Sök:

Sökresultat:

216 Uppsatser om Linfröolja - Sida 11 av 15

Analys av leveransservice - förbÀttrar kopplade till kundönskemÄlen

Det finns tvÄ stationer pÄ Boxholm StÄl AB med produktionssÄgar. Den ena Àr en bandsÄg och tvÄ fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan sÄg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna pÄ den stationen Àr utslitna och hÄller inte de toleranser som Boxholm StÄl AB har pÄ sina produkter. En önskan att kunna planfrÀsa Àndarna har ocksÄ tillkommit vilket utrustningen i dagslÀget inte klarar av. Det innebÀr att fasarna ska bytas ut.

De sista hundra metrarna - kartlÀggning och förbÀttringsförslag av logistik i butik

Det finns tvÄ stationer pÄ Boxholm StÄl AB med produktionssÄgar. Den ena Àr en bandsÄg och tvÄ fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan sÄg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna pÄ den stationen Àr utslitna och hÄller inte de toleranser som Boxholm StÄl AB har pÄ sina produkter. En önskan att kunna planfrÀsa Àndarna har ocksÄ tillkommit vilket utrustningen i dagslÀget inte klarar av. Det innebÀr att fasarna ska bytas ut.

Inkörningsförlopp av kuggyta med inverkan av manganfosfat

Den hÀr rapporten behandlar inkörning av kuggyta med hÀnsyn till glidhastighet, last och dess inverkan dÄ manganfosfat anvÀnds som ytbelÀggning, och görs för Volvo Powertrain. För att sÀnka miljöpÄverkan och uppnÄ de strÀnga lagkrav, vad gÀller utslÀpp, behöver Volvo öka förstÄelsen för vad som hÀnder vid inkörningen av vÀxellÄdan. Det hÀr arbetet görs som en del av Volvos forskning inom omrÄdet inkörning.Ett tribologiskt test har utförts med hjÀlp av en pinne-pÄ-skiva tribometer. Detta gör det möjligt att variera olika parametrar och studera dess inverkan under inkörningsperioden. För att kunna göra en jÀmförelsestudie har en lÄg och en hög nivÄ initierats med avseende pÄ glidhastighet och pÄlagd last.

TryckmÀtningar av olja i momentbegrÀnsande kopplingar

Idag bestÄr största delen av vÄr energikonsumtion av fossila brÀnslen, vilka leder till en rad olika miljöproblem varför det Àr viktigt att ta fram alternativ. VÄgkraft har en stor potential till att bli en energikÀlla med vÀsentlig betydelse för framtida elproduktion. Syftet med undersök-ningen har varit att studera olika möjligheter som vÄgkraftsindustrin har att erbjuda och att se vilka tekniska lösningar som förvÀntas bli dominerande inom de nÀrmaste 20 Ären. Genom vÄgenergiomvandlare omvandlas vÄgornas energi till elektricitet och det Àr energiomvand-lingen som kallas för vÄgkraft. Det finns mÄnga olika platser i vÀrlden som lÀmpar sig för vÄgkraft, framför allt lÀnder med kust mot Atlanten och Stilla havet.

Rötgas och termisk förgasning av GROT, en vÀg till ett fossilfritt Norrland : en ekonomisk utredning

Sverige Àr idag i starkt beroende av importerade oljeprodukter för att driva de dagliga transporter som krÀvs för att samhÀllet ska fungera. Kraftigt ökade priser pÄ olja, eller en slopad internationell oljehandel skulle fÄ ödesdigra konsekvenser för Sverige. Samtidigt Àr Jordens klimat i förÀndring, varmare temperaturer leder till smÀltande inlandsisar och detta till stor del pÄ grund av vÀrldens oljeanvÀndning. Denna rapport behandlar de ekonomiska aspekterna kring biogastillverkning för ett VÀster- och Norrbotten sjÀlvförsörjande inom drivmedel för vÀgtransporter. Rapporten utreder huruvida denna sjÀlvförsörjning skulle vara möjligt med avseende pÄ tillgÄng utav rÄvaror för biogasanlÀggningarna.

Norge - finansieringen av den Äldrande befolkningen

As most developed countries Norway has an ageing population meaning that the number of pensioners is predicted to grow rapidly over the coming years. As a consequence the Norwegian pension system will not be able to provide for these future pensioners. Meanwhile, a rising number of early retirees and disability pension claimants is diminishing the real retirement age. Also the individual pension amount is growing while the pension system itself reaches maturity. In short, major reforms are needed in the Norwegian pension system.

Borta med vinden ? en eventstudie av hur oljepriset pÄverkas av orkaner i Mexikanska Golfen

SyfteUppsatsens syfte Àr att identifiera abnormala prisrörelser pÄ petroleummarknaden i anslutning till orkaner. Om sÄdana kan identifieras undersöker vi statistiskt i vilken mÄn de kan förklaras av National Hurricane Centers rapporter om orkanernas egenskaper. Teoretiskt perspektivDet teoretiska huvudperspektivet utgörs av den effektiva marknadshypotesen och dess grundantagande om att priset pÄ en tillgÄng Àr en Äterspegling av all, för marknaden, tillgÀnglig information. MetodGenom att genomföra en eventstudie dÀr olje- och petroleumindexet DJ-AIGP studeras under orkanperioder undersöker vi om det under dessa perioder existerar abnormala avkastningar. Eventuella abnormala avkastningar söker vi statistiskt förklara med de stormvariabler som rapporteras av NHC.

Hur mjölkfettet pÄverkas av olika utfodring av mjölkkor

Mjölkens fetthalt Àr en viktigt ekonomisk faktor dÄ producenten fÄr ett högre avrÀkningspris med högre fettprocent. Fetthalten pÄverkas av flera olika faktorer men pÄverkas enklast och mest effektivt med olika fodermedel. Mjölkfettet kommer frÄn flera olika kÀllor, dels direkt frÄn fodret, dels frÄn nedbrutet kroppsfett och dels frÄn mikroorganismerna i vÄmmen. I den hÀr litteraturstudien var syftet att undersöka hur vanligen förekommande fodermedel i Sverige pÄverkar fetthalten och fettsyrasammansÀttningen i mjölken. DÄ komjölk innehÄller mÄnga olika fettsyror fokuserade det hÀr arbetet pÄ nÄgra av de som Àr viktiga för humanhÀlsan. Utfodring med grovfoder ökar fetthalten i mjölken genom det höga fiberinnehÄllet vilket ökar produktionen av Àttiksyra i vÄmmen.

Potentialen för alternativ anvÀndning av processgaser vid
SSAB i LuleÄ

Syftet med detta arbete Ă€r att studera möjligheterna att nyttja de biprodukter som bildas vid integrerad stĂ„ltillverkning hos SSAB TunnplĂ„t i LuleĂ„. Biprodukterna i detta fall Ă€r de energirika processgaser som skapas frĂ„n koksningsprocessen, masugnsprocessen samt LD-processen. Detta arbete har koncentrerats pĂ„ att titta pĂ„ de förutsĂ€ttningar som finns för att separera ut metanet som finns i koksgasen för vidare anvĂ€ndning internt inom SSAB-koncernen. PĂ„pekas bör att en stor del av processgaserna som bildas vid koksverk, masugn och LD redan Ă„teranvĂ€nds internt pĂ„ SSAB TunnplĂ„t AB som brĂ€nsle i flertalet processer. Överskottet av dessa gaser blandas och anvĂ€nds sedan bland annat av det nĂ€rliggande vĂ€rmekraftverket, LuleĂ„ Kraft AB (LUKAB) och Nordkalk.

FjÀrrvÀrme i Juoksengi

En planerad biogasanlÀggning i Juoksengi ger ett vÀrmeöverskott pÄ 535 MWh/Är. För att förbÀttra lönsamheten i anlÀggningen framfördes iden med ett fjÀrrvÀrmenÀt dÀr överskottsvÀrmen gÄr till att vÀrma lokaler i byn. VÀrmebehovet för de fastigheter som har visat intresse för att ansluta sig till ett fjÀrrvÀrmenÀt uppgÄr till cirka 2800 MWh/Är. TvÄ flispannor pÄ vardera 450 kW placeras i skolans lokaler för att tÀcka upp resterande vÀrmebehov samt inte minst det erforderliga effektbehovet pÄ cirka 1,3 MW. Reservkapacitet i produktionsanlÀggningen utgörs av en befintlig pelletspanna och en oljepanna pÄ 300 kW respektive 200 kW.

FrÄn spill till produkt

Idag lÀggs tygspill1 pÄ skyhöga deponiberg eller gÄr till förbrÀnning runt om i vÀrlden. Det hÀr beteendet behöver en förÀndring och det fort. Resurserna till att framstÀlla jungfruliga2 tyger av olja börjar sina och trots det Àr det billigare att köpa jungfruligt material Àn Ätervunnet. Föreliggande examensarbete har undersökt vad det textila produktionsspillet frÄn Swegmark of Swedens storsÀljande behÄ, vilket idag hamnar pÄ soptipp i Lettland, skulle kunna mekaniskt Ätervinnas till. För att bidra till en vÀrld dÀr tygspill fÄr ett vÀrde har kemikalierna, vilka tillsÀtts under beredningsprocessen, setts över.

BekÀmpning av frukttrÀdsspinnkvalster (Panonychus ulmi) med oljeemulsioner i Àppelodling

Sedan införandet av bredverkande insekticider har fruktrĂ€dsspinnkvalster, Panonychus ulmi orsakat skada pĂ„ Ă€ppelodlingar i stora delar av den tempererade vĂ€rlden. Kemiska acaricider utvecklades först som en lösning, men deras höga toxicitet och kvalstrens förmĂ„ga att bilda resistens har gjort dem omoderna. En lösning pĂ„ problemet Ă€r sprutning med oljeemulsioner, som frĂ€mst har en fysikalisk verkan. Oljorna tillverkas av antingen mineraloljor eller vegetabilisk oljor och anvĂ€nds traditionellt till bekĂ€mpning av övervintrande Ă€gg pĂ„ vĂ„ren. För att bekĂ€mpningen ska vara effektiv krĂ€vs dock att den utförs nĂ€r Ă€ggen Ă€r som kĂ€nsligast. Äggen hos P. ulmi blir kĂ€nsligare ju nĂ€rmare klĂ€ckning de befinner sig.

Underjordsförvar av flygaska

Vid avfallsförbrÀnning utvinns energi men som biprodukt ocksÄ den miljöfarliga flygaskan. Problemen med flygaskan har alltid varit mÄnga. Den har exporterats till LangÞya i Norge för att hamna pÄ underjordsdeponi vilket inte Àr ett hÄllbart alternativ dÄ den berÀknas vara uppfylld 2023-2025. Flertalet försök att genomgÄtts för att hitta anvÀndningsomrÄden men det vanligaste Àr att den deponeras. Flygaskan frÄn avfallsförbrÀnning innehÄller höga halter av tungmetaller och salter och Àr miljöfarlig.Ett sÀtt att anvÀnda flygaskan Àr genom utfyllning av hÄlrum sÄsom gruvor eller oljelagringsrum som ej anvÀnds.

Investering i en ny torkanlÀgging : en jÀmförelse mellan olika energikÀllor till vÀrmepannan

PÄ grund av en hÄrt konkurrensutsatt marknad har de svenska lantbrukarna minskat i antal genom Ären. SpannmÄlspriserna har visat en negativ trend och insatsvarupriserna har ökat. Samtidigt arbetar lantbrukarna med stora risker och kapital. Vissa av dessa risker kan minska med hjÀlp av en investering i en spannmÄlsanlÀggning med lagringskapacitet, dÄ man fÄr bÀttre kontroll pÄ hanteringen av spannmÄlen. SkördesÀsongen för en lantbrukare Àr en intensiv arbetsperiod.

Företagens redovisning av utslÀppsrÀtter : ett ingenmansland

Under det senaste Ärhundradet har medeltemperaturen pÄ jorden stigit mÀrkbart. En förklaring till den globala uppvÀrmningen Àr de ökade utslÀppen av vÀxthusgaser, frÀmst koldioxid, som följer av ökad anvÀndning av kol, olja och naturgas. Hotet om globala klimatförÀndringar synliggjorde behovet av samordning av klimatpolitiken pÄ internationell nivÄ. Ett stort steg mot en global handlingsplan togs 1992 med FN:s konvention om klimatförÀndringar och Kyotoprotokollet 1997. I Kyotoprotokollet har I-lÀnderna och EU förbundit sig att minska sina utslÀpp av vÀxthusgaser jÀmfört med 1990 Ärs nivÄ.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->