Syftet med denna uppsats har varit att studera vad som skiljde de tre norrbottniska tidningarna Norrbottens-Kuriren (NK), Norrländska Socialdemokraten (NSD) och Norrskensflamman (Flamman) åt i rapporteringen gällande den så kallade Enbomprocessen under år 1952, och hur de olika tidningarnas politiska inriktning påverkade rapporteringen. Uppsatsen har avgränsats till dessa tre tidningar hemmahörande i Norrbotten då Norrbottens län var hemvist till den spionanklagade Fritiof Enbom och hans medanklagade. Även Norrbottens geografiska läge är intressant. Närheten till Finland, som i allra högsta grad var offer för Sovjetunionens expansion under det Kalla kriget, reflekteras i den dåtida politiska situationen i Norrbotten då detta län var det överlägset kommunisttätaste i Sverige. Fokus i tidshänseende ligger på februari 1952 då Fritiof Enbom greps och augusti månad samma år, då domarna i målet förkunnades.

Bolagsstyrning är ett angeläget diskussionsämne efter finanskrisen, särskilt beträffande hur en god bolagsstyrning kan uppnås i banker. Det råder konsensus om att god bolagsstyrning är av högsta betydelse för näringslivet och även övriga delar av samhället. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man på bästa sätt ska uppnå detta.                                          I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte på relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.

Bolagsstyrning är ett angeläget diskussionsämne efter finanskrisen, särskilt beträffande hur en god bolagsstyrning kan uppnås i banker. Det råder konsensus om att god bolagsstyrning är av högsta betydelse för näringslivet och även övriga delar av samhället. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man på bästa sätt ska uppnå detta.                                          I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte på relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.

Namnet på uppsatsen är Svenska modellen och dess nya utmaningar. Frågeställningarna jag har är om den svenska modellen är förenlig med de åtaganden som den europarättsliga reglering, som Sverige genom medlemskap i EU och Europarådet, har att följa. En underliggande fråga som jag ville undersöka var om modellen klarar av att leverera eller om den är ineffektiv, då modellen har beskyllts för att vara oflexibel och därmed inte skapar den tillväxt och de nya arbeten som krävs. Syftet med uppsatsen är att se om de tre politiska målsättningarna som ställts upp, välfärd genom en gemensam marknad, skyddandet av mänskliga rättigheter genom människorättskonventionen och välstånd genom delaktighet i arbetet är förenliga. Genom uppsatsen har jag försökt besvara detta genom att ta utgångspunkt i två konflikter på arbetsmarknaden, Kellermanfallet och Vaxholmskonflikten, som drivits vidare till prövning i Europadomstolen respektive EG-domstolen.

Begreppet ekonomistyrning innefattar många aktiviteter som i grunden handlar om att uppnå ekonomiska mål. Internprissättning är ett av dessa. När ett företag växer i storlek uppkommer ofta en diskussion om hur organisationen ska decentraliseras och vem som ska fatta beslut. Vanligt idag är att företagen decentraliseras och fler och fler beslut fattas lokalt.1967 gjordes en enkätundersökning som innefattade totalt 235 svenska företag varav bland annat alla börsnoterade. Man ville undersöka vad man i svenska företag vill åstadkomma med sin internavräkning.

Sammanfattande diskussionDenna uppsats har handlat om den svenska GMP-gruppen och frågan om deras GMP-metoder är vetenskapligt utformade och ifall egna tolkningar används av profilerarna i sitt arbete. Den har även behandlat den användbarhet en GMP upplevs ha och hur mycket den tillför en utredning. Slutligen har även samarbetet mellan de två grupperna tagits upp i syfte att se hur väl detta fungerar och faktorerna bakom detta möte mellan centralt och lokalt placerade polisenheter.Det visade sig i resultatet att GMP-gruppens främsta funktion är att vara ett stöd till utredningen och att se på en utredning med nya ögon för att ge en slags second opinion. Arbetet gällde alltså inte främst att göra en GMP på en okänd gärningsman utan att ge en ny syn eller vinkling på ärendet som inte är färgad av lokala faktorer. Ordet bollplank är något som alla IP yttrade och detta är en metafor för att GMP-gruppen i kommunikationen med de lokala utredarna skall diskutera, utbyta idéer, tankar och förslag som för utredningen framåt.

Intentionen med denna undersökning är att studera det amerikanska livsstilsmagasinet Esquire och de olika uttryck för manlighet som tidskriften förespråkade under tidsperioden 1947-1975. Analysen av källmaterialet och dess historiska genuskontext vilar på två huvudsakliga teoretiska perspektiv. Först och främst utgör sociologen Raewyn Connells resonemang om hur olika maskuliniteter interagerar med varandra inom ramarna för en hegemonisk genusordning studiens övergripande teoretiska ramverk. Denna förklaringsmodell gällande patriarkatets bevarande tydliggör dock inte hur maskuliniteter kan utkristalliseras ur ett historiskt källmaterial och därför operationaliseras Connells teori med hjälp av med Reinhart Kosellecks konceptanalytiska motsvarighet. Därmed grundas studien på ett teoretiskt antagande om att manlighet kan betraktas som ett semantiskt koncept vilket har tillskrivits olika tolkningar under olika tidsperioder.