I denna uppsats jämförs det gamla kommunala utjämningssystemet, som gällde mellan 1996 och 2004, med det nya som trädde i kraft vid årsskiftet 2004/2005. Som utgångspunkt för analysen används ekonomisk teori med fokus på relationerna mellan olika nivåer av offentlig sektor. Den svenska modellen för ansvarsfördelning mellan stat och kommun, inklusive finansieringsrätten, kräver att kostnader som inkomster utjämnas över kommungränserna. Det övergripande syftet med det kommunala utjämningssystemet att upprätthålla kommunal självstyrelse utan att ineffektivitet och negativa samhällsekonomiska effekter uppstår. En betydande del av uppsatsen behandlar de två olika systemens effekter för olika kommuntyper.

Denna uppsats syftar till att undersöka det kommunala uppföljningsansvaret för ungdo-mar under 20 år och hur organiseringen av detta ser ut i Göteborgs Stad i förhållande till olika ansvarsområden och samarbetet mellan dem. Vi tar vår utgångspunkt i lagen som behandlar det kommunala uppföljningsansvaret (lag 2004:1298) och hur den implemen-terats. Vi har främst studerat de huvudansvariga aktörerna Utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna.Vi sätter in frågan om det kommunala uppföljningsansvaret i diskursen ungdomsarbets-löshet, unga utanför och arbetsmarknadsåtgärder för unga. Den teoretiska utgångspunk-ten är organisationsteori, vilket inrymmer teorier om organisationsstruktur, organisa-tionsförändring, implementering och styrning samt samverkan. Studien har genomförts med kvalitativ metod.

The aim of the report is to develop a new design proposal for an existingsenior high school building in Skärholmens Center, Stockholm. Theschoolhouse is a result of the extensive residential project during theperiod between the years 1965-75 in our large cities peripheral and holdsanonymousand "gray face" that has characterized many houses from thesame era. Over the years, the number of students steadily declined andthe reason lies partly in the school's physical environment which cancertainly be regarded as substandard. This despite the fact that it islocated right next to Sweden´s largest trading block. A thorough analysisof the school building and the ambient area has been made incombination with a continuous dialogue with students and staff at theschool.

Syftet med min studie är att få veta hur den pedagogiska utvecklingen bedrivs i arbetslaget, med fokus på pedagogiska diskussioner, utvärdering av undervisningsmetoder och diskussion om aktuell forskning? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I undersökningen deltog två rektorer och två lärare med det pedagogiska utvecklingsuppdraget från tre olika gymnasieskolors omvårdnadsprogram, var av en är en friskola. Resultatet visar att friskolan bedriver pedagogisk utveckling med forskning som grund sedan flera år tillbaka. De två kommunala skolorna har nyligen börjat med organiserade former av pedagogisk utveckling i arbetslagen, dock inte med diskussioner om aktuell forskning.

Syftet med den här studien var att inventera möjligheterna för kommunala verksamheter inom Skellefteå kommun att stänga av ventilationen vid varningssignalen Viktigt Meddelande till Allmänheten. Inventeringen skedde med hjälp av enkäter som sändes till ett stort antal kommunala verksamheter såsom; förskolor, skolor, äldreboenden, badhus och bibliotek. Resultatet visade att kunskap om alarmsignalen Viktigt meddelande till allmänheten var låg. Några förslag på hur säkerheten kan förbättras, ifall en olycka inträffar, är givna i rapporten. Ett av förslagen som framkommer är att öka kunskapen om hur ventilationen stängs av.

I det här examensarbetet undersöker vi kommunikationsförhållandet mellan ett utvalt mikroföretag och den kommunala miljömyndigheten med avseende på miljöbalkens bestämmelser. För att tillgodogöra oss empirisk kunskap över detta problemområde har vi inom ramen för en fallstudie genomfört kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner hos områdets signifikativa aktörer. Syftet med en sådan undersökning följer av att försöka problematisera förhållandet mellan miljömyndighetens kommunikation av miljölagstiftning och företagets drivkrafter för att bedriva ett systematiskt miljöarbete. Resultaten av undersökningen visar att det studerade företaget upplever vissa svårigheter med att förverkliga miljökrav som den kommunala miljömyndigheten kommunicerar. Härmed kvarlämnas således företaget i ett vidare behov av stöd och rådgivning för att effektivt kunna uppfylla ställda miljökrav.

I början av 1990-talet så genomförde den borgerliga regeringen friskolereformen vilket in-nebar att det statliga monopolet upplöstes och att fristående skolor kunde konkurrera på samma villkor som kommunala skolor. Detta medförde att det ekonomiska ansvaret för gymnasieskolan övertogs av respektive kommun och att skolpengen infördes. Reformen har inneburit ökat antal skolor och hårdare konkurrens. Detta tillsammans med minskat elevan-tal har pressat skolorna till att optimera sin marknadsföring för att attrahera elever. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera om det finns någon skillnad i hur kommunala respektive fristående gymnasieskolor arbetar med marknadsföring.

Syfte: Att beskriva och analysera Landskrona kommuns förvaltningars utformning och användning av verksamhetsmått som styrinstrument. Metod: Det empiriska materialet är huvudsakligen hämtat från olika kommunala dokument, så som budgetskrivelser, årsredovisningar och interna måldokument. Som komplement till de skriftliga dokumenten har intervjuer med ansvariga tjänstemän genomförts. Studien är avgränsad till att omfatta tre av Landskrona kommuns förvaltningar, de tre största. Forskningsansatsen är abduktiv med en kvalitativ metod.

Bakgrund: Skoltrötthet är ett symtom på att någonting inte står rätt till. Det finns orsaker som påverkar  och  ger  konsekvenser  vid  skoltrötthet.  Elever  själva  anger  att  hög  studietakt  och otillräckligt stöd kan vara anledning till skoltrötthet. Skolhälsovården har en viktig stödjande funktion. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att stödja elever som upplever skoltrötthet inom grund- och gymnasieskola. Metod:  Data  analyserades  med  kvalitativ  innehållsanalys  med  induktiv  ansats  beskriven  av Graneheim och Lundman.

Bostadsmarknaden har länge varit tuff i Sverige och gjort det svårt för många att få ett hyreskontrakt, inte minst om det funnits anmärkningar rörande boende sedan tidigare. Studiens syfte är att undersöka hur två stadsdelsförvaltningar i Göteborgs Stad arbetar vräkningsförebyggande samt att se till hur stadsdelarna påverkas av kommunala och nationella direktiv. Frågeställningarna som har behandlats under studiens gång är: Hur ser det vräkningsförebyggande arbetet ut i de olika stadsdelarna? Vilka skillnader samt likheter finns det kring det vräkningsförebyggande arbetet i de olika stadsdelarna? Hur påverkar organisationen samt de kommunala och nationella direktiven stadsdelarnas vräkningsförebyggande arbete?Det är en kvalitativstudie som har grundats på semi-strukturerade intervjuer med tre yrkesverksamma inom det vräkningsförebyggande arbetet i vardera stadsdelen. Studien har ett organisationsteoretiskt perspektiv samt ett gräsrotbyråkratiskt perspektiv.

Syftet med den här studien var att undersöka utbredningen av psykosomatiska symptom på en svensk gymnasieskola och om möjligheten att koncentrera sig på skolarbetet påverkas av dessa. Syftet var även att undersöka relationen mellan socialt stöd och psykosomatiska symptom. En enkät delades ut på en gymnasieskola med 95 elever i norra Sverige. Frågan gällande psykosomatiska symptom är hämtad från HBSC och innefattar åtta olika besvär. Totalt 93 av ungdomarna svarade på enkäten.

Enligt 4 kap 4 § ÅRL (SFS 1995:15) ska en anläggningstillgång med begränsad nyttjandeperiod skrivas av genom årliga värdeminskningsavdrag. En byggnad klassificeras som en materiell anläggningstillgång och ska således skrivas av under dess nyttjandeperiod. IL 19 kap 5 § (SFS 1999:1229) förespråkar däremot att en sådan tillgång ska skrivas av med hänsyn till dess ekonomiska livslängd. Den ekonomiska livslängden kan härledas i ekonomisk litteratur till den tidsperiod som tillgången anses vara lönsam. Enligt de svenska normgivarna bokföringsnämnden och redovisningsrådet, och dess råd BFNAR 2001:3 och RR 12, så ska nyttjandeperioden beräknas till den tidsrymd som en tillgång förväntas bli utnyttjad för sitt ändamål av företaget.

Med hjälp av tre semistrukturerade intervjuer gjorda år 2010 undersöktes Uppsala kommuns möjligheter att planera sin skolverksamhet utifrån offentlig och privat bestämmanderätt, effektivisering och konkurrensanpassning, samt jämlikhet och segregation. Uppsala kommun arbetar utifrån en hög tilltro till den konkurrensutsatta marknadens positiva inverkan på skolan och prioriterar individens rätt att välja. Valfriheten försvårar kommunens planering, men anses ha en positiv inverkan på den kommunala skolans effektivitet och kvalitet. Kommunen har möjlighet att påverka segregation genom att underlätta elevernas rörlighet samt utveckla instrument för informationsspridning och kvalitetsjämförelser..

Klimatförändringarna är numera ett fenomen vi inte kan bortse ifrån. De sker här och nu och det råder mer eller mindre gemensam vetenskaplig konsensus om att så är fallet. Med klimatförändringarna kommer risker vi i nuläget har väldigt svårt att förutse och förhålla oss till och därmed påverkas integrationen av dessa i den kommunala krisberedskapen. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer det är som påverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen. Resultatet är baserat på ett antal intervjuer som har genomförts med personer inom kommun och kommunfullmäktige.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.