Sökresultat:
476 Uppsatser om Lilla spöket laban - Sida 20 av 32
Lilla Fjellsholmen. Varsamt byggande i en unik skÀrgÄrdsmiljö
This report discusses the development of lessons based on laborations for middle and high school.The purpose of the project was to research the possibility to affect students' attitude towards physicsthrough well-planned stimulating lessons. The lessons were based on the Light and Lasers OutreachKit, a teaching package made by the organisation Laser Classroom, and have been adapted for physicsin middle and high school. The lessons were developed on a pedagogical and didactical ground andwere improved with surveys and peer and self assessment. The lessons were based on laser light and itsproperties. One lesson covered the topic of single-slit diffraction, while the other treated geometricaloptics.
Hur mÄr chefen?: En undersökning om hÀlsa och socialt stöd hos chefen i mikroföretaget
Att vara chef idag Àr ofta krÀvande. Inte minst i det lilla företaget, dÀr man mÄste vara lite av en allkonstnÀr. Chefer pÄ smÄföretag tros arbeta hÄrt och ha en hög stressnivÄ, men lite Àr skrivet om hur de upplever sin hÀlsa och sin arbetsmiljö.DÀremot Àr kunskapen stor om att socialt stöd pÄ arbetsplatsen kan minska de negativa effekterna av stress och utgöra en buffert mot ohÀlsa hos de anstÀllda. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur chefen pÄ ett mikroföretag upplevde sin egen hÀlsa, sitt sociala stöd och om detta stöd var viktigt för hÀlsan. Chefer pÄ mikroföretag anslutna till JÀrnhÀlsans FöretagshÀlsovÄrd, med 5-9 anstÀllda, valdes ut som undersökningsgrupp.
Konsekvenser av revisionspliktens möjliga avskaffande i smÄ aktiebolag ? Inriktning mot revisorskÄren
Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i Europeiska unionen som fortfarande har kvar allmÀn revisionsplikt i samtliga aktiebolag. Detta innebÀr att alla aktiebolag, stora som smÄ, mÄste granskas av en kvalificerad revisor. Revisionen kan i mÄnga fall vara för omfattande och kostsam för det lilla bolaget. Den nya regeringen har dÀrför tillsatt en utredning som skall se över hur ett avskaffande av revisionsplikten i de smÄ aktiebolagen kan komma att ske. Revisorerna har idag mÄnga mindre aktiebolag som klienter.
Minskad trÀdtillvÀxt under Lilla sitiden? : En dendroklimatologisk jÀmförelse mellan nutid och 1600-talet invid trÀdgrÀnsen i norra Skandinavien
During the period called Little Ice Age (1400 ~ 1900) the climate of northern Europe was in an annual year-basis overall colder than it was before and after that period. The numbers of short, cold and rainy summers and long, bitter-cold winters where often repetitive under the approximately 500-years the period lasted. In Scandinavia, the coldest time during this period is estimated to have started around the end of the 16th century and lasted to the beginning of the 18th century. Trees growing at the tree-line are limited by temperature for their annual growth and hence showing differences of growth during changes in the climate, Â a method called dendroclimatology. The variations of growth can be read in the tree-rings either by analyze the width of the ring or by look into the density of the wood and is used to reconstruct past climates.
NyanlÀnda elevers inkludering i skola och samhÀlle : En studie av nyanlÀnda elevers upplevelser av sin skolsituation och betydelsen av samhÀllsorienteringen inom utbildningen
Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlÀnda elevers skolgÄng ser ut de första Ären i Sverige. Min studie behandlar nyanlÀnda elever mellan 16-20 Är. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för nyanlÀnda elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhÀlle. HÀr Àr syftet tÀtt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgÄng samt betydelsen av samhÀllsorientering för dessa nyanlÀnda elever. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervjumetod för att fÄ fram mitt resultat.
KaffesÀckar och Kreativitet
Kreativitet och KaffesÀckar Àr en litteratur- och fallstudie som behandlar kreativitet och hur den kan stimuleras i skolan. SamhÀllet stÀller krav pÄ kunskap dÀr kreativitet Àr en viktig faktor och skolan behöver följa utvecklingen för att möta framtidens behov. Fallstudien har gjorts bland 7:e klassare pÄ textilslöjden. Undersökningens fokus Àr att se hur egen design, annorlunda material, utstÀllning av den egna produkten pÄverkar kreativiteten. Projektet pÄgick under en termin och avslutades med utstÀllning och modevisning pÄ Lilla Kafferosteriet i Malmö.
Krisens skugga och sorgens ansikte: lÀrare, elev och anhörig
Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur elever, men Àven lÀrare kan bli hjÀlpta vid en krisartad situation och ta reda pÄ hur krisplaner anvÀnds i praktiken. Den första delen av bakgrunden ger en insikt i hur Du eller jag som medmÀnniska kan hjÀlpa personer i kris. Den senare delen bakgrunden beskriver hur personalen pÄ en skola kan agera nÀr en kris intrÀffar. Vi tycker att det Àr viktigt att ha en förstÄelse inom Àmnet kris och sorgarbete för att kunna hjÀlpa en person pÄ bÀsta sÀtt. Vi tycker Àven det Àr viktigt att ta reda pÄ skolans insats nÀr det intrÀffar en kris.
Mitt lilla hjÀrta : Patienters upplevelser av att vÀxa upp och leva med medfött hjÀrtfel -en intervjustudie
Bakgrund Medfödda hjÀrtfel kan avse en stor grupp diagnoser. Det kan handla om genetiska företeelser pÄ cellnivÄ som inte uppmÀrksammas eller som kan utvecklas under senare tillfÀllen i livet. Medfödda hjÀrtfel handlar i regel dock oftast om anatomiska och synliga skiljaktigheter i anatomin och funktionen.  Tack vare den förbÀttrande forskningen inom barnkardiologin överlever fler barn vilket betyder att ett nytt behov inom vÄrden har uppkommit och att de vuxna som idag lever med medfött hjÀrtfel mÄste uppmÀrksammas. Syfte Syftet var att belysa vuxna personers erfarenheter av att vara född med ett kroniskt hjÀrtfel och hur det pÄverkat uppvÀxten.
"Men lilla raring, nu tar vi pÄ oss tröjan!" - Att bemöta och kommunicera med personer med demenssjukdom i daglig omvÄrdnad.
I Sverige lever nÀstan 150 000 personer med en demenssjukdom. Den dagliga omvÄrdnaden kan vara problematisk pÄ mÄnga sÀtt, bl.a. relaterat till de demenssjuka personernas nedsatta kognitiva förmÄgor och svÄrigheter att utföra praktiska moment. Bristande kommunikation och bemötande frÄn vÄrdarna kan förvÀrra den demenssjukes symtom som t.ex. oro, rÀdsla och aggressivitet.
TjÀnstemÀnnen och mÄngfald. En studie av instÀllning till mÄngfald inom Göteborgs stads förvaltning
BakgrundFörskolegÄrden erbjuder barnen motorisk trÀning och utmaningar för deras rörelsebehov.Verksamhet som vanligtvis bedrivs inomhus, kan med fördel flyttas till uterummet. I eninspirerande och stÀndigt förÀnderlig miljö, flödar inspirationen, fantasin och upptÀckarlustan hos sÄvÀl barn som medforskande pedagoger. Miljön blir en medupptÀckare i barnens lek och det stÀlls krav pÄ de miljöer som förskolan har att erbjuda.SyfteStudiens syfte Àr att ta reda pÄ hur barnen, med tyngdpunkt pÄ motorisk utveckling, anvÀnder förskolans lekplatser. Syftet Àr vidare att höra hur barnen resonerar kring dessa samt ta del av deras önskemÄl, gÀllande lekplatsernas framtida utformning.MetodStudien utgÄr frÄn en kvalitativ metod, med observationer och intervjuer som redskap. Urvalet bestÄr av tolv stycken femÄriga pojkar och flickor, pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar.ResultatBarnen beskriver sin dagliga utevistelse pÄ förskolegÄrden i mestadels positiva ordalag.Gjorda observationer har utvisat att barnen för det mesta Àr sysselsatta med nÄgonting som de sjÀlva valt att göra under uteleken.
BostÀder i kvarteret TjÀllet
I detta projekt har jag arbetat uteifrÄn en frÄgestÀllning om smÄ ytor. Hur mycket yta behöver en ensamstÄende mÀnniska för att kunna leva bekvÀmt? Hur behÄller man bekvÀmligheter trots en ytminimering? Vad hÀnder med flexibiliteten i ett sÄdant hem?Kvarteret TjÀllet har historieskt sett haft en tradition av trÄngboddhet, i synnerhet runt sekelskiftet dÄ platsbristen var mycket kÀnnbar. Mitt mÄl har varit att göra denna trÄngboddhet till en positiv upplevelse. I detta hus finns enbart enrumslÀgenheter anpassade för ensamstÄende, troligtvis unga och barnlösa.
Det stora Medelhavet och den lilla mÀnniskan : Tre perspektiv pÄ svenska sjömÀns fÄngenskap i Marocko 1754?1763
Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.
Perenners vÀrde i stadsmiljö
Ăr perenner ett anvĂ€ndbart material för vĂ„ra grönytor i stadsmiljöer, som kan vĂ€cka livslust och förmedla en kĂ€nsla av livets gĂ„ng och kontinuitet i en förĂ€nderlig vĂ€rld? NĂ€r Ă€r det bĂ€st att anvĂ€nda sommarblommor och nĂ€r kan perenner vara ett bĂ€ttre alternativ? Ăr murar och buskar det enda sĂ€ttet att skapa rumslighet i den lilla skalan eller har perennerna en uppgift att fylla Ă€ven hĂ€r?
Jag söker i denna uppsats svar pÄ dessa frÄgor och samtidigt förmedla kunskap om perennernas mÄngskiftande kvalitéer.
Material till uppsatsen har i huvudsak varit forskningsrapporter, handböcker och faktaböcker i Ă€mnet. Ăven intervjuer med företrĂ€dare för de som planerar och de som förvaltar stadsmiljöer har gjorts.
Uppsatsen belyser perenners roll i stads- och tÀtortsmiljöer i allmÀnhet och jÀmför perennplanteringar med möjliga alternativ. Alternativ till perenn-planteringar kan vara sommarblommor, men ocksÄ buskar, grÀsmatta eller rent av hÄrdgjorda ytor som t ex asfalt. Nuförtiden Àr bÄde barn och vuxna mer stressade Àn förr och ofta lever man i en miljö med mÄnga hÄrdgjorda ytor.
Att strukturera upp en odling pÄ bÀsta sÀtt pÄ liten yta
BedZED Àr ett omrÄde utanför London som har tagit upp viktiga frÄgor vad det gÀller klimatförÀndringar. Vad kan befolkningen göra för att minska förstöringen av ozonlagret? Men de försöker Àven ÄtgÀrda andra problem sÄ som: energiförbukning, vÀxthusgasemissioner, vattenförbrukning/-förstörelse, överdrivet utnyttjade av naturresurser för att producera livsmedel, foder och komsumtionsvaror, transportsektorns förbrukning av fossil energi och luftföroreningar etc.
En viktig aspekt Àr att köpa nÀrproducerat för att slippa utslÀpp av avgaser vid transport av livsmedlen.
Detta arbete visar hur tre typhushÄll har tÀnkt med odlingen av grönsaker och rotfrukter nÀr det Àr en sÄ pass begrÀnsad yta att odla pÄ. Ytan Àr sex kvadratmeter.
Pojken, trollen och den vackra lilla prinsessan : En jungiansk analys av Walter Stenströms konstsaga Pojken och trollen eller Àventyret.
Uppsatsens syfte Àr att förstÄ Walter Stenströms konstsaga Pojken och trollen eller Àventyret, med hjÀlp av Carl Gustav Jungs psykologi, och utifrÄn Jungs psykologi analysera eventuella allmÀnmÀnskliga drag i sagan. Analysen av sagan bygger pÄ en hermeneutisk grund, varpÄ texttolkningen utgÄr frÄn nÀrlÀsning som metod, som innebÀr att texten detaljstuderas. Analysen visar att sagan kan tolkas ur ett vuxenpsykologiskt perspektiv, dÀr olika arketypiska symboler Àr frekventa, och som i sin tur svarar mot olika psykiska utvecklingsförlopp. Kungen symboliserar individens medvetna sida, och drottningen den omedvetna sidan. Trollen symboliserar individens borttrÀngda emotioner, och prinsessan symboliserar individens innersta kÀrna, som med Jungiansk terminologi benÀmns som SjÀlvet. Pojken i sagan symboliserar den arketypiske hjÀlten som befriar och ÄterstÀller balansen inom individen.  Analysen visar ocksÄ att sagan kan tolkas utifrÄn ett barnpsykologiskt perspektiv, dÀr de arketypiska symbolerna fungerar som projektionsobjekt.