Jag har gjort en undersökning för att fÄ en beskrivning av mobbning och förebyggande ÄtgÀrder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och tvÄ intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till Àr, att det Àr viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som Àr av största prioritet i förebyggande ÄtgÀrder mot mobbning Àr lÀrarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett vÀlordnat rastvaktssystem..

AimThe aim of this study is to examine the long term effects of e12 and how they have influenced the lifestyle and perceived awareness about nutrition and exercise in relation to factors from Social Cognitive Theory (SCT) that e12 took in consideration. The questions asked were; How has e12 affected the attitudes, skills, self-efficacy and knowledge relative to exercise? How has e12 influenced the individual?s habits of exercise? How has e12 affected the perceived awareness regarding the impact of nutrition and exercise on the body weight?MethodThe study is pursued by a qualitative method using semi structured interviews on six individuals between the ages of 16-18 years old that completed the project 4-5 years ago. A questionnaire regarding nutrition and exercise habits was also used as part of the study. All individuals from the year of interest were first contacted by the senior physician connected to the project.

ABSTRAKT Fack, Jeanette & Linderum, Maria (2010). LÀsförstÄelseundervisning och samverkan ? att utmana det invanda (Reading comprehension teaching and interaction ? to challenge the inherent) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med detta arbete Àr att kartlÀgga hur lÀrare beskriver lÀsförstÄelseundervisning i Är 3. Ur en specialpedagogisk synvinkel vill vi kartlÀgga lÀrarnas uppfattningar om gynnsamma metoder för elever med svÄrigheter i lÀsförstÄelse samt hur lÀrare med specialpedagogisk kompetens och klasslÀrare samverkar kring lÀsförstÄelseundervisning. Undersökningen Àr kvalitativ och vi anvÀnder oss av halvstrukturerade intervjuer.

ABSTRACTExamensarbete inom lĂ€rarutbildningenTitel: ?SpĂ€nningen Ă€r vĂ„r vĂ€rsta fiende? ? en kvalitativ studie om hur klarinett- och saxofonlĂ€rare arbetar med ergonomi.Title in English: ?The tension is our greatest obstacle? -  a quality study in how clarinet and saxophone teachers handles ergonomics.Författare: Martin Bondeson och Thomas Haglund.Termin: Ht 2013.Kursansvarig institution: Musikhögskola, Örebro universitet.Handledare: Johanna Österling Brunström.Examinator:Christer Bouij..

Alkoholkonsumtionen i Sverige Àr idag högre Àn för 100 Är sedan. MÄnga barn vÀxer upp i familjer med vuxna som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. En hög alkoholkonsumtion hos förÀldrarna kan pÄverka barnen negativt. Det nationella Riskbruksprojektet (2004-2010) var ett regeringsuppdrag med syftet att hÀlso- och sjukvÄrd skulle arbeta mer aktivt för att minska alkoholkonsumtionen. Sedan 2008 har BVCsjuksköterskor i Stockholm erbjudits utbildningar inom Riskbruksprojektets regi.

BAKGRUND:Förskolan skall lÀgga grunden för barns möjligheter till ett livslÄngt lÀrande. Den pedagogiskakontexten och personalens medvetenhet om de lÀrandemöjligheter som kan tillvaratas ivardagen Àr dÀrför en viktig förutsÀttning för den holistiska synen inom förskoleverksamheten.SYFTE:Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur tre förskollÀrare resonerar kring omsorgoch den fysiska beröringens betydelse för barns lÀrande och utveckling.Studien avser att besvara frÄgestÀllningarna: Hur beskriver förskollÀrarna relationen mellanomsorg och lÀrande? Hur uttrycker sig förskollÀrarna ifrÄga om hur de anvÀnder sig av fysiskberöring i barngruppen?METOD:Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer. Undersökningen omfattar tre förskollÀraresom Àr yrkesverksamma inom tvÄ kommunala förskolor i en kommun i HallandslÀn. Urvalet Àr gjort utifrÄn principen för tillgÀnglighet.RESULTAT:Det resultat som resovisas i denna studie tyder pÄ att förskollÀrarna anvÀnder beröring relaterattill sÄvÀl omsorg som lÀrande.

MÄlet med utvecklingsarbetet Àr att öka en grupp förskoleklass elevers medvetenhet om frÄgor som rör miljö och hÄllbar utveckling genom att utveckla och genomföra en miljövecka. Verktyg som anvÀnds för dokumentation i mitt utvecklingsarbete var observationer och reflektioner. Jag har planerat och genomfört en temavecka med fokus pÄ miljö i en förskoleklass. Genomfört utvecklingsarbete visar vikten av material som fÄngar eleverna och deras intresse. Min slutsats Àr att genom ett varierande arbetssÀtt och elevernas delaktighet skapade vi tillsammans en rik temavecka som gav en försmak pÄ vad hÄllbar utveckling kan innebÀra.

Utbildningsförvaltningen fattade 2003 ett beslut om att alla lÀrare i Stockholm skulle anvÀnda mÀtinstrument för bedömning av elevers lÀsutveckling. Syftet med denna uppsats Àr att granska och jÀmföra de tvÄ vanligast förekommande mÀtinstrumenten i StockholmsomrÄdet. De bÄda mÀtinstrumenten finns beskrivna i böckerna Nya Lusboken och God lÀsutveckling. En diskursanalys av de bÄda mÀtinstrumenten har gjorts och skillnader dem emellan har dÀrigenom kunnat pÄvisas. Den största skillnaden Àr författarnas syn pÄ fonologisk medvetenhet.

VÄrt syfte med följande arbete Àr att undersöka pedagogernas upplevelse av och deras syn pÄ begreppen omsorg och kunskap i trÀningsskolan samt gymnasiesÀrskolan. Vi har valt en kvalitativ analysmetod och en fenomenologisk ansats dÄ vi söker upplevelser och tolkningar av mötet mellan elev och pedagog. Vi vill beskriva det som pedagogerna upplever som verklighet, vilket de i sin tur bygger sin verksamhet pÄ. Mönstret som trÀder fram i vÄr studie Àr att medvetenheten Àr stor bland pedagoger. SÄ lÀnge det finns en medvetenhet i utövandet av omsorg sÄ kan omsorg vara en metod som leder till kunskapsutveckling..

Sammandrag I denna uppsats studeras ord i ett lÀromedel för blivande truckförare. Syftet med studien Àr att undersöka ordförstÄelse hos studerande pÄ SFID- och SASG-nivÄ med hjÀlp av ordtest och dessutom belysa den sprÄkklyfta som finns mellan de studerandes ordförrÄd och den vokabulÀr som finns i yrkeskursernas lÀromedel.    Orden i materialet har kategoriserats i fackord, kÀnda ord och grÄzonsord. Fackord uppmÀrksammas i undervisningen.GrÄzonsord Àr de ord som ÀmneslÀraren inte förklarar, och som inte Àr kÀnda sedan tidigare av en stor majoritet av kursdeltagarna. Dessa ord medför speciella problem för andrasprÄksinlÀrare dÄ lÀrarna brister i medvetenhet om svÄrigheterna, och dessutom anvÀnder grÄzonsord för att förklara nya fackord.    Ett textavsnitt, med mÄnga grÄzonsord, identifieras och testas ur olika aspekter i tvÄ studerandegrupper som Àr potentiella kursdeltagare i yrkeskurser. Kvantitativ metod med enkÀt anvÀnds, och ordförstÄelsen belyses frÄn flera synvinklar genom olika testmetoder inom enkÀten.

Syftet med rapporten var att undersöka hur man arbetar med sprÄkutveckling i förskoleklass. I undersökningen fanns ocksÄ syftet att titta pÄ hur pedagoger och barn kommunicerar med varandra under bÄde samlingen och styrda aktiviteter.Undersökningen genomfördes i tvÄ förskoleklasser vid Ätta tillfÀllen genom observationer. Resultatet visar att man i förskoleklassen tar hjÀlp av olika modeller för att fÄ med sprÄkets delar. Det visade ocksÄ att leken Àr ett viktigt verktyg för inlÀrning. I denna studie framkom Àven att barnen gÀrna kommunicerar med bÄde pedagogerna och varandra, bÄde genom tal och kroppssprÄk..

Goda möjligheter till rörelse och medveten motorisk trÀning skapar goda möjligheter för barn att utveckla motoriska fÀrdigheter, vilket kan leda till bÀttre skolprestationer. Forskning visar att dagens stillasittande aktiviteter sÄ som tv, surfplattor och datorer m.m. har negativ inverkan pÄ hÀlsan och kan leda till en rad olika negativa hÀlsoeffekter. Denna studie fokuserar pÄ pedagogers medvetenhet, syn och kunskap angÄende barns motoriska utveckling samt hur de arbetar för att stimulera förskolebarnen till att utveckla goda motoriska fÀrdigheter. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollÀrare.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om det utifrÄn ett internationellt perspektiv rÄder jÀmstÀlldhet i klassrummet. Vi har studerat gymnasieelever i Sverige samt Argentina med fokus pÄ elevens perpektiv. Genom att studera elevers upplevelser av jÀmstÀlldhet i klassrummet, ökar vÄr medvetenhet och sÄledes möjlighet att bemöta eleverna i vÄr kommande yrkesroll i enlighet med den rÄdande lÀroplanen. Resultatet av vÄr studie visar att det inte rÄder jÀmstÀlldhet i klassrummet, varken i Sverige eller Argentina..

This project consists of an adaptation, trial and evaluation of a model for practicing. Based on prior research I created a model aiming mainly to raise a musician?s self- awareness around the different parameters a performance consists of. An additional wish was for it to simultaneously assist the musician in monitoring his or her progress. With video recording and self-evaluation as the two main parts I tried the model by using it over a period of three months.

Det hĂ€r sjĂ€lvstĂ€ndiga arbetet handlar om kommunikationens betydelse för yngre barns sprĂ„kutveckling.Syftet Ă€r att undersöka hur förskollĂ€rare upplever det kommunikativa arbetet med det enskilda barnet pĂ„ förskolan. I undersökningen vill vi Ă€ven studera förskollĂ€rarens upplevelse av vilken pĂ„verkan förskolans fysiska inomhusmiljö har, samt belysa vilken betydelse det kollegiala samtalet har för yngre barns sprĂ„kutveckling.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter Ă€r kognitiv teori och ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning pĂ„visar att det Ă€r mĂ„nga faktorer som samspelar i kommunikationen med det enskilda barnet. FörskollĂ€rarens roll har en betydelsefull inverkan tillsammans med förskolans fysiska inomhusmiljö och de beskrivna strĂ€vansmĂ„len i LĂ€roplan för förskolan (Lpfö 98, 2010) som alla mĂ„ste arbeta mot. Även det kollegiala samtalet Ă€r av betydelse för hur barnet tillĂ€gnar sig sprĂ„ket.