Parodontit Àr en kronisk sjukdom som krÀver en hög grad av egeninsats av patienten vilket gör att tandvÄrden kan behöva kunskaper om beteendeförÀndringar. HÀlsobeteende kan pÄverkas av individens kontrolluppfattning om sin sjukdom. En teori som beskriver mÀnniskors uppfattning om var de förlÀgger kontrollen för sin hÀlsa Àr Health Locus of Control (LOC). Syfte: att undersöka om LOC har nÄgon betydelse för 1) munhÀlsobeteende, vilket innefattade patientens egenvÄrd och tandvÄrdsregelbundenhet samt 2) om nÄgon av dessa studier visade att LOC kunde förÀndras genom en intervention. Material och Metod: Litteratursökning gjordes i databasen PubMed dÀr 21 artiklar valdes ut.

Bakgrund: De vanligaste riskfaktorerna för diabetes typ 2 Àr övervikt och fysisk inaktivitet men Àven stress, rökning och alkohol ökar risken. Behandlingen bestÄr frÀmst av tabletter, livsstilsÄtgÀrder och en bra egenvÄrd. NÀr livsvÀrldsansatsen anvÀnds i vÄrdandet fokuserar vÄrdaren pÄ hur patienter upplever sin hÀlsa, lidande, vÀlbefinnande och sin vÄrd. Detta kan inte mÀtas med olika instrument utan vÄrdaren fÄr lyssna pÄ personens egen berÀttelse och livshistoria. Syfte: Syftet var att beskriva hur livsvÀrlden pÄverkas hos personer som lever med diabetes typ 2.

Bakgrund: NÀr sjukdom inte lÀngre gÄr att bota övergÄr vÄrden frÄn att vara kurativ till att vara palliativ. Begreppet palliativ innebÀr att lindra och vÄrden handlar om att frÀmja patientens upplevelse av livskvalitet genom fysiska, psykiska, sociala, andliga, och existentiella dimensioner. Coping Àr ett centralt begrepp som innebÀr strategier för att handskas med svÄra situationer och hoppet Àr en viktig sÄdan faktor. För patienter i livets slutskede kan hoppet bestÄ av allt frÄn att bli botad till att leva ett normalt vardagsliv. Lidande Àr ytterligare ett centralt begrepp, som kan ha kroppsliga och existentiella dimensioner och Àr inte enbart kopplat till sjukdom.

HjÀrtsvikt Àr ett mÄngfacetterat begrepp med varierande symtom. Det kan innebÀra ett tillstÄnd dÄ hjÀrtats pumpförmÄga Àr nedsatt vilket resulterar i att hjÀrtat inte kan tÀcka kroppens syrebehov. DÄ hjÀrtsvikt utgör en stor del av Sveriges och vÀrldens folkhÀlsoproblem Àr det av största vikt att som sjuksköterska ha goda kunskaper kring patienters sjukdomsupplevelser vid hjÀrtsvikt. Syftet med studien Àr att undersöka hur patienter upplever det att leva med sin sjukdom. Metoden som har anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syftet med rapporten var att undersöka hur barn i Äldern fyra-fem Är tÀnker om sin egen kropp, vilka uppfattningar om kroppen som finns. Sju barn har deltagit genom kvalitativa intervjuer och en uppföljning ca 18 mÄnader senare visar hur uppfattningarna förÀndrats eller utvecklats. Barnen blev Àven erbjudna att mÄla en teckning som visade insidan pÄ en mÀnniskokropp.   Barnens svar var bundna till situationer och uppfattningarna om kroppen hade utvecklats sedan de första intervjuerna, Àven om en del svar var ganska lika. Barnens spontana svar om den egna kroppen var mÄnga; det finns ett hjÀrta, hjÀrna, skelett, blod för att nÀmna nÄgra svar. NÄgra av barnen kÀnde till hjÀrtat och hjÀrnans funktion.   Barnen fick ocksÄ besvara frÄgor om vad som hÀnder med maten vi Àter, vad som hÀnder med mÀnniskokroppen nÀr man blir gammal och om sjukdom.

Att fÄ beskedet att ens barn kommer att dö Àr en mardröm för alla förÀldrar. Detta besked drabbar hela familjen och inte enbart den sjuke. Hur en förÀlder upplever en sÄdan situation kan bero pÄ olika faktorer exempelvis vilken religion de tillhör eller tidigare erfarenheter av döden. Som anhörig till nÄgon döende har man krav pÄ sig i en pressad och oviss situation och detta kan orsaka olika sorters pÄfrestningar. Vanliga pÄfrestningar Àr kÀnslan av maktlöshet, fruktan, ilska och sorg.

Alopeci innebÀr hÄravfall av olika anledningar. Det finns tre autoimmuna typer av alopeci; areata, totalis och universalis, och en androgen som Àr mer kÀnd som manligt hÄravfall. Den autoimmuna alopecin drabbar ca 1,7% av befolkningen, jÀmnt fördelat över könen, medan cirka 96% av alla mÀn fÄr androgent hÄravfall i nÄgon utstrÀckning. Det finns ingen behandling för autoimmun alopeci, dÀremot finns det ett fÄtal olika behandlingsalternativ för manligt hÄravfall, men endast med mÄttlig kliniskt bevisad effekt. Tidigare forskning visade att personer som tappade hÄret mÄdde psykiskt dÄligt dÄ det pÄverkade deras sociala liv negativt, de fick Ängest och blev deprimerade, och pÄ bloggar skrivna av svenska patienter med alopeci finns bekrÀftelse pÄ dessa forskningsresultat.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros Àr en neurologisk sjukdom som drabbar kroppens motoriska nervceller och leder till en försvagning av kroppens muskler. I Sverige drabbas Ärligen ca 200 personer av ALS. Sjukdomen Àr obotlig och den drabbade avlider oftast inom tre Är efter sjukdomens debut. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS. Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ 12 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus, har en sÀrstÀllning i samhÀllet nÀr det gÀller tabubelagda sjukdomar. Fortfarande finns det mycket okunskap om hiv, detta kan yttra sig som att samhÀllet, pÄ grund av okunskap, stÀller personer med hiv utanför gemenskapen. Genom att stÀllas utanför gemenskapen kan personer med hiv uppleva kÀnslor av skam inför sig sjÀlv och sin sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvÀrlden för personer med hiv. Metod: En litteraturstudie av tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som analyserades med kvalitativ metod.

Fibromyalgi Àr en sjukdom med okÀnt ursprung. Huvudsakliga symtom Àr muskelsmÀrta, trötthet och sömnstörningar, vilket pÄverkar det dagliga livet hos den drabbade mÀnniskan. Syftet med litteraturstudien Àr att belysa hur fibromyalgi pÄverkar mÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande, pÄverkan pÄ det dagliga livet samt upplevelsen av mötet med/inom vÄrden.Studiens resultat baseras pÄ tolv vetenskapliga artiklar med relevans för examensarbetets syfte. Artiklarna har kvalitativ ansats och söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Analys av artiklarnas resultat beskrivs i fyra teman; Upplevelse av hÀlsa och vÀlbefinnande, PÄverkan pÄ dagligt liv, Brist pÄ förstÄelse och kunskap frÄn omgivningen samt Upplevelse av mötet i vÄrden.Resultatet visar att smÀrta och trötthet föranledd av fibromyalgi pÄverkar upplevelsen av hÀlsa och vÀlbefinnande.

Intestinal clostridios, som bröts ut frÄn det gamla begreppet ?colitits X? pÄ slutet av 1970- talet, Àr ett syndrom som drabbar hÀstar och mÄnga gÄnger Àr utgÄngen fatal. Syftet med denna litteraturstudie Àr att redogöra för etiologin, epidemiologin och patogenesen bakom intestinal clostridios. VÀrdet av den komplexa koloniseringsresistensen och vilka riskfaktorer som Àr viktigast för sjukdomsutvecklingen kommer Àven att diskuteras. Clostridiaceae Àr en bakteriefamilj bestÄende av anaeroba bakterier, ofta sporbildare. Arterna karaktÀriseras av deras produktion av oerhört potenta toxiner med förmÄga att framkalla sjukdom hos bÄde dÀggdjur och fÄglar.

BakgrundFamiljen Àr en enhet dÀr beteendet hos en individ pÄverkar de andra. NÀr ett barn drabbas av svÄr sjukdom pÄverkar det hela familjens dagliga liv, inte minst drabbas de andra barnen i familjen.Oavsett hur syskonrelationen ser ut sÄ betyder syskon mycket för varandra. Syskonrelationen Àr ofta den nÀrmsta och lÀngsta relationen i livet. Syskon behöver fÄ vara tillsammans och det gÀller Àven vid sjukdom. NÀr ett syskon blir sjukt utgör de friska barnen i familjen en riskgrupp för att utveckla hÀlsoproblem.

Trettio Är efter att HIV/AIDS bröt ut lever idag cirka 34 miljoner mÀnniskor som Hiv-positiva. Trots att forskningen och förstÄelsen för sjukdom gÄtt framÄt sÄ existerar det fortfarande fördomar och diskriminerande beteende gentemot mÀnniskor med HIV. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur HIV smittade patienter upplever bemötandet inom vÄrden. Vi har gjort en litteraturöversikt över 8 artiklar som varit bÄde kvalitativa och kvantitativa. Fribergs analysmodell valdes till analysarbetet.

Att drabbas av kritisk sjukdom och vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelning (IVA) medför inte sÀllan ett behov av uppföljning. Syftet med detta examensarbete var att beskriva upplevelsen av Äterbesök pÄ IVA av personer som vÄrdats dÀr. I studien deltog Ätta personer som drabbats av kritisk sjukdom eller olycka, vÄrdats pÄ IVA och efter utskrivning deltagit i ett Äterbesök pÄ IVA. Deltagarna intervjuades med en semistrukturerad intervjuteknik, och datamaterialet analyserades sedan med hjÀlp av kvalitativ tematisk innehÄllsanalys. UtifrÄn detta genererades ett tema och fem kategorier; temat Behovet av att sÀtta intensivvÄrdstiden i ett sammanhang samt kategorierna; Att ÄtervÀnda till IVA nÀr krisen Àr över, Att komma tillbaka tillsammans, Att fÄ trÀffa de som deltagit i omvÄrdnaden, Att skapa en bild av vÄrdtiden, Att ha patientdagboken som stöd.

Bakgrund: Alkoholberoende ?r en komplex och stigmatiserad sjukdom som kan v?cka starka k?nslor hos v?rdpersonal. Sjuksk?terskans erfarenheter kan d?rmed ha stor betydelse f?r kvaliteten p? v?rden som ges till denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksk?terskors erfarenheter i v?rden av patienter med alkoholberoende.