Introduktion: PÄverkan av stress pÄ immunförsvarsresponsen kan leda till mer kraftfullt inflammatoriskt svar som leder till parodontal vÀvnadsnedbrytning. Enligt hypotesen kan psykologiska faktorer, sÄsom stress, i kombination med förÀndrat munhygienbeteende ha betydelse för parodontala sjukdomstillstÄnd (Genco et al. 1998).Syfte: Att beskriva samband mellan stress och parodontal sjukdom.FrÄgestÀllning: Vilka samband föreligger mellan stress och parodontal sjukdom?Metod: LitteraturstudieResultat: Föreliggande litteraturstudie visar att det kan föreligga samband mellan stress och parodontal sjukdom genom förÀndrat munhygienbeteende och genom förhöjda nivÄer av stresshormoner, sÄsom cortisol och dehydroepiandrosterone (DHEA) i saliv, gingivalvÀtska och blodserum.Konklusion: Det kan föreligga samband mellan stress och parodontal sjukdom genom förÀndrat munhygienbeteende samt genom förhöjda nivÄer av stresshormoner i saliv, gingivalvÀtska och blodserum. Dock kan inga definitiva slutsatser faststÀllas med denna litteraturstudie..

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Att leva med en kronisk sjukdom som astma pÄverkar den sjukes liv pÄ mÄnga sÀtt. BÄde samhÀlleliga och personliga vinster finns med att patienten har kontroll över sin sjukdom. DÀrför Àr det viktigt att vÄrden stöttar och ger kunskap som underlÀttar för patienten att leva med astma. Det krÀvs att patienten fÄr en information som Àr individanpassad för att han/hon ska kunna omsÀtta kunskaperna i praktisk handling. Metoden som anvÀndes i studien var kvantitativ med en enkÀt som datainsamlingsmetod.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur cancerpatienter ser pÄ stöd i samband med sjukdom samt vilka faktorer Àr det som gör att vissa mÀnniskor klarar av att hantera sjukdomar medan vissa har större benÀgenhet att fastna i kriser och hamna i depression. För syftet valdes den kvalitativa forskningsansatsen och vidare valdes Ad-hoc metoden som intervjuanalys dÄ mÄlet och mitt fokus som forskare lÄg i att skapa mening och sammanhang i materialet. TvÄ kvinnor har intervjuats vid ett tillfÀlle och till grund för det transkriberade intervjumaterialet ligger tidigare forskning om stöd vid sjukdom, upplevelser av sjukdom, KASAM, coping, kristeori och depression i samband med cancer. Resultat och analys bestÄr av utdrag frÄn respondenternas beskrivelser och berÀttelser samt citat kopplat och knutet till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. I resultatet framgÄr hur kvinnorna upplevde stödet under sjukdom sÄvÀl som efter, KASAM och coping samt fokus pÄ personliga faktorer för livskvalité. .

Att leva med kronisk sjukdom kan leda till mÄnga uppoffringar och förluster hos personer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av förluster hos personer som lever med kronisk sjukdom. En litteratursökning gjordes som gav elva vetenskapliga artiklar som analyserades med en manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier; Att sörja över det som funnits tidigare; Att sjÀlvkÀnslan och kontrollen minskar; Att sjÀlvstÀndigheten försvinner; Att sakna ork och förmÄga att leva ett vanligt liv; Att sakna tidigare relationer och nya relationeroch; Att kÀnna hopplöshet inför framtiden. I resultatet framkom att de sjuka personerna upplevde sorg, sÄrbarhet och att livet inte lÀngre var som förut.

Bakgrund: BipolÀr sjukdom innebÀr perioder av mani och depressioner vilket kan medföra svÄrigheter för personer som drabbats. För att kunna förstÄ och hjÀlpa dessa personer behöver sjukvÄrdspersonal kunskap om hur sjukdomen upplevs och hanteras. Syfte: att belysa hur personer med bipolÀr sjukdom upplever och hanterar sin sjukdom. Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes med kvalitativa artiklar. Resultat: Personernas instÀllning till diagnosen och behandling varierade och relationen till sjukvÄrdspersonalen var betydelsefull.

Uppsatsen syftar till att kartlÀgga attityder till alkoholism bland behandlare samt klienter som har behandlats eller Àr i behandling för sitt missbruk. Fokus för denna kartlÀggning stÄr i respondenternas benÀgenhet att betrakta alkoholism som sjukdom, vidare syftar uppsatsen Àven till att studera eventuella för- och nackdelar med detta. Empirin bestÄr av sex intervjuer, fyra med klienter och tvÄ med behandlare pÄ tvÄ olika behandlingshem. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna ansÄg att alkoholism var en sjukdom, de andra var ambivalenta kring begreppet men trodde ÀndÄ att det Àr Àrftligt.

Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en sjukdom som ökar kraftigt i hela vÀrlden. Diabetessjukdomen innebÀr omfattande livsstilsförÀndringar för mÄnga mÀnniskor. De viktigaste livsstilsförÀndringarna Àr att Àndra kostvanorna och att motionera mera. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever sin sjukdom och de livsstilsförÀndringar som sjukdomen medför. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar, vilka Àr analyserade genom inspiration av Burnards (1996) innehÄllsanalys.

Med musiken till hands ? Funktionsinriktad musikterapi med tvÄ ungdomar, en med Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom. Funktionsinriktad musikterapi, FMT-metoden, Àr en neuromuskulÀr behandlingsmodell för barn och vuxna med olika funktionsnedsÀttningar. Jag har valt att i detta examensarbete för-klara vad metoden gÄr ut pÄ samt beskriva arbetet med tvÄ av mina elever, en med diagnosen Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom. Jag har förklarat hur deras helhetsutveckling, frÀmst arm-/handfunktionen, har pÄverkats. BÄda ungdomarna har fÄtt en utökad förmÄga att greppa om olika föremÄl och strÀcka ut för att nÄ ting som stÄr lÄngt ifrÄn dem..

Levnadsvillkoren för individer med utvecklingsstörning har under de senaste decennierna förÀndrats till det bÀttre. Att kÀnna sig delaktig i sitt liv och ha möjligheten att sjÀlv pÄverka livssituationen Àr viktigt för dessa mÀnniskor. Uppsatsförfattaren ville med den hÀr studien undersöka om skillnad finns i hur aspekter av delaktighet uppfattas av tvÄ grupper; individer med utvecklingsstörning och personer i deras omgivning. En enkÀtstudie genomfördes med en omarbetad version av ?The Arc?s Self-Determination Scale? (Wehmeyer, 1995).En rangkorrelation visade pÄ samband mellan vissa frÄgeomrÄden.

Eftersom befolkningen blir allt Àldre sÄ kommer mÀnniskor med kroniska sjukdomar att leva lÀngre. För att kunna ge stöd och hjÀlp till dessa personer Àr det viktigt att förstÄ deras upplevelser av begrÀnsningar och isolering i vardagen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av begrÀnsningar och isolering i vardagen hos personer med kronisk sjukdom. Femton vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte klara sig pÄ egen hand: att mötas av brist pÄ förstÄelse: att kÀnna ensamhet och utanförskap: att kÀnna sig frustrerad och vÀrdelös: att vara orolig och rÀdd inför framtiden.

Bakgrund: Idag finns det mer Àn 220 miljoner mÀnniskor i hela vÀrlden med Diabetes, av dessa Àr det 90 procent som har Diabetes mellitus typ 2. Denna sjukdom orsaka stora kostnader för samhÀllet pÄ grund av komplikationer, som leder till lidande för den drabbade, sjukskrivning samt behov av sjukvÄrd och omsorg. För att individen ska kunna förhindra dessa och kunna tillÀmpa egenvÄrd Àr kunskap om sjukdomen och dess behandling en avgörande faktor. Syftet: syftet med denna studie var att belysa individens kunskap om Diabetes mellitus typ 2. Metod: en litteraturstudie av kvalitativa artiklar.

Ett flertal studier har undersökt anvÀndandet av olika typer av efterfrÄgan om förtydligande i en referentiell kommunikationsuppgift. Bland annat har skillnader i kommunikationsstrategier mellan barn med cochleaimplantat och normalhörande barn pÄvisats. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida kommunikationsstrategier skiljer sig Ät i en referentiell kommunikationsuppgift hos barn med lindrig till mÄttligutvecklingsstörning och en mentalt Äldersmatchad kontrollgrupp. Vidare syfte var att undersöka hur barn med lindrig till mÄttlig utvecklingsstörning reagerar vid kommunikationssammanbrott, nÀr personen inte har tillgÄng till en specifik referent. Studien har ocksÄ undersökt vokabulÀr hos de bÄda grupperna och om detta har nÄgon betydelse för vilka kommunikationsstrategier de vÀljer.

Psykisk sjukdom pÄverkar inte bara individen som drabbas utan Àven dennes anhöriga. Alla i familjen berörs och vardagen blir oförutsÀgbar och full av utmaningar. Sjuksköterskor möter individer med psykisk sjukdom och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Syftet med studien var att belysa hur vuxna anhöriga till personer med psykisk sjukdom upplever sin vardag. För att belysa de anhörigas situation genomfördes en litteraturstudie över tidigare utförd empirisk forskning.

Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom Àr kÀnslomÀssigt krÀvande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Ätta stycken vetenskapliga artiklar som Àr analyserade med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rÀdd och skamsen., Att vara hjÀlplös och distansera sig., Att fÄ slitningar i relationer., Att fÄ ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att fÄ stöd men bli nonchalerad av sjukvÄrdspersonal., Att lÀra sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de nÀrstÄende gÄr igenom omvÀlvande upplevelser dÄ en nÀra person drabbas av en psykisk sjukdom.