Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa hur förskollÀrare tÀnker kring barns grovmotoriska utveckling i dag jÀmfört med för femton Är sedan. Vi vill Àven skapa en förstÄelse för varför och hur en eventuell förÀndring har skett. Detta gör vi genom att frÄga hur pedagogens förhÄllningssÀtt till barns grovmotoriska utveckling ser ut idag jÀmfört med för femton Är sedan. Undersökningen följer kvalitativa forskningsmetoder med intervjuer under fysiska möten. Resultatet visar att grovmotorisk trÀning har ett mindre utrymme i förskolan i dag jÀmfört med för femton Är sedan och det Àr frÀmst tre faktorer som pÄverkar hur mycket det blir ? tid, gruppstorlek och medvetenhet.

Bakgrund: Hot och vÄld Àr inom akutsjukvÄrden ett allvarligt arbetsmiljöproblem som ökar sÄvÀl i Sverige som i resten av vÀrlden. AmbulanssjukvÄrden Àr ett omrÄde inom sjukvÄrden dÀr förekomsten av hot och vÄld Àr som mest framtrÀdande. Ambulanspersonalens vÄrdrum varierar och dÀrför kan det vara en utmaning att skapa en sÀker arbetsmiljö. Syfte: Syftet var att ur ett prehospitalt perspektiv beskriva vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att kunna förebygga hot och vÄld inom akutsjukvÄrd. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design anvÀndes.

Tes: Homogenisering Àr en uteslutningsmekanism som försvÄrar invandrarnas möjligheter att nÄ chefspositionerna i arbetslivet.Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen kring och skapa en medvetenhet om homogenisering som fenomen. Vi anser att man genom att skapa en medvetenhet och vÀcka tankar kring homogenisering som process ökar chanserna att motverka homogenisering.Metod: Vi valde att arbeta med Malmö kommun dÄ de som organisation har ett befolkningsansvar som innehÄller ett krav att pÄverka befolkningen i mÄngkulturell riktning genom olika insatser i exempelvis skola och föreningsliv, pÄ arbetsmarknaden i sin egen organisation och i sin egen service till medarbetarna. I val av informanter utgick vi frÄn att homogenisering pÄ chefsnivÄer bÀst kunde undersökas genom personliga intervjuer med chefer i de kommunala verksamheterna. Detta för att ta reda pÄ hur chefer ser pÄ mÄngfald, rekrytering, samt ta del av deras tankar och funderingar kring varför ledningsstrukturen ser ut som den gör och vad man eventuellt kan göra för att Àndra pÄ den.Slutsatser: Vi kunde konstatera att homogenisering Àr ett faktum pÄ chefsnivÄer hos de undersökta verksamheterna, detta trots omfattande mÄngfaldsinsatser inom kommunen. I vÄr undersökning kunde vi hitta visa möjligheter för att ÄtgÀrda homogenisering.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur historielĂ€roböcker pĂ„ gymnasiet skildrar VĂ€sterlandet jĂ€mfört med övriga vĂ€rlden. LĂ€roböckerna Ă€r en viktig kunskapsförmedlare i skolan, sĂ€rskilt i Ă€mnet historia. En kritisk lingvistisk metod har anvĂ€nts för att studera relationen mellan VĂ€sterlandet och den övriga vĂ€rlden i historielĂ€roböcker och upptĂ€cka perspektiv och ideologiska budskap som inte Ă€r uppenbara frĂ„n början. Resultatet visar att de icke vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llena fĂ„r vĂ€ldigt liten plats i historieböckerna vilket gör att mĂ„nga centrala vĂ€rldshistoriska skeenden inte berĂ€ttas och boken blir dĂ„ delvis eurocentrisk genom att de centrala vĂ€rldshistoriska ögonblicken för det mesta tillskrivs VĂ€sterlandet. Eurocentrisismen upprĂ€tthĂ„ller VĂ€sterlandets hegemoni genom att förfalska en historia som pĂ„pekar vĂ€sts skiljaktigheter mot Österlandet.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka socialarbetarens kÀnslor i mötet med klienten. Med uppsatsens skrivande möjliggöra en djupare förstÄelse av socialarbetarens egna kÀnslor i möte med klienter, vilka kÀnslor Àr det som vÀcks, vad Àr det som pÄverkar deras kÀnslor, hur hanterar de sina kÀnslor, vad har de egna kÀnslorna för betydelse i arbete? Undersökningen har gjorts utifrÄn en kvalitativ metod för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för socialarbetarnas kÀnslor. I undersökningen gjordes sex kvalitativa ostrukturerade intervjuer med familjebehandlare i VÀstra Götaland. Intervjuformen valdes för att kunna fÄ sÄ bra bild av familjebehandlarens egna kÀnslor som möjligt.

I arbetet med denna uppsats, har vi undersökt om brandvÀggar hÄller vad de lovar och om de i sÄ fall ger full datasÀkerhet. VÄrt syfte Àr att, ur hemmaanvÀndarens perspektiv undersöka vad datasÀkerhet innebÀr, hur hotbilden vid Internet-anvÀndning i hemmet ser ut och vad personliga brandvÀggar kan erbjuda för skydd. För att ta reda pÄ detta gjorde vi följande frÄgestÀllningar: Vad Àr/innebÀr datasÀkerhet? Vad skyddar en brandvÀgg mot? Vad skyddar brandvÀggen inte mot? För att besvara vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av tre metoder; litteraturstudie, test av tre stycken brandvÀggar och intervjuer med tvÄ personer med kunskaper inom datasÀkerhet. Vi har med hjÀlp av metoderna kommit fram till att beroende pÄ att en av de tre undersökta brandvÀggarna slÀppte igenom en trojan, trots att denna brandvÀgg sade sig stoppa sÄdana, sÄ hÄller inte alla brandvÀggar vad de lovar. PÄ grund av mÄnga anvÀndares omedvetenhet om farorna eller brist pÄ insikt om sin egen utsatthet men Àven pÄ grund av att hotbilden Àr sÄ förÀnderlig, Àr det svÄrt, för att inte sÀga omöjligt att uppnÄ full datasÀkerhet.

I uppsatsen behandlas elevers medvetenhet om ordinlĂ€rning och anvĂ€ndning av inlĂ€rningsstrategier vid inlĂ€rning i ett andrasprĂ„k. Även andra faktorer som kan pĂ„verka allt frĂ„n elevernas syn pĂ„ ordkunnande till minneskapacitet i hĂ„gkomst av ord behandlas. För att komma fram till detta valdes det ut tvĂ„ klasser som studerar spanska i Ă„rskurs 8 och 9. Undersökningen skedde under fem veckors tid dĂ€r eleverna bĂ„de fick genomgĂ„ förberedda och oförberedda lĂ€xförhör, fylla i enkĂ€ter om ordinlĂ€rning och inlĂ€rningsstrategier, bli undervisade och bli medvetna om sin ordinlĂ€rning sĂ„vĂ€l som att prova pĂ„ olika strategier. Detta efterföljdes av ytterliggare en enkĂ€t för att utvĂ€rdera metoder och material.

VÄrt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns nÄgon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som anvÀndes för att fÄ fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jÀmförts med varandra. Undersökningarna har skett pÄ tvÄ olika förskolor, dÀr vi har besökt en avdelning pÄ varje förskola. PÄ dessa tvÄ avdelningar var barnen i Äldrarna 3-5 Är. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.PÄ den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

The essay that you are now holding in your hand is a survey about how different companies calculate their logistic costs and the activities which are included. We have examined five companies within the county of Kalmar. The research objective has been to study how aware companies are about their logistic activities and costs. The conclusion of the report is that they put their logistic costs together with other costs which they distribute among their products. The companies identify additional logistic activities than costs which regarding to us is one step in the right direction towards the awareness concerning future effectiveness in the business..

I uppsatsen Àr kunskapsteoretiska spörsmÄl av betydelse. Filosofen Ludwig Wittgensteins tankar om sprÄk och mening utgör den teoretiska utgÄngspunkten.Vid lÀsning av Enqists roman "Boken om Blanche och Marie" redovisas tolkningsförslag pÄ kÀrlekstemat utifrÄn den teoretiska bakgrunden och en politisk och social medvetenhet med rötter i 60-talets experimentella prosa. Genom ett lÀsarorienterat betraktelsesÀtt visas ett samspel mellan text och lÀsare och mellan form och innehÄll..

Bakgrund:Arbetsgivarföreningen Sveriges Byggindustrier (BI) och arbetstagarorganisationen Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) Àr kollektivavtalsparter för Byggnadsavtalet. Parterna hade inför avtalsförhandlingarna hösten 2005 meningsskiljaktigheter kring framförallt kollektivavtalets tredje paragraf som rör lön och löneformer.Syfte:Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att analysera argumentationen i ett antal dokument producerade av BI och vÄrt intresse har riktats mot BI:s strÀvan för förÀndring av Byggnadsavtalet. Fokus har legat pÄ hur argumentationen kring denna strÀvan förstÀrks respektive försvagas genom det sÀtt texten i de valda dokumenten Àr uppbyggd.Metod:Vi har anvÀnt diskursanalys som angreppssÀtt med utgÄngspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell, varav vi anvÀnt de tvÄ första dimensionerna. I den första dimensionen text har vi undersökt texterna med hjÀlp av delar ur argumentationsanalys, retorisk analys och lingvistisk analys. I den andra dimensionen den diskursiva praktiken har vi tittat pÄ i vilken kontext texten Àr producerad och kan förstÄs.

Hindgren, Lisbeth (2008). ICDP, International Child Development Programme Ett verktyg för specialpedagogens proffessionella rollragande? ICDP, International Child Development Programme A tool for the special educational needs teacherŽs professional role? Examensarbete, Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syfte: Vad styr rolltagandet utifrÄn olika rollteoretiska perspektiv? Syftet med detta arbete Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, det förhÄllningssÀtt som anvÀnds inom ICDP/ vÀgledande samspel pÄverkar specialpedagogens rolltagande utifrÄn det specialpedagogiksa uppdraget i de olika arbetsomrÄdena individ, grupp och organisation.

Informationsteknologin har mer och mer satts pÄ kartan för resurskrÀvande faktorer och dÀri dess affÀrssystem. En stÀndigt Äterkommande problematik Àr att förse anvÀndarna och organisationen med information av hög kvalitet. Ett av vÄra syften med studien har dÀrför varit att beskriva hur företag arbetar för att uppnÄ en hög informationskvalitet i sina affÀrssystem för att dÀrefter kunna utveckla riktlinjer som informationsansvariga kan anvÀnda för att öka informationskvaliteten i affÀrssystem. För att komma fram till hur företag arbetar med hanteringen av informationen Àr det viktigt att veta huruvida det finns en medvetenhet pÄolika nivÄer (informationsansvarig och anvÀndare) av informationskvaliteten i företaget för att verkligen sÀkerstÀlla dess arbetssÀtt. Det hÀr har gjort att vÄr problemformulering har blivit; Hur arbetar företagen för att uppnÄ informationskvalitet i sina affÀrssystem? För att svara pÄ frÄgan har vi skapat oss en teoretisk referensram som bestÄr utav sex huvudrubriker; information, perspektiv pÄ information, medvetenhet, informationshantering,informationskvalitet och dimensioner av informationskvalitet.Studien har en explorativ problemformulering och en kvalitativ metod.

Abstract Examensarbetet handlar om vilka likheter och skillnader det finns mellan Ä ena sidan Maria Montessoris tankar och idéer om miljö och Ä andra sidan hÄllbar utveckling i miljöfrÄgor. Jag har valt att anvÀnda mig av tvÄ Montessoriförskolor men den ena förskolan har Àven en hÄllbar utveckling profilering. Mitt syfte med undersökningen Àr att intervjua personal pÄ förskolorna för att fÄ en uppfattning om det finns nÄgra likheter och skillnader pÄ hur förskolorna arbetar med miljöfrÄgor. Mina frÄgor Àr; Hur behandlas "miljötÀnkandet" i Montessoripedagogikens grundtankar? Varför vÀljer en Montessoriförskola att ha en miljöprofil? Hur prÀglar miljöprofilen arbetet pÄ förskolan? Hur skiljer sig miljötÀnkandet pÄ Montessoriförskolor med respektive utan miljöprofil? Hur delaktiga Àr förÀldrarna i olika stadier för hÄllbar utveckling? Jag har Àven anvÀnt mig av en enkÀt som förÀldrarna pÄ Montessoriförskolan med ?HÄllbar utveckling? utmÀrkelse har besvarat.

Utbildningen till Studie- och yrkesvÀgledare vid Malmö högskola Àr tre Är lÄng. Under dessa tre Är lÀggs mycket tid ner pÄ att studera sjÀlva samtalet i vÀgledningssituationen. Vi studenter kommer i framtiden att möta olika typer av mÀnniskor som var och en har sin egen unika livsvÀrld, byggd pÄ erfarenheter och upplevelser. För att kunna möta alla dessa mÀnniskor pÄ ett respektfullt sÀtt och inleda ett samtal behöver vi kunna skapa kontakt, stÀmma av och knyta samman vÄra livsvÀrldar i ett temporÀrt förtroendefullt samarbetsavtal under sjÀlva vÀgledningssamtalet. Denna fas inom vÀgledningsomrÄdet kallas för Tuning in.