Bakgrund: HjÀrtsvikt Àr en vanlig och vÀxande sjukdom i vÀstvÀrlden. I Sverige finns en stor okunskap om vad hjÀrtsvikt Àr och vilka symptom den innebÀr. HjÀrtsvikt Àr svÄrt och bota dÄ det Àr en kronisk sjukdom och den drabbade mÄste lÀra sig att leva med sjukdomen.Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av att leva med hjÀrtsvikt.Metod: Litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna Àr granskade enligt Willman, Stoltz & Bahtsevanis (2006) granskningsmall och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) analysprocess.Resultat: Studien genererade fem huvudkategorier: LivsinskrÀnkningar, Copingstrategier, Stödjande faktorer, Bristande stöd samt Kampen för autonomin.Slutsatser: HjÀrtsviktspatienter upplever att de saknar adekvat vÄrd och trygghet i sin vardag. De upplever att vÄrden brister framförallt vad gÀller information och kontinuitet.

DÄ en mÀnniska drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos förÀndras livet pÄ mÄnga plan. Vetskapen att en för tidig död vÀntar leder till en mÄngfald av kÀnslor och i denna livssituation blir upplevelsen av vÀrdighet central. DÄ vÄrdpersonal inte besitter tillrÀckliga kunskaper om upplevelser av vÀrdighet finns en risk för att vÄrdandet blir bristfÀlligt och att patientens vÀrdighet inte bejakas. Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser av vÀrdighet i samband med obotlig sjukdom med dödlig prognos. Fem sjÀlvbiografier analyserades utifrÄn kvalitativ manifest innehÄllsanalys.

I dagens samhÀlle drabbas mÄnga mÀnniskor av cancer, dÀr flertalet av de drabbade lider av smÀrta. En liten del av Danmarks cancerpatienter har möjligheten att avsluta sitt liv pÄ Hospice. Syftet med studien var att genom fyra intervjuer belysa danska sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda cancerpatienter med smÀrta pÄ Hospice. Studien Àr fenomenologiskt inriktad. Teoretikern som anvÀndes i studien ar Katie Eriksson.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lÀrarna vid en gymnasiesÀrskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av nÀr det gÀller den skönlitteratur som eleverna fÄr lÀsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som anvÀnds i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med Ätta lÀrare som utgör den grundlÀggande informationskÀllan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gÀllande kursplaner och Àmnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats Àr att lÀrarnas urvalsprinciper utgÄr frÄn vissa primÀra motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterÀra lÀsningen skall vÀcka reflektion, uppmuntra till lÀsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterÀra verk.

Kunskaper om vad som tröstar i kris och sorg Àr centrala dÄ sjuksköterskan skall bemöta patienter som drabbats av en livshotande sjukdom. Eftersom bot inte alltid Àr möjligt borde förmedlingen av tröst fÄ en mer framtrÀdande roll inom vÄrden. Begreppet tröst hÀrstammar frÄn förtröstan som i sin tur Àr synonymt med hopp, men förtröstan Àr ocksÄ beslÀktat med trygghet. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ mer kunskap om vad vi som sjuksköterskor kunde göra för att förmedla tröst vid svÄr sjukdom utifrÄn vad patienten sjÀlv upplevde som tröstande. Artiklar söktes ur Pubmed, Cinahl, Blackwell Synergy och manuellt varpÄ 10 relevanta studier valdes ut.

Invandringen sker i Sverige i allt större utstrÀckning, och till följd av det stÀlls högre krav pÄ den transkulturella omvÄrdnaden. Nya krav stÀlls pÄ vÄrdpersonalen i deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genom en litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom och hÀlsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbÀttra vÄrden utifrÄn deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella vÀrderingar Àr de mest framtrÀdande faktorerna som pÄverkar patientens uppfattning om sin hÀlsa och sjukdom. Kunskap och förstÄelse om kulturella vÀrderingar Àr grunden för en optimal omvÄrdnad. Nyckelord: transkulturell omvÄrdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patienter med annan kulturell bakgrund..

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bÀttre Àn andra i pÄfrestande situationer har vÀckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansÄg att socialt stöd frÄn omgivningen hade hjÀlpt dem att anpassa sig till sjukdomen. VÄrden, i form av bland annat lÀkare, framstod som ett sÀrskilt viktigt socialt stöd.

Japansk encefalit (JE) orsakas av Japansk encefalit virus och Àr en allvarlig myggburen sjukdom med upp till 50 000 humanfall per Är. Kliniskt utvecklad sjukdom har en letalitet pÄ runt 25 % och mÄnga som överlever drabbas av svÄra neurologiska skador. Sjukdomen har en stor geografisk utbredning i Asien och sjukdomsfall ses frÀmst pÄ landsbygden. Viruset vidmakthÄlls i en zoonotisk cykel mellan mygg (frÀmst Culex tritaeniorhynchus), vadande fÄglar och tamsvin. MÀnniskor Àr accidentella vÀrdar.

Det Àr vanligt att i samband med frÄgestÀllningar rörande demenshandikapp ocksÄ diskutera frÄgor kring övergrepp mot Àldre. Den inledande fasen i denna uppsats har dÀrför haft sin utgÄngspunkt i litteraturstudier pÄ detta tema. Litteraturstudierna omfattar dÀrutöver litteratur kring demensproblematik, kommunikation, och interaktion.Den genomförda intervjustudien har haft sitt fokus pÄ interaktionen i parrelationer dÀr demenshandikapp förekommer. Intervjustudien undersöker hur konfliktsituationer hanteras i dessa parrelationer. Studiens deltagare har bestÄtt av individer som varit gifta med en person som fÄtt diagnosen alzheimers sjukdom.Av intervjustudien framkom att det var vanligt förekommande med interaktionstyperna samarbete och frÀmjande vid konflikter och att samtliga informanter anvÀnde sig av validation i olika grad.

Syftet med studien var att fÄ en inblick i hur vardagen sÄg ut för ungdomar med en reumatologisk sjukdom. KartlÀggningen bestod av att ta reda pÄ vilka aktiviteter ungdomarna Àgnade sig Ät, hur mycket tid de spenderade pÄ aktiviteterna, var aktiviteterna utfördes samt tillsammans med vem. Syftet var Àven att ta reda pÄ hur de upplevde sina utförda aktiviteter samt om de varit tvungna att vÀlja bort nÄgon aktivitet pÄ grund av sin sjukdom. I studien ingick sju flickor i Äldern 14-16 Är. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en ÄterberÀttad tidsdagbok, veckoöversikt samt en fördjupande intervju kring de aktiviteter som nÀmndes i den ÄterberÀttande dagboken.

Trots riktlinjer och lagar om likabehandling har författarna varit med om att personer med hepatit C och annan blodsmitta fÄtt ett annorlunda bemötande Àn andra. Det var dÀrför intressant att utforska hur personerna sjÀlva upplevde detta och att leva med sin sjukdom. Runt 150 miljoner mÀnniskor har hepatit C i vÀrlden, i Sverige Àr runt 50 000 personer smittade. Hepatit C Àr en blodsmitta och den vanligaste smittorsaken Àr intravenöst missbruk. Andra sÀtt att smittas Àr till exempel stickskada inom vÄrden samt genom smittad blodtransfusion.

Cancer Àr i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som fÄr beskedet cancer kan uppleva stora förÀndringar. Alla mÀnniskor reagerar olika och dÀrför Àr det viktigt att vÄrdpersonalen har kunskap och förstÄelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de fÄr ett cancerbesked. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

Syftet med studien a?r att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesa?rskolan har av a?mnet matematik. Den teoretiska ansatsen utga?r fra?n grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska fo?rha?llningssa?tt. Jag analyserar mina resultat utifra?n Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Studien a?r kvalitativ och gruppintervju anva?nds som metod.

Bröstcancer Àr idag en vanlig sjukdom bland kvinnor och cytostatikabehandlingen Àr den behandling mÄnga upplever som pÄfrestande. Syftet med studien Àr att beskriva kvinnor med bröstcancers upplevelse och livskvalité under och efter behandling med cytostatika. I studien har dessa kvinnors livskvalité, vÀlbefinnande, lidande och livsvÀrld belysts i samband med cytostatikabehandling. En kvalitativ litteraturstudie inspirerad av Graneheim och Lundman gjordes utifrÄn sju vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att kvinnor upplevde sin sjukdom och behandlingen individuellt, men att nÄgot sorts lidande alltid fanns.

Diabetes typ 2 Àr en folksjukdom som ungefÀr 300 000 svenskar Àr drabbade av. Sjukdomen kryper allt lÀngre ner i Äldrarna och i framtiden rÀknar forskarna med att betydligt fler kommer att vara drabbade, till följd av en osundare livsstil. Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vardag samt vilka strategier de anvÀnder för att klara av denna. De frÄgestÀllningar som formulerades för att fÄ svar pÄ syftet var: Hur upplever patienter med diabetes typ 2 sin vardag som kroniskt sjuk? Vilka copingstrategier har patienter med diabetes typ 2 för att klara av sin sjukdom? Metoden som anvÀndes för att finna svar pÄ dessa frÄgor var en litteraturstudie.