiska metoder kring Àmnet, genomförde vi en enkÀt med 24 bundna frÄgor och tre öppna frÄgor om undervisningssituationer med syftet att kunna mÀta i hur pass stor utstrÀckning lÀrare anvÀnder sig av mÄlsprÄket eller modersmÄlet under sina lektioner. Dessutom hade vi ett antal informella samtal med sex lÀrare. Ur analysen av vÄr undersökning framgÄr, att lÀrarens tillÀmpning av mÄlsprÄket inte överensstÀmmer med aktuell forskning och sprÄksynen pÄ sprÄkdidaktik. De flesta sprÄklÀrare gav dessutom intrycket av att inte anvÀnda sig av den didaktik, som uppmuntrar kommunikation och som modern forskning föresprÄkar.

Denna uppsats undersöker hur vÀrdegrunden i grundskolans primÀra nationella styrdokument, LÀroplan för de obligatoriska skolformerna (Lpo 94), genomföres i skolverksamheten. Studien Àr en jÀmförelse men Àven en kartlÀggning av genomförandet gentemot styrdokumentet avseende tre olika kommuner av olika storlek, och syftet med detta Àr att se om man kan upptÀcka skillnader i genomförandet. Dessa eventuella skillnader undersöks pÄ tre olika nivÄer i den kommunala skolhierarkin: politikernivÄn (i form av utbildningsplaner och liknande), tjÀnstemannanivÄn (rektorer) och genomförarnivÄn (lÀrare). Undersökningen av hur de nationella beslutsfattarna vill att genomförandet ska gÄ till har gjorts genom textanalys av de kommentarer, förarbeten och utvÀrderingar som gjorts frÄn beslutsfattarna. DÀrefter har vÀrdegrunden bearbetats till tre kategorier (kallade Allas lika vÀrde, Demokrati och Etik) vilka kan undersökas.

Intresset för studien vÀcktes ur gemensamma diskussioner kring lÀrares vardagsarbete i relation till skolans organisation och ledning. Vi fann dÀrför ett förÀndringsarbete frÄn traditionell till temabaserade undervisning pÄ gymnasieskola intressant att studera. Studiens syfte var att undersöka och söka förstÄelse för hur förÀndringsprocessen upplevs och pÄverkar lÀrarna samt att vara en del i utvÀrderingen av lÀrarnas nybildade tematiska arbetslag.Vi valde att anvÀnda aktionsforskning som metod med en hermeneutisk ansats som innebÀr tolkning och reflektion. NÀr vi studerade tidigare forskning uppmÀrksammade vi att Blossing (2000) i sin studie konstaterar att bland annat skolkulturen och skolledaren har betydelse för förÀndringarbetets utveckling. Vi anvÀnde oss av reflexiva intervjuer eftersom de erbjuder flexibilitet vid intervjutillfÀllena och vi relekterade över olika aspekter som framkom.

I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger, i bÄde grundskola och gymnasieskola, för att finna svar pÄ vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i pedagogens vardagliga verksamhet. I arbetet konstateras att dagens lÀrare upplever att de till viss del följer styrdokumenten i sin undervisning, samt att sÄ lÀnge spÄrbundenheten inom yrkessektorn och oviljan att pröva nÄgot nytt Àr sÄ central inom lÀrarkÄren, skulle införandet av nya lÀroplaner inte ensamt bidra till nÄgon förÀndring i framtidens skola..

Arbetet för ett mer jÀmstÀllt samhÀlle, och hur detta kan uppnÄs genom den fysiska planeringen, Àr högst intressant och ett stÀndigt aktuellt Àmne att debattera. Det har tidigare pÄvisats att behandlingen av jÀmstÀlldhet i den kommunala översiktsplanen Àr milt uttryckt, otillfredsstÀllande. FrÄgan Àr om det fortfarande finns tendenser att arbetet för ett ökat jÀmstÀllt samhÀlle inte behandlas pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt i den översiktliga planeringen, eller om detta Àr nÄgot kommunerna i landet har Àndrat pÄ? Syftet med detta kandidatarbete Àr inte att explicit svara pÄ dessa ovanstÄende frÄgor, utan ligger i att finna ett antal ?analysverktyg? för att undersöka hur ett urval av översiktsplaner behandlar jÀmstÀlldhet. Kunskap om genus och mÀnniskors vardagsliv Àr viktiga aspekter i arbetet mot ett ökat jÀmstÀllt samhÀlle.

Det finns mycket forskning som tyder pÄ att nÀtverk Àr betydelsefullt pÄ arbetsmarknaden. Forskningen har hittills fokuserat pÄ de arbetssökande och vilken betydelse deras sociala nÀtverk har för att fÄ ett jobb. I vÄr studie fokuserar vi dÀremot pÄ de som sitter pÄ ?andra sidan?. Uppsatsens fokus Àr de arbetsrelaterade nÀtverken hos fem kommunala jobbcoacher.