Sökresultat:
2027 Uppsatser om Linjär beskrivning - Sida 36 av 136
Samverkan i nÀtverk : En studie i hur LÀkare Utan GrÀnser och Afrikagruppernna arbetar med hiv/aids
Denna studie handlar om hur frivilligorganisationer samarbetar i nÀtverk i syfte att förbÀttra mÀnniskornas villkor i u-lÀnder, med fokus pÄ hiv/aids. Att arbeta i nÀtverk har fÄtt en allt större betydelse det senaste decenniet och det har blivit viktigare att samarbeta över organisationsgrÀnserna. Syftet med studien Àr sÄledes att undersöka pÄ vilka sÀtt frivilligorganisationer samarbetar i nÀtverk för att uppnÄ gemensamma mÄl, i detta fall med uppgift att förbÀttra villkoren för hivsmittade i u-lÀnder. För att fÄ en djupare förstÄelse kommer LÀkare Utan GrÀnsers och Afrikagruppernas arbete att belysas. Teorier som anvÀnds Àr socialt nÀtverk, nÀtverksynsÀttet samt en beskrivning av hur nÀtverksorganisationer ser ut.
Trafikverkets dokumenthantering
Denna studie behandlar dokumenthantering som Àmne och Àr utformad som en fallstudie pÄ VÀgverket som numera heter Trafikverket. Studien har som syfte att belysa Àmnet dokumenthantering för att lÀra oss mer om det. Anledningen till att studien gjordes pÄ VÀgverket Àr att de har en lÄng historia av att ha stora fortlöpande projekt, vilket gör dokumenthanteringen extra viktig. Teorier frÄn litteratur samlades in för att sedan jÀmföras med VÀgverkets system för att öka förstÄelsen för hur deras dokumenthantering Àr uppbyggd och varför. PÄ VÀgverket intervjuades den ansvarige för dokumenthanteringen och samma person har Àven alltid varit ansvarig för den digitala dokumenthanteringen, detta gjorde att otroligt bra information fanns tillgÀnglig för studien.
Naturen som inspirationskÀlla - förskolegÄrden i fokus
Syftet med denna studie Àr att studera förskolegÄrdars naturmiljöer och utifrÄn resultatet ta fram förslag pÄ ÄtgÀrder som kan berika gÄrdarna med ytterligare naturinslag. Dessa ÄtgÀrder kan ge möjligheter som kan frÀmja barns naturmöten, lek, lÀrande och utveckling. Genom en kvalitativ fallstudie som innefattade rundvandringar pÄ förskolegÄrdarna samt intervjuer av förskolepersonal och förskolebarn, fick vi förstÄelse för betydelsen av förskolegÄrdarnas naturmiljöer. Resultatet visar att all förskolepersonalen önskade mer natur pÄ sina gÄrdar och de nÀmnde till exempel att mer vÀxtlighet kan berika förskolegÄrdarna med naturmiljö. Vidare visar resultatet Àven hur förskolepersonalen i nulÀget arbetar med natur pÄ förskolegÄrden för att öka barns naturintresse samt hur barn anvÀnde förskolegÄrdens naturmiljö.
Erfarenheter av behandlingsplaner vid den barnpsykiatriska behandlingsenheten Ericastiftelsen
Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlingsplaner anvÀnds vid en barnpsykiatrisk behandlingsenhet, Ericastiftelsen. Tidigare undersökningar om förÀldrars upplevelse av kontakten med Ericastiftelsen har visat att förÀldrar Àr nöjda men ibland uttrycker att de inte förstÄr grunden till barnets behandling. Behandlingsplaner som formuleras tillsammans med förÀldrarna infördes för att öka tydligheten och förÀldrarnas delaktighet. I denna studie gjordes en genomgÄng av behandlingsplaner för att beskriva hur behandlingsplanerna har formulerats i Àrenden med barn upp till 13 Ärs Älder. Intervjuer med tre psykoterapeuter genomfördes för en kvalitativ beskrivning av hur psykoterapeuterna uppfattade anvÀndningen av behandlingsplaner.
RÀtten till din egen död : vad Àr tillÄtet och var gÄr grÀnsen?
I det hÀr arbetet behandlas den oskrivna ansvarsfrihetsgrunden social adekvans. Begreppet och dess tillÀmpningsomrÄden beskrivs och analyseras sedan ur olika aspekter.FramstÀllningen inleds med en beskrivning av brottsbegreppet. HÀr förklaras att brottsbegreppet har en objektiv sida som innefattar begrepp som rekvisit, effekt, adekvat kausalitet och gÀrningsculpa, vilka förklaras översiktligt. Brottsbegreppets subjektiva sida innehÄllande olika typer av uppsÄt och oaktsamhet förklaras ocksÄ.FramstÀllningen fortsÀtter med att beskriva de skrivna ansvarsfrihetsgrunderna. De viktigaste bestÀmmelserna angÄende dessa finnes i BrB:s 24 kapitel och i Polislagen.
Marknadsinriktad Requirements Engineering : kÀnnetecken och centrala aktiviteter
Denna rapport behandlar den marknadsinriktade Requirements Engineering (RE) processen. Allt fler företag vÀljer idag att implementera standardsystem i sina verksamheter. Den situation som ett standardsystem utvecklas i Àr annorlunda jÀmfört med den som ett kundspecifikt system utvecklas i. Detta innebÀr att den traditionella RE-processen inte Àr anpassad till dessa nya förhÄllanden.Syftet med denna rapport Àr dÀrför att utreda vad som kÀnnetecknar en marknadsinriktad RE-process som stödjer kravhanteringsarbetet vid utvecklingen av ett standardsystem. Rapporten avser Àven att undersöka hur RE tillÀmpas av marknadsinriktade systemtillverkare i praktiken.
Teknikhistoria, en beskrivning av hur energibehovet löstes vid uppfordring av vatten och malm ur gruvorna.
Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ kunskaper om hur energibehovet löstes inom gruvbrytningen frĂ„n 1200-1300 talen fram till början av 1900 talet. Jag har studerat tekniken som anvĂ€ndes vid gruvorna runt Ă
tvidaberg. Anledningen till detta Àr att hÀr finns flera olika energikÀllor representerade. Dessutom startade gruvbrytningen tidigt, kanske redan pÄ 1200 talet och har dÀrför satt sin prÀgel pÄ det samhÀlle som vÀxte fram runt gruvhanteringen. Energibehovet har hela tiden ökat inom gruvbrytningen.
Vilken betydelse har Skinners teorier om operant betingning i svenska förskolor
Denna kvalitativa och induktiva studie, dÀr jag har samlat ihop och bearbetat stora mÀngder information, analyserat den och dragit slutsatser, avser att undersöka och analysera begreppet operant betingning, och dess betydelse för barns utveckling, samt hur de uppfattningarna om teorierna kan förstÄs och tolkas mot bakgrund av begreppet fostran i verksamheternas styrdokument, Lpfö 98. Jag har belyst olika aspekter av operant betingning i förskolor för att öka validiteten för reabilliteten. Olika begrepp i Skinners teori anvÀnds för att förklara och kommentera fyra utvalda hÀndelser och Bronfenbrenner anvÀnds som komplement för att försöka förklara miljöns effekt pÄ beteenden.I teorikapitlet beskriver jag fyra tidigare forskningsstudier, som jag kommit i kontakt med i mitt sökande nÀr jag har anvÀnt mig av mina nyckelord som har relevans för min studie. Jag har Àven gjort en beskrivning av Skinners teoretiska resonemang kring operant betingning och Bronfenbrenners utvecklingsekologi samt olika synvinklar pÄ deras teorier..
Skapande av innovativ och vÀlunderbyggd konceptdesign med stöd av ramverk för medierad handling : En undersökning av hur ?The Mediated Action Sheets?, ett ramverk för interaktions- och tjÀnstedesign, kan och bör anvÀndas
Under den diffusa delen av ett projekt i interaktionsdeign fattas beslut om vad som ska skapas. För att strukturera denna process rekommenderar Arvola (2013) ett ramverk för beskrivning av medierad handling. Utöver ett antal informella intervjuer med personer som anvÀnt ramverket har inga undersökningar genomförts vars resultat beskriver hur ramverket anvÀnds i praktiken. Studier som visar hur ramverket bör anvÀndas för att ett anvÀndbart resultat ska genereras har inte heller gjorts, förrÀn nu. Genom att under tvÄ workshops studera interaktionsdesigners generera designkoncept med stöd av ramverket för medierad handling, har fyra kÀnnetecknande aspekter av hur ett bra designkoncept kan skapas med stöd av ramverket identifierats.
Fysisk aktivitet i klassrummet : sett ur elevers och pedagogers synvinkel
Syftet med vÄr studie var att frÄn elever i skolÄr 5 och dess pedagoger, fÄ en beskrivning av hur den fysiska aktiviteten ter sig i klassrummet. Bakgrundstanken var att fysisk aktivitet pÄverkar vÄr kropp fysiskt och psykiskt vilket kan ha ett samband med skolprestationerna. Om fysisk aktivitet har en gynnsam effekt pÄ elevens kognitiva utveckling, hur praktiseras dÄ denna i klassrummet i de högre Äldrarna? UtifrÄn vÄrt syfte att fÄ en aktivitetsbeskrivning och Äsikter om denna frÄn nÄgra pedagoger och deras elever, valde vi att intervjua pedagogerna och utföra en enkÀtundersökning bland eleverna.Det huvudsakliga resultatet visar att pedagogerna inte planerar undervisningen med tanke pÄ elevernas rörelsebehov men att deras arbetssÀtt ibland ÀndÄ medför viss fysisk aktivitet som genom förflyttningar. Eleverna önskar mer fysisk aktivitet och mÄnga av eleverna tycker inte att deras behov tillfredsstÀlls.
Beteendevetare - Ett (o)möjligheternas begrepp : - en kartlÀggning och textanalys av tre olika aktörers beskrivning av beteendevetare ur ett professionsteoretiskt perspektiv
Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser rÄda kring begreppet beteendevetare. Med den utgÄngspunkten har en kartlÀggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund sÀger om beteendevetare i den information de har pÄ sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjÀlp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrÄn olika professionsteoretiska perspektiv. Vi anvÀnder oss bÄde av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. DÄ vi inte funnit nÄgon tidigare forskning om beteendevetare tittar vi pÄ forskning om samhÀllsvetare och socionomer.
Att bli en del av ett kollektiv : En intervjustudie om barns anpassning till förskolan
Studien undersöker fenomenet inskolning i en svensk förskolekontext. Vidare undersöks hur pedagoger beskriver vad ett förskolebarn kan vara och hur man blir det. Avsikten Àr att genom en beskrivning av pedagogers roller i en inskolningspraktik visa hur barn anpassas till förskolan och blir förskolebarn. Syftet undersöks med hjÀlp av en kvalitativ fenomenografisk ansats dÀr sex pedagoger intervjuats rörande sina uppfattningar. Begrepp rörande socialisation och anknytning kombineras med ett barndomssociologiskt perspektiv för att utgöra de teoretiska utgÄngspunkterna.
Ăr regn och rusk den bĂ€sta pedagogiken? : En studie av den pedagogiska verksamheten i en I Ur och Skur
Resultatet i denna studie synliggörs i fem olika teman. Det första temat har rubriken Konkurrens skapar kaos pÄ förskolegÄrden och innehÄller pedagogernas beskrivning kring deras förskolegÄrd, dÀr bland annat lekredskapen gungor och cyklar analyseras. Under temat Den svagaste lÀnken visar resultatet pÄ att pedagogerna inte delar samma syn pÄ barn nÀr det kommer till barnens lÀrande och utveckling. Det tredje temat som utkristalliserade sig Àr Torr, mÀtt och trygg, dÀr det framgÄr ett mönster som visar pÄ att dessa faktorer Àr viktiga för pedagogerna nÀr det kommer till förskolans utomhusvistelse. Under rubriken SvÄrt och fÄnga, lÀtt att tappa visar resultatet synliggörs ett mönster kring lÀrande, rörelse och samspel.
Balanserat styrkort i banker : AnvÀndning av balanserat styrkort i banker pÄ den svenska marknaden
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur banker anvÀnder BSc. Tanken Àr att denna beskrivning ska visa om banker anvÀnder BSc pÄ sÀttet som allmÀnna teorierna beskriver det eller om de har ett eget sÀtt att anvÀnda BSc pÄ. Detta för att antingen stÀrka eller finna skillnader till allmÀnna teorier i verkligheten.AvgrÀnsningar: Vi har valt att studera finansiella tjÀnsteföretag, mer specifikt tre av de ledande bankerna i Halmstad.Metod: Studien har utförts med en kvalitativ forsknings-metod med influenser av abduktiv forskningsansats. Grundad teori ligger till grund för empirin och analysen.Slutsats: Bankerna kan till viss del anvÀnda BSc för samordning, mÀtningar och jÀmförelser. Vi anser att ett BSc inte har tillrÀckligt tydliga riktlinjer till hur nÄgot ska utföras och dÀrmed inte kan anvÀndas i verkligheten pÄ det sÀtt som Àr tÀnkt.
Hur smakar vilt? : En studie om hur smaken vilt kan beskrivas
Inledning: MÄnga organisationer och projekt har under de senaste Ären fokuserat pÄ att frÀmja en ökad konsumtion och kunskap om viltkött. Den enkla frÄgan ?hur smakar vilt?? blir i detta sammanhang mycket betydelsefull. Hur kan smaken vilt beskrivas med ord?LitteraturgenomgÄng: Idag stÄr viltkött för 4 % av den totala köttkonsumtionen men runt 59 % vill Àta mer viltkött.