Most of the clothes sold in Europe today are produced in developing countries where the production costs are lower. The exploitation of the developing countries has led to that the inferior working conditions in these countries have attracted attention from media and NGOs. Globalisation makes company activities more transparent and the absence of transnational laws calls for alternative regulations. Many companies in Europe has since mid 1990s developed codes of conduct to satisfy the demands of external and internal stakeholders. EU also brought Corporate Social Responsibility to it?s agenda in the beginning of the 2000s and subsequently signals of approaching laws were given.

Most of the clothes sold in Europe today are produced in developing countries where the production costs are lower. The exploitation of the developing countries has led to that the inferior working conditions in these countries have attracted attention from media and NGOs. Globalisation makes company activities more transparent and the absence of transnational laws calls for alternative regulations. Many companies in Europe has since mid 1990s developed codes of conduct to satisfy the demands of external and internal stakeholders. EU also brought Corporate Social Responsibility to it?s agenda in the beginning of the 2000s and subsequently signals of approaching laws were given.

Most of the clothes sold in Europe today are produced in developing countries where the production costs are lower. The exploitation of the developing countries has led to that the inferior working conditions in these countries have attracted attention from media and NGOs. Globalisation makes company activities more transparent and the absence of transnational laws calls for alternative regulations. Many companies in Europe has since mid 1990s developed codes of conduct to satisfy the demands of external and internal stakeholders. EU also brought Corporate Social Responsibility to it?s agenda in the beginning of the 2000s and subsequently signals of approaching laws were given.

Syfte: Syftet med denna studie a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r hur ett fo?retags kommunikation pa? Facebook pa?verkar mottagarens kognitiva, affektiva och konativa lojalitet till fo?retaget.Metod: En kvalitativ metod var la?mplig fo?r att fa? en djupare fo?rsta?else vid besvarandet av studiens syfte. Fo?r att kunna studera fo?retagens kommunikation pa? Facebook genomfo?rdes en netnografisk analys av tva? kla?dfo?retags Facebooksidor. Da?refter genomfo?rdes semi-strukturerade intervjuer med personer som fo?ljde de tva? fo?retagen pa? Facebook fo?r att fa? en fo?rsta?else hur deras lojalitet pa?verkas av Facebooksidorna.

Klädindustrin har förändrats betydligt de senaste 30 åren. Detta har lett till nya affärsmodeller som bygger på trendigt, billigt och snabbt mode. Dessa affärskoncept benämns fast fashion och i Sverige finns kedjeföretagen H & M, Lindex och Gina Tricot för att nämna några. Konceptet uppmanar konsumenter till att ständigt konsumera kläder som därmed stimulerar konsumenternas behov av att bära det senaste modet till ett rimligt pris. Detta beteende får i längden konsekvenser för miljön vilket leder till att media och samhällsaktörer ifrågasätter dessa affärsmodeller.

Textilindustrin som den ser ut idag är ohållbar, den leder till negativ miljöpåverkan och storasociala problem runt om i världen. Det här till följd av ett ohållbart agerande genom helavärdekedjan, från råvara till kund. Människan konsumerar utöver jordens tillgångar,klädkedjorna driver på trender och pressar priser, allt för en ökad klädkonsumtion. Det finnsforskning som tyder på att konsumenter och övriga intressenter blir allt mer medvetna, detställs idag högre krav på klädkedjornas transparens och förbättring, dock leder det inte tillförändrat köpbeteende. Man talar om det ansvarsfulla företaget, företaget som genom arbetemed CSR tar hänsyn till miljöfrågor så väl som sociala och ekonomiska frågor för att byggaen hållbar organisation och bidra till en hållbar utveckling som inte äventyrar kommandegenerationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Handel över landsgränserna har en lång tradition. Med allt mer konkurrens på hemmamarknaden och en pågående globalisering har internationalisering av svenska modeföretag blivit ett vanligt fenomen. Det är inte bara de stora modekedjorna som är på frammarsch, utan även mindre företag söker nya marknader för fortsatt överlevnad. För de mindre företagen gäller det att välja rätt etableringsstrategi för att nå framgång internationellt.Denna uppsats ämnar titta på vilka faktorer som är viktiga vid en internationalisering för de mindre svenska modeföretagen.Syftet med uppsatsen är att genom en jämförande studie mellan två större och två mindre svenska modeföretag analysera och utvärdera respektive företags etableringar internationellt.De mindre företagen utgörs av Houseofdagmar samt Gudrun Sjödén, och de större av Hennes & Mauritz och Lindex. Uppsatsens undersökning är baserad på fallstudier av respektive företag.

Kan man känna, smaka, lukta, höra ett starkt varumärke? Eller kan man bara se det?Vi ville veta och bestämde oss för att ta reda på det, och det är resultatet du nu har i din hand.Vi har genom intervjuer med tre stora butikskedjor och dess butikschefer försökt få en klarare bild om hur de arbetar med det relativt nya sättet att marknadsföra sig på, genom sinnesmarknadsföring. Vi har genomfört flera observationer i och runtomkring de valda butikerna och bildat oss en bra uppfattning om hur respektive butik använder sig av sinnesmarknadsföring-medvetet eller omedvetet.I takt med att konsumenternas krav på upplevelser ökar och fler butiker etablerar sig på marknaden blir det alltmer viktigt att skapa ett varumärke som kunden hela tiden har i sitt medvetande, det finns bara ett sätt och det är att vara kundens första val. För att nå dagens kräsna konsumenter gäller det att butikerna marknadsför sina varumärken, och det har man sett inte helt räcker till, vilket har medfört att nya grenar inom marknadsföringen tillkommit, sinnesmarknadsföring. Begreppet är relativt nytt i Sverige och syftar till att skapa ett emotionellt band mellan konsument och varumärke.

Klädbranschen har fått stor uppmärksamhet gällande hållbarhet och miljökostnader. Tidigare forskning har främst täckt frågor kring hållbara material och transporter samt arbetsförhållanden för dem som producerar kläderna, medan andra aktiviteter som ingår i ett klädföretagets värdekedja inte har fått så stor uppmärksamhet, trots att de också har en stor påverkan på miljö och kostnader.Innevarande uppsats handlar om klädföretag och hur deras rutiner gällande upphängning av kläder på galgar fungerar. Syftet med arbetet har varit att undersöka var i värdekedjan kläderna galgas och hur returhanteringen av galgarna sker samt hållbarhetsperspektivet kring detta.Teorin har tagits fram från olika vetenskapliga artiklar, böcker samt hemsidor, och informationen som redan finns i ämnet och som är relevant för undersökningen presenteras. Teorin tar upp termen Supply Chain Management (SCM) och hur det ser ut i klädbranschen. En överblick av aktiviteter som ingår i ett klädföretags värdekedja ges, där "pre-retail"-aktiviteter och returflöden får stor uppmärksamhet.

Green Cargo är den största aktören för godstransporter på järnväg i Sverige. Dotterbolaget Road&Logistics erbjuder kombinerade transporter bestående av järnväg och lastbil. Järnvägen utnyttjas för de långväga transporterna och lastbilarna för slingtrafiken. Med hjälp av crossdockingterminaler samlastas även gods från olika lastbärare till en enhet. Detta för att optimera kapacitetsutnyttjandet, vilket ger synergieffekter i form av miljövinster och sänkta kostnader.

Bakgrund och problemdiskussion: Det har inom ekonomistyrningen sedan länge varit ett stort fokus mot ett företags kostnader och vad som driver kostnader inom ett företag. Under senare år har det dock propagerats för att kunden ska en starkare inverkan på ett företags ekonomistyrning. Det hävdas även att ekonomistyrning med ett tydligt kostnadsfokus har kommit skuggan av ett företags förmåga att skapa värde för kunden. Under årens lopp har det utvecklats modeller såsom ABC-kalkylering och aktivitetsbaserad styrning vilka syftar till att skapa värde för kunden. Dessa modeller betonar dock kostnader framför intäkter och förklarar inte till fullo vad som skapar och driver såväl intäkter som vinst inom företag.

Bakgrund och problemformulering: Inköpsfunktionen har under de senaste åren fått en allt mer strategisk betydelse för organisationer. De strategiska inköpsbesluten blir därför allt viktigare och siktar mot att skapa effektiviseringar och kostnadsfördelar i processen. Ekonomistyrningstekniker som kan anpassas till företaget kan därför vara en mycket värdefull tillgång på en konkurrenskraftig marknad. Interorganisatoriska relationer i syfte till relationen mellan leverantör och det köpande företaget blir även mycket betydelsefull då de största kostnaderna har identifierats uppkomma hos underleverantörerna för ett producerande företag. Det finns dock en begränsad kunskap angående hur dessa ekonomistyrningstekniker hos interorganisatoriska relationer kan effektiviseras i inköpsprocessen hos ett producerande företag.

BAKGRUND OCH PROBLEM: Konsumtionen på detaljhandelsmarknaden i Sverige har ökat desenaste åren och är den tredje starkaste i Europa. Detaljhandeln har internationaliserats ochfler utländska aktörer lockas att etablera sig i Sverige. Den spanska klädkedjan Zara som är endel av Inditexgruppen öppnade sin första butik i Sverige år 2003. År 2006 tog Inditex överförsta platsen från Hennes & Mauritz som största klädkedja sett till omsättningen och Zarautmanar nu de svenska klädkedjorna inom beklädnadsbranschen. Vår frågeställning är: Vilkaegenskaper är fördelaktiga för ett företag vid en etablering på en ny marknad?SYFTE: Vår uppsats syftar till att studera hur konkurrenskraftigt Zaras koncept är på densvenska marknaden samt undersöka Zaras etablering i Sverige.AVGRÄNSNINGAR: Vi har valt att fokusera på Zara inom Inditexgruppen eftersom detkonceptet står för den största andelen av gruppens totala försäljning.

Bakgrund och problemdiskussion: Under 1980-talet uppkom stark kritik mot den dåvarandeekonomistyrningen. Detta renderade i att större vikt började läggas vid icke-finansiella måttoch att kunden hamnade allt mer i fokus. I takt med detta har intäktsdrivare, det vill sägafaktorer som påverkar intäkter, fått mer uppmärksamhet. I dagens hårt konkurrensutsattamarknader blir det för företagen viktigt att förstå intäktsdrivarnas roll, dess påverkan påintäkter och att kunna dra nytta av detta i sin verksamhet. Tidigare studier har identifieratintäktsdrivare på olika nivåer men inga studier har tidigare undersökt hur vetskapen omintäktsdrivarna påverkat företags ekonomistyrning.Detta har lett fram till följande frågeställningar:· Hur kommer vetskapen om de identifierade, kundrelaterade intäktsdrivarna till uttryck iutformningen av de undersökta företagens ekonomistyrning ? vilka styrmedel berörs?· Hur används den berörda ekonomistyrningen ? vad är dess funktion och dess syfte?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera hur identifierade, kundrelateradeintäktsdrivare i tre företag inom kläddetaljshandelsbranschen kommer till uttryck iutformningen och användning av respektive företags ekonomistyrningAvgränsningar: Studiens utgångspunkt är resultatet från Nissen, Ståhl, och Ståhle (2007) därintäktsdrivare identifierades hos tre företag ? AB Lindex, JC AB och KappAhl AB ? inomkläddetaljhandelsbranschen.

Bakgrund och problem: Varulagret hos handelsföretag inom konfektionsbranschen är oftasten mycket omfattande och väsentlig post i deras omsättningstillgångar. Detta innebär atteventuella felvärderingar kan få en stor påverkan på resultatet. Därför är det viktigt att värderavarulagret med försiktighet. Det finns ett antal problem vid värdering av varulager och dessaär sammankopplade med de redovisningsval som företag gör. Handelsföretag inomkonfektionsbranschen är särskilt känsliga vid värdering av sina varulager då deras varor styrsav trender, väderlek och säsongsvariation.