Sökresultat:
476 Uppsatser om Lilla spöket laban - Sida 12 av 32
Den lilla kommunen och den stora demokratifrÄgan : E-demokrati i Lessebo kommun
Uppsatsen behandlar Àmnet E-demokrati. Detta Àr ett relativt nytt begrepp, speciellt i Sverigeoch det befinner sig i en utvecklingsfas. E-demokrati handlar om ett nytt sÀtt att arbeta meddemokrati, med hjÀlp av dagens tekniska hjÀlpmedel som Internet, e-post och olikadatorprogram. Det Àr inte en ny form av demokrati utan möjligheten till nya infallsvinklar iarbetet att jobba gentemot medborgarna.Uppsatsen Àr kopplad till Lessebo Kommun dÀr en fÀltstudie utförts i samband med enpraktik. Kommunen Àr i uppstarten av etablering av ny och utveckling av gammal teknik.DÀrför Àr det intressant att undersöka om den demokratiska frÄgan finns med i kommunensarbete nÀr den nya tekniken implementeras.
?Lilla bocken buse tippar över tollebon? : En kvalitativ studie om hur smÄ barn kommunicerar i samspel med varandra och sin omgivning
Det hÀr Àr en studie gjord pÄ en smÄbarnsavdelning dÀr det gÄr nio barn och arbetar tvÄ pedagoger. Studiens syfte Àr att studera hur smÄ barn, 1-2 Är, kommunicerar i samspel med varandra och sin omgivning i förskolans miljö.Studiens tillvÀgagÄngssÀtt Àr en kvalitativ undersökning genom deltagande observation med fÀltanteckningar. Den tidigare forskning tenderar att i huvudsak studera antingen verbal kommunikation eller samspel, medan min studie in bÄda aspekterna.Det som framkommit i studien Àr att pedagogen och omgivningens inverkan Àr stor för smÄ barns verbala utveckling och deras möjligheter att kunna samspela med andra. Men Àven att det verbala inte alltid behöver vara enda sÀttet att kommunicera och förstÄ varandra. Barnen pÄ avdelningen hade ett eget sprÄk som kom att visa sig vÀldigt effektivt mellan dem.
Goda grannar - mellankommunalt samarbete ur den lilla kommunens perspektiv
This thesis deals with co-operation between municipalities viewed from the perspectiveof the small municipality. It poses two questions: How and why doessmall municipalities co-operate? and Which is the place of the small municipalityin a larger organization?. To examine this three Scanian municipalities have beenstudied and one Norwegian municipality is used to provide a perspective on theSwedish discussion.Four theoretical topics guide the thesis. Firstly the core values of municipalities;democracy, autonomy and efficiency.
Utmattningssyndrom : AllmÀnna hÀlsotillstÄnd, specifika symtom och relaterade sjukdomar
Corporate Social Responsibility (CSR) Àr det arbete som företag Ätar sig utöver den lagliga skyldigheten och innefattar bland annat arbete med miljö och samhÀlle. Fenomenet har framförallt undersökts i större företag i och med deras stora inverkan pÄ omgivningen. I smÄ och medelstora företag (vidare kallat SMEs) Àr CSR-arbetet inte lika vÀl utforskat. Syftet med detta arbete Àr att utforska hur och varför SMEs i Sverige, med fokus pÄ enmans- och mikroföretag i Uppsala, arbetar internt med CSR-relaterade aktiviteter. Genom intervjuer undersöker studien huruvida femton enmans- och mikroföretag i detaljhandeln arbetar med CSR inom kategorierna vÀlgörenhet, samhÀllet, miljön samt leverantörer.
Sverigestallet eller uppbundet :
When I got the opportunity to write this examination did I want to write about something
that I both was interest in and also can use in the future. I think it?s going to be difficult
to carry on the milk production with only 28 cows. I wanted to investigate the possibility
to increase the herd of cows. I also wanted to compare this cost with a new cow house
the cows where milked with a robot.
Norsholm : i periferins mitt
Norsholm kan beskrivas som en bostadsort i ett lugnt och unikt lÀge vid sjön Roxen och Göta kanal som pÄ sommaren lever upp i och med omfattande turisttrafik pÄ kanalen, vilket Àven lockar besökande pÄ land. Det lilla samhÀllet prÀglas av smÄskalighet men har nÀrhet till en stor bostads-, studie- och arbetsmarknad. Inom regionen vill kommunerna i framtiden genom bra kommunikationer knyta samman redan etablerade orter som ett alternativ till att bygga ut nya förortsomrÄden och i detta sammanhang nÀmns Norsholm som en potentiell utvecklingsort. Södra stambanan skÀr idag genom samhÀllet, men tÄgen stannar inte hÀr. Om OstlÀnken blir verklighet, som innebÀr att Södra stambanan kan öppnas upp för pendeltÄgstrafik, skulle Norsholm kunna fÄ en egen pendeltÄgsstation med tÀta avgÄngar inom regionen.
LjussÀttning av det lilla trÀdgÄrdsrummet :
Sammanfattning
Eftsom kalla Sverige blir mörkt ganska tidigt pÄ kvÀllen pÄ höst, vinter och vÄr ville jag se hur man kunde förlÀnga anvÀndandet av det lilla trÀdgÄrdsrummet bÄde i tid pÄ dygnet och i tid pÄ sÀsongen. Jag tycker att ljussÀttning Àr en viktig del av gestaltningen, belysningen gör trÀdgÄrden levande. Mitt syfte med arbetet var att skaffa mig grundlÀggande kunskap om ljussÀttning och ljuskÀllor, för att sedan skissa pÄ koncept för det lilla trÀdgÄrdsrummet.
För att lyckas med detta behövde jag ta reda vad ljus Àr och hur det fungerar. Ljuset har mÄnga olika egenskaper, t ex olika vÄglÀngder, och fÀrger.
Förslag pÄ ny fastighet vid RingvÀgen : Framtagning av förslagshandlingar
Stockholm vĂ€xer och det krĂ€ver i sin tur nya bostĂ€der. De fria ytorna i Stockholm city minskar och Stockholms stad försöker pĂ„ nya sĂ€tt förtĂ€ta och förbĂ€ttra staden konstant.Fastigheten Gulbetan Ă€r centralt belĂ€gen pĂ„ Södermalm i anslutning till RingvĂ€gen och Vitabergsparken. Idag anvĂ€nds platsen till parkering och Ă„tervinning vilket gör att platsen Ă€r dyster och inte fyller sin fulla potential.Detta examensarbete leder till fĂ€rdiga förslagshandlingar för fastigheten. Handlingar tas fram utefter en noggrann platsanalys som i sin tur resulterar i en byggnad med butik i hörnet av plan 0, trygghetsboende pĂ„ plan 1-2 och bostĂ€der pĂ„ plan 3-7. Ăven ett gĂ„ngstrĂ„k skapas mellan parkerna Vitabergsparken och Lilla Blecktornsparken.Tanken med arkitekturen under hela projektet har varit att skapa ett nytt avslut av RingvĂ€gen, med en stilren byggnad som stĂ„r sig i tiden..
Utredning av ÀgandeförhÄllandet för fastigheterna pÄ Lilla Kornö i Lysekils kommun
Uppdraget har bestĂ„tt av att undersöka möjligheten att genomföra en automatisering av trucktransporter inom företaget VBG produkter AB. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för analysen har varit att först utreda nulĂ€get med dess för och nackdelar. Ăven viljeinriktningen inom företaget har varit en viktig del av analysen. Det visade klart att företaget Ă€r positiv till förĂ€ndringar, vilket har underlĂ€ttat arbetet. DĂ€refter har studier av de teorier som kortfattat Ă€r redovisade i rapporten bildat grunden till den fortsatta utredningen.
Sjuksköterskors lindring av smÀrta hos barn vid vaccination. En intervjustudie.
Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva likheter och skillnader mellan sjuksköterskors anvÀndning av metoder för att lindra smÀrta vid vaccination av barn (0-5 Är) vid BVC i Sverige och internationella sjukhus i Kina, och beskriva vad som pÄverkar sjuksköterskors val av metod.Bakgrund:MÄnga barn upplever vaccination som plÄgsamt. Enkla metoder för god smÀrtlindring finns, men anvÀndningen av metoder Àr begrÀnsad beroende pÄ kulturella aspekter, kunskapsbrist och ointresse.Metod:Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer av Ätta barnsjuksköterskor i Sverige och Kina. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades med deskriptiv innehÄllsanalys.Resultat:Sjuksköterskorna anvÀnde sig av en rad olika metoder vid smÀrtlindring som till exempel avledning och Emla. Sjuksköterskans val av metod pÄverkades av arbetsplatsen, sjuksköterskan, barnet och förÀldrarna.Slutsats:Sjuksköterskorna var intresserade av att smÀrtlindra barnet, men metoderna var inte alltid vetenskapligt förankrade. Författarna föreslÄr en utökad spridning av information för förstÄelse och kunskap om smÀrtlindring hos det lilla barnet i samband med vaccination..
I min lilla lilla vÀrld av blommor : hur svenska kvinnliga konstnÀrer har anvÀnt sig av flickrumsestetik? : Hur kan begreppet flickrumsestetik definieras?
Under 90-talet började en del kvinnliga konstnÀrer buntas ihop inom en kategori som kallades flickkonst eller flickrumskonst. De hade gemensamt att alla var relativt unga konstnÀrer och kvinnor. En av drivkrafterna till det hÀr arbetet har varit att försöka reda ut det lite mÀrkliga begreppet flickrumsestetik och ta reda pÄ vilka typiska element och koder som ryms inom det. Min frÄgestÀllning Àr, Hur har svenska kvinnliga konstnÀrer anvÀnt sig av flickrumsestetik? Det Àr ett litet förenklat uttryck som man slÀnger sig med.
SĂ€ljarens roll i framtidens butik
VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utröna hur den personliga servicen mellan kund och nÀringsidkare, i ett mindre klÀdföretag inom konfektionsbranschen, kommer att se ut i framtiden. Med personlig service menar vi hur sÀljpersonalen arbetar utifrÄn SERVQUAL-modellens fem dimensioner för att skapa en bÀttre kundrelation. Vi har valt att undersöka vÄrt Àmne genom att intervjua sex personer som arbetar som sÀljare. Vi vill dÀrigenom se vad mÀnniskor som Àr verksamma inom branschen har för framtidsvisioner. Deras Äsikter kommer vi analysera med hjÀlp av vetenskaplig litteratur och artiklar som antingen kommer att stödja, dementera eller addera nya aspekter till sÀljarnas synvinklar.
Det gÀller att snappa upp den lilla trÄden. Fiska lite innan man fÄr napp, ett litet detektivjobb : Chefers hantering av negativa livshÀndelser hos medarbetare pÄ en Region
Syftet var att undersöka vilket sprÄkligt ansvar lÀrare i natur- ochsamhÀllsvetenskapliga Àmnen tar i undervisningen, och i vilken utstrÀckning,samt vilka sprÄkutvecklande arbetssÀtt som de anvÀnder sig av. Informanterna,sju till antalet, som deltog i den kvalitativa intervjubaserade undersökningen Àrverksamma behöriga lÀrare i natur- respektive samhÀllsvetenskap i Är 7-9 vid ensvensk skola.Resultaten som framkom visar att lÀrarna i undersökningen anser att de arbetarsprÄkutvecklande i stor omfattning men samtidigt att de inte rÀcker till förelevernas behov. De arbetssÀtt som lÀrarna anvÀnder sig av har de sjÀlva arbetatfram men de uppger att de saknar fortbildning i arbetssÀtt som enligt forskningantas gynna elevernas lÀrande. SprÄkutvecklande arbetsÀtt som lÀrarna anvÀndersig av Àr: praktisk tillÀmpning och vardaglig anknytning till Àmnet,Àmnesordlistor, begrepp och resonemang förklaras, hjÀlpmeningar för att fÄigÄng och stötta skrivandet, hjÀlp med att formulera skriftligt och genom attutgÄ frÄn vardagssprÄk och utveckla till skolsprÄk..
Se mig som en medmÀnniska : En litteraturstudie om sjuksköterskans stöd till den lidande patienten
Bakgrund: Tidigare studier har visat pÄ betydelsen av kommunikation, bÄde verbal och icke-verbal, i mötet med den lidande patienten. En mellanmÀnsklig relation bygger pÄ ett möte mellan mÀnniskor som inte Àr fast i sina roller, som sjuksköterska och patient. Det Àr bara genom mötet sjuksköterskan kan fÄ tillgÄng till patientens egentliga lidande, detta Àr nödvÀndigt för att kunna vÄrda, ge tröst och stöd. Syfte: Beskriva vilket stöd den lidande mÀnniskan/patienten pÄ sjukhus önskar av sjuksköterskan. Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats, innehÄllsanalysen har gjorts med hjÀlp av Graneheim och Lundman (2004).
Adaptiv relevansmodell med betingadsannolikhetshierarki
Syftet med detta examensarbete Àr att implementeraen adaptiv relevansmodell för att kunna analysera hurbra denna presterar med den lilla mÀngd trÀningsdatasom finns tillgÀnglig. Resultatet bygger pÄ den betingadesannolikhetshierarki som Àr framtagen av Zhouet al. Dennarelevansmodell implementeras mellan anvÀndargrÀnssnittetoch Apache Solr, sökmotorn som anvÀndes vid studiensgenomförande. Genom att implementera pÄ detta sÀttkommer bÄde den systembaserade relevansen, frÄn ApacheSolr, och den anvÀndarbaserade relevansen, frÄn dennarelevansmodell, att bidra till den totala relevansen.Den betingade sannolikhetshierarkin anvÀnder sig avtvÄ andra modeller, oberoendemodellen och fullmodellen,för att skatta relevansen hos ett dokument givet denstÀllda sökfrÄgan. Oberoendemodellen gör antagandet attsöktermerna i sökfrÄgan Àr oberoende varandra menförkastar informationen i ordföljden, medan fullmodellentar hÀnsyn till den information ordföljden ger.Resultatet visar att relevansmodellen kan omordnasökresultatet i98% av fallen.