Studien syftar till att karaktÀrisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i drama. Bakgrunden behandlar forskning kring drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom drama. Den teoretiska utgÄngspunkten i undersökningen Àr fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som anvÀnds Àr fokussamtal som Ätta personer med erfarenhet av studier i drama och arbete med drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som Àr utarbetad av Pirjo Birgerstam.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka olika modellers förmÄga att prognostisera den systematiska samvariationen mellan AffÀrsvÀrldens branschindex. Med regressionsanalys undersöks systematisk kovarians pÄ den svenska aktiemarknaden under perioden 1997 ? 2006. Först skattas branschindexens kÀnslighet för olika riskfaktorer, skattningarna anvÀnds för att skapa en varians-kovariansmatris. UtvÀrdering sker genom att vikterna för en global minsta variansportfölj berÀknas med hjÀlp av den skattade varians-kovariansmatrisen.

Estland och Lettland Ă€r Östersjöregionens minsta stater och de delar förutom geografi och storlek andra gemensamma kĂ€nnetecken som exempelvis liknande historiska erfarenheter av att ha Ryssland som granne. LĂ€nderna bedriver Ă€ven ett utvecklat sĂ€kerhetssamarbete. Estland och Lettland har emellertid valt olika sĂ€kerhetspolitiska lösningar för att hantera de hot som de stĂ„r inför.Denna uppsats undersöker Estlands och Lettlands mĂ„lsĂ€ttningar för organiseringen med sina vĂ€pnade styrkor och med medlemskapen i Nato och EU, de medel som de vĂ€pnade styrkorna har till sitt förfogande, samt de hot som Estland och Lettland identifierar. Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n ett realistiskt teoriperspektiv.UtifrĂ„n jĂ€mförelsen mellan Estland och Lettland konstaterar uppsatsen att för bĂ„da lĂ€nderna Ă€r det viktigt att aktivt delta i internationellt sĂ€kerhetssamarbete. LikasĂ„ Ă€r det för bĂ„da lĂ€nderna viktigt att ha ett strategiskt partnerskap med USA.

I denna uppsats undersöks stavfel i 43 nationella prov i svenska somandrasprÄk skrivna av elever i Äk 9. Stavfelen har delats in i trehuvudkategorier; ortografi, ordbildning och stavfel som beror pÄ brist pÄgrammatiska kunskaper. Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ vilka typerav stavfel som Àr vanligast förekommande i de undersökta uppsatserna.Jag kommer ocksÄ att titta pÄ antal stavfel i relation till uppsatsernasbetyg och skillnaden mellan flickor och pojkar.De resultat jag fÄr fram visar att flest stavfel görs i kategorin ortografidÀr tillÀgg eller utelÀmnande av bokstav Àr den absolut störstaunderkategorin. Vad gÀller ordbildning Àr felaktiga sÀrskrivningar devanligaste felen. NÀr det kommer till stavfel som kan kopplas tillelevens grammatiska svÄrigheter Äterfinns de flesta felen inom kategorinkongruens.

Masonites flexibla byggsystem, Àr ett byggsystem utvecklat av Masonites Beams AB för flervÄningshus, bostÀder och kontor i trÀ.  System Àr anpassat sÄ att det i största möjliga utstrÀckning gÄr att anvÀnda sig av prefabricerade element direkt frÄn fabrik, för att sedan hopfogas med mekaniska förband pÄ byggarbetsplatsen.Masonites förslag pÄ en infÀstning mellan bÀrande vÀggar Àr utformad som en montagedubb vilken förs ned i ett hÄl i underliggande vÀggelement. Montaget av dubben fungerade inte önskvÀrt, och det finns tveksamheter i montagedubbens förmÄga att ta upp vindinducerande krafter.Examensarbetet syftar till att utforma och dimensionera ett nytt vÀggbeslag till Masonites flexibla byggsystem dÀr snabbt montage av beslaget Àr viktigt. Iden Àr att sÄga en kontinuerlig slits i vÀggelementen som man sedan fÀster plÄtar som skruvas fast i det övre- respektive det undre vÀggelementet. Skruven som anvÀnds Àr en sjÀlvborrande skruv för att slippa förborrning av plÄten och vÀggelementet.Reglerna i Eurokod 3 och 5 ligger till grund för berÀkningarna av beslaget och lastnedrÀkningen av ett 8-vÄningshus Àr enligt BKR. LÀmplig indata till lastnedrÀkningen gjordes i samrÄd med erfaren konstruktör och inblandade i MFB frÄn Masonite.

The study has been conducted to find out whether aesthetic expressions and experiences can benefit the smallest children's language development. How do the teachers at the preschool relate to aesthetic expression? Do they think that aesthetic expression and experience will be favorable for stimulating children's language? Children perceive through their senses, logically aesthetic expressions should promote children's learning and development. How does this claim stand in relation with the smallest children's language development and teachers' views on aesthetics as a pedagogical tool for language stimulation? To get closer to the answer a survey have been done.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur man kan upptÀcka barn som befinner sig i kris och hur man kan hjÀlpa barnen. En kris kan innebÀra mycket, frÄn brist i omsorg till misshandel och övergrepp och sÄ vidare. Mitt syfte Àr ocksÄ att undersöka hur samarbetet mellan förskolan och socialtjÀnsten fungerar. För att undersöka hur man kan upptÀcka och hjÀlpa barn i kris och hur samarbetet mellan förskolan och socialtjÀnsten fungerar har jag intervjuat förskollÀrare och socionomer. Jag har lÀst litteratur om Àmnet för att fördjupa mig i det och för att lÀttare kunna förstÄ resultatet.

KlimatförÀndring Àr en frÄga som under senare Är har fÄtt mer och mer medial uppmÀrksamhet och svenskarnas individuella miljömedvetenhet uppskattas vara högre Àn nÄgonsin. Individen pekas ut som att ha ett stort ansvar, men trots klimatkampanjer sÄ fortsÀtter svenskarnas kollektiva klimatpÄverkan ÀndÄ att öka. Denna uppsats syftar till att genom diskursanalys undersöka hur klimatansvar, i termer av ansvar för klimatpÄverkan och klimatanpassning framstÀlls i tvÄ Svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Uppsala Nya Tidning.Svenskt klimatansvar visade sig vara konstruerat pÄ ett tvetydigt sÀtt dÀr samhÀllets gemensamma pÄverkan verkar vara förenad med brist pÄ enskilt ansvar. Individen Àr den aktör som oftast utpekas som förvÀntad att ta ansvar för klimatanpassning samtidigt som detta inte pÄ nÄgot sÀtt krÀvs. De synsÀtt som prÀglade klimatdiskursen var de för ekologisk modernisering dÀr fortsatt konsumtionsökning, tillvÀxt och grön teknikutveckling förvÀntas ta Sverige ur klimatkrisen utan att större livsstil- eller strukturella förÀndringar behöver göras.

Studien baseras pÄ en kvantitativ metod med starka kvalitativa inslag. Syftet med studien Àr att med hjÀlp av ekonomisk teori och ekonometriska modeller försöka bestÀmma efterfrÄgeelasticiteten pÄ Internetpokermarknaden. Vi har i studien utgÄtt frÄn att efterfrÄgefunktionen pÄ Internetpokermarknaden Àr en konstant elastisk nyttofunktion. DÄ priset i Internetpoker Àr en komplicerad variabel att skatta konstruerade vi en prisformel. För att kunna vikta de olika variablerna som ingick i prisdefinitionen genomförde vi en surveyundersökning.

Rönnebadet-Ängelholms nya badhusFUNKTIONERHur gestaltar man ett badhus som ska fungera bĂ„de som lekbad, motionsbad och relaxbad?  Badhuset ska frĂ€mja lek och Ă€ventyr, men ocksĂ„ vara en plats för sport och tĂ€vling, samtidigt som det ska finnas rum för kontemplation och vila. De olika funktionerna har olika tempo och olika ljud, hur kombinerar man dessa funktioner? De krĂ€ver nĂ€rhet och inte minst visuell kontakt, men ocksĂ„ avskildhet behövs.KONTEXTHur tar man sig an byggnaden frĂ„n staden? Det saknas bra förbindelse frĂ„n Ängelholm centrum till platsen, nya kopplingar behövs. Hur tar badet bĂ€st tillvara pĂ„ Ă„-rummet, utan att ta för mycket av Ă„-rummet?  Tomten har ett kĂ€nsligt lĂ€ge med hundraĂ„riga ekar och med direkt nĂ€rhet till Ă„rummet.GESTALTByggnaden byggs upp av tre volymer med gemensamma skĂ€rningspunkter.

Estland och Lettland Ă€r Östersjöregionens minsta stater och de delar förutom geografi och storlek andra gemensamma kĂ€nnetecken som exempelvis liknande historiska erfarenheter av att ha Ryssland som granne. LĂ€nderna bedriver Ă€ven ett utvecklat sĂ€kerhetssamarbete. Estland och Lettland har emellertid valt olika sĂ€kerhetspolitiska lösningar för att hantera de hot som de stĂ„r inför.Denna uppsats undersöker Estlands och Lettlands mĂ„lsĂ€ttningar för organiseringen med sina vĂ€pnade styrkor och med medlemskapen i Nato och EU, de medel som de vĂ€pnade styrkorna har till sitt förfogande, samt de hot som Estland och Lettland identifierar. Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n ett realistiskt teoriperspektiv.UtifrĂ„n jĂ€mförelsen mellan Estland och Lettland konstaterar uppsatsen att för bĂ„da lĂ€nderna Ă€r det viktigt att aktivt delta i internationellt sĂ€kerhetssamarbete. LikasĂ„ Ă€r det för bĂ„da lĂ€nderna viktigt att ha ett strategiskt partnerskap med USA.

Studien visade hur patienter med funktionsnedsÀttningar förbereds inför en matningssituation pÄ en somatisk vÄrdavdelning, som Àven omfattar vÄrd-personalens bemötande gentemot patienterna samt om informationen gavs. Att tydliggöra och lyfta fram patientens upplevelse av matningen, Àr viktigt dÄ det har stor inverkan pÄ mÄltidssituationen. Resultatet visade att de patienter som blivit informerade och fÄtt tillrÀckligt med tid för att förbereda sig verkade konsumera mer av sina portioner, Àn de som inte fick nÄgon information. Brister fanns fram-förallt i informationsgivningen samt den tid patienten fick till att förbereda sig inför matningen. VÄrdpersonalen pÄ avdelningen dÀr observationerna genom-fördes tog i stort sÀtt hÀnsyn till de grundlÀggande vÀrderingarna som Äterges i hÀlso- och sjukvÄrdslagen (1982:763), ICN:s etiska kod (2000) samt kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005).

Uppsatsens titel: Revisionsplikt i smĂ„ företag ? en ekonomisk eller ideologisk frĂ„ga?Kurs: Kandidatuppsats, FEC 651 (10 poĂ€ng), HT 2006Författare: Anna Andersson och Charlotte NorlingHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinBakgrund: I Sverige har idag alla aktiebolag revisionsplikt, oavsett företagets storlek. Ska denna plikt avskaffas för de minsta företagen i Sverige? Ämnet Ă€r idag högst aktuellt och Svenskt NĂ€ringsliv har begĂ€rt att Justitiedepartementet ska utreda frĂ„gan.Syfte: VĂ„rt syfte med uppsatsen Ă€r att förklara företagarnas varierande attityder till revisionsplikt utifrĂ„n bakomliggande faktorer i mikroföretaget.Metod: Vi inriktar oss pĂ„ det positivistiska synsĂ€ttet och anvĂ€nder oss av en deduktiv ansats. UtifrĂ„n en kvantitativ metod samlar vi via enkĂ€ter in information som grundar sig i faktorer i mikroföretaget, vilka Ă€r beroende pĂ„ attityden till revisionsplikten.Teoretiska perspektiv: För att skapa vĂ„r egen teori har vi agentteorin och intressentmodellen som utgĂ„ngspunkter i uppsatsen.Slutsats: VĂ„r slutsats av undersökningen Ă€r att vi kan se att företagen reagerar starkare pĂ„ nyttan/kostnaden Ă€n pĂ„ revisionsplikt.

Studien syftar till att karaktÀrisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i drama. Bakgrunden behandlar forskning kring drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom drama. Den teoretiska utgÄngspunkten i undersökningen Àr fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som anvÀnds Àr fokussamtal som Ätta personer med erfarenhet av studier i drama och arbete med drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som Àr utarbetad av Pirjo Birgerstam.

Detta examensarbete behandlar Àmnet bokformgivning. Uppdraget bestod i att jag fick ett manus som skulle formges till en bok. Rapporten beskriver arbetets gÄng med metoder och principer inom informationsdesign och typografi. Uppgiften var korrlÀsning och viss redigering av text, val av format, typsnitt och storlekar, layout, brytning av texten, formgivning av omslag och omslagstext.Titeln pÄ boken Àr Minsta möjliga friskvÄrd och Àr riktad till chefer, friskvÄrdare och anstÀllda. Den handlar om hur företagen kan stödja de anstÀllda som inte Àr sÄ intresserade av friskvÄrd, de som inte orkar trÀna eller inte har lust att röra pÄ sig.