Bakgrund: Inom vården är möten med vuxna patienter som känner obehag inför blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den vuxna patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Intradermaltest används för att identifiera sjukdomsorsakande allergener hos patienter allergiska mot ämnen i omgivningen (atopiker). Intradermaltest på häst utan sedering är väl beskriven i litteraturen. Sedering är dock ofta önskvärd för att underlätta det praktiska genomförandet av testet samt för att minska den stress som djuret utsätts för. Intradermala injektioner kan även antas orsaka ett visst obehag hos patienten, varför analgesi är önskvärt. Någon dokumentation avseende om premedicinering i form av sedering och analgesi påverkar testresultatet hos häst finns för närvarande inte publicerad.

Beröring är ett av människans grundläggande behov som inte förändras i takt med åldern. Äldre personers minskade sociala nätverk kan leda till minskad möjlighet att få sitt behov av beröring tillgodosett. I vård och omsorg är äldre personer den grupp som får minst taktil beröring. Kvaliteten på omvårdnaden antas kunna höjas med hjälp av taktil beröring då det antas förbättra äldre personers välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av taktil beröring och den taktila beröringens effekter hos äldre personer med ohälsa.

Självskadebeteende hos unga personer har ökat i Sverige. I familjer där ett barn drabbas av ohälsa med ett självskadebeteende påverkas hela familjen och väcker känslor av skuld, skam och lidande hos föräldrarna. Syftet med studien är att beskriva föräldrarnas upplevelser av att leva med sitt självskadebeteende. Denna kunskap avser hjälpa sjuksköterskan att bättre kunna stödja och lindra lidande hos föräldrarna. Analysmetoden som användes är Evans analysmetod beskriven i Friberg (2006).

Bakgrund: Mötet mellan vårdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder är komplicerat på grund av att de sistnämnda har ett annat sätt än andra att uppfatta och förstå omvärlden. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder vårdas oftare på sjukhus och har längre vårdtid än andra personer på grund av att funktionshindret ofta medför andra bekymmer. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningarna i mötet mellan vårdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder för att skapa en vårdrelation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var förutsättningar i mötet för att skapa en vårdrelation.

Personer som tränar styrketräning lyfter ofta för lätt och slutar lyfta för tidigt för att uppnå önskat träningsresultat. Syftet med studien var att testa hur prestationen vid styrketräning påverkas då målsättningen att uppnå maximal ansträngning används i jämförelse med att använda målsättningen att prestera maximalt antal repetitioner. Tolv män och 20 kvinnor randomiserades till två grupper. AMRAP-gruppen försökte prestera maximalt antal repetitioner och RPE-gruppen försökte uppnå maximal ansträngning. För att mäta hur prestation påverkas av målsättning beräknades relativ förändring mellan set 1, i vilket båda grupperna försökte prestera maximalt antal repetitioner, och set 2, i vilket grupperna använde respektive angiven målsättning.

En operationsavdelning är för de flesta en främmande miljö som upplevs skrämmande. De som ska genomgå en operation känner olika grader av ängslan, oro och rädsla. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön i samband med operation. Tio vetenskapliga artiklar från åren 1984?2001 som motsvarade syftet analyse- rades med kvalitativ innehållsanalys.

Många patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vårdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter är låg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig på grund av det obehag och den ångest patientens tillstånd väcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka känslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende.

BAKGRUND: Alkoholproblem är ett stort hälsoproblem som har påverkan på både social, psykisk och fysisk hälsa. Alkoholproblem är ett lidande problem för patienten och dennes anhöriga. Bemötandet är en viktig del i omvårdnaden och i relationer mellan sjuksköterskor och patienten, sjuksköterskor attityder lysa igenom under bemötandet, att skapa ett vårdande möte är sjuksköterskors ansvar. SYFTE: Syftet med studien är att belysa vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskors attityder i bemötandet av patienter med alkoholproblem. METOD: en litteraturöversikt där tolv kvalitativa och kvantitativa vetenskaplig artiklar analyserats.

Oro drabbar många patienter inför en operation. Förutom den subjektiva känslan av obehag som patienten upplever pekar flera studier åt att preoperativ oro ger negativt inflytanden på återhämtning, läkning, ökad postoperativ smärta, illamående och förlängd sjukhusvistelse. Den preoperativa oron kan ha olika orsak och påverkas av en mängd olika faktorer. Att beskriva patienters upplevelse av vad som påverkar preoperativ oro. Metod: Kvalitativ intervjustudie där sex personer som opererat ortopediska ingrepp deltog.

Bakgrund: Inom vården är möten med vuxna patienter som känner obehag inför blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den vuxna patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Omvårdnadsforskningen har visat att en majoritet av de perioperativa patienterna upplever oro som är direkt kopplad till anestesi och kirurgiska ingrepp. Syftet med denna litteraturstudie var att genom integrativ metod beskriva vad som oroar patienten i samband med anestesi samt att beskriva vad anestesisjuksköterskan kan göra för att lindra den perioperativa oron. I studien ingick 11 artiklar och under granskningen framkommer två tema som ligger till grund för resultatet: Faktorer som skapar oro samt Anestesisjuksköterskans möjligheter att minska oro. Resultatet kan komma att vara till nytta för anestesisjuksköterskan för att bättre kunna bemöta oro hos den perioperativa patienten och ge en god omvårdnad. Något som främjar patientens delaktighet, patientsäkerheten och som i förlängningen kan leda till kortare vårdtider..

Syftet med litteraturstudien var att undersöka den orala hälsans påverkan på ätandet hos äldre personer.Vetenskapliga artiklar söktes i databasen PubMed med begränsning till artiklar inom tidsperioden 2000-2010, åldersgruppen 60 år och äldre. Totalt 11 artiklar inkluderades i studien.Resultatet visade att försämrad munhälsa, nedsatt tuggförmåga, många saknade tänder, smärta och obehag i munnen, illasittande tandproteser och muntorrhet ger problem med ätandet. Detta leder till att äldre med försämrad oral hälsa ändrar på sina val av livsmedel och ofta avstår från livsmedel som är problematiska att äta på grund av svårigheter med att tugga och svälja eller rädsla för att orsaka ytterligare skada på bräckliga tänder. Studiens slutsats är att en genomgång av litteraturen visade att äldre människor med nedsatt oral status hade risk för ätsvårigheter. Att ersätta förlorade tänder tycks ha betydelse för att upprätthålla en optimal tuggfunktion..

Bakgrund: Internationell forskning visar på problematik kring smärtlindring av patienter med opiatberoende. Det framkommer att otillräckliga doser analgetika administreras till denna patientgrupp och att vårdpersonal saknar kunskap gällande smärtlindring av patienter med opiatberoende. Forskning visar även att vårdpersonal kan ha en negativ inställning till drogberoende patienter och ofta misstror deras motiv gällande förfrågan om analgetika. Vidare visar forskningen att denna patientgrupp upplever sig få en sämre vård än patienter utan drogberoende.Syfte: Studiens syfte var att belysa faktorer som har inverkan på smärtlindringen av patienter med opiatberoende på en beroendeavdelning.Metod: Empirisk studie med deskriptiv kvalitativ ansats baserad på strukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor verksamma vid en beroendeavdelning i en svensk storstad. Data analyserades genom manifest innehållsanalys.Resultat: Under analysen utkristalliserades tre kategorier och elva underkategorier, vilka beskriver faktorer som har inverkan på smärtlindringen av patienter med opiatberoende: (I) Förhållningssätt omfattar (1) Att inte döma och (2) Bemötande.

För hälso- och sjukvårdspersonal med anställning inom ambulansen krävs en beredskap inför olika vårdsituationer och en kunskap om de behov som personer som vårdas prehospitalt kan ha. Studier visar på att förekomsten av hot och våld mot ambulanspersonal är något som ökar. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för hot och våld i den prehospitala miljön. Åtta specialistutbildade sjuksköterskor intervjuades med kvalitativa forskningsintervjuer och data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att känna obehag, Att beakta den egna säkerheten, Att hantera hotfulla och våldsamma situationer och Att finna stöd hos arbetsgivaren.