Denna studie är utförd på ett leasingbolag för att undersöka incitamenten för stora bolag att välja en operationell lease som finansieringsalternativ för sin tillgång.Tidigare studier har genomförts för att undersöka operationell leasing och dess påverkan på små och medelstora bolag (SME), därför riktar sig denna studie till stora bolag och deras incitament till att använda sig av operationell lease för att skapa kunskap om detta område. De större bolagen har Likviditet och kapacitet att genomföra inköpen själv, men väljer ändå en finansieringsform som innebär att genom en månadshyra få utnyttja tillgången som krävs för att bedriva sin verksamhet. Detta gör det intressant att undersöka incitamenten för de stora bolagen.De incitament som användes som grund för undersökning är de som European Investing Fund (EIF) har använt sig utav när de gjorde undersökningen på SME företag ute på den europeiska marknaden. Dessa är priset, restvärdesrisken, cashflow, uppgradering och tjänster/service. Dessa incitaments värde ökade med storleken på företaget och därför var det aktuellt att använda sig av denna studie.De intervjuer som genomfördes bekräftade att dessa incitament alla är väldigt viktiga för storabolag, men i vilken ordning beror helt på vilken typ av tillgång som leasas.

Verksamhetsöverlåtelser är enligt 3 kap. 25 § mervärdesskattelagen undantagna från mervärdesskatt. Motsvarande EU-rättsliga bestämmelser återfinns i artiklarna 19 och 29 mervärdesskattedirektivet. En analys av bestämmelsen är intressant eftersom det förekommer vissa problem kring tillämpningen. Svårigheter att bedöma bestämmelsens tillämpnings-område i ett specifikt fall kan leda till oklarheter huruvida undantaget är tillämpligt eller inte.

Idag produceras och konsumeras tjänster i mycket större utsträckning än varor. Tjänstesektorn står idag för den dominerande ekonomiska aktiviteten i världen. Trots detta är de flesta ekonomistyrningsmodeller och prestationsmätningssystem utvecklade för tillverkande företag. Tjänstens karaktäristik är unik och den komplicerar företagets planeringsmöjligheter. Detta beror ofta på att en tjänst konsumeras i samband med att den produceras.

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 drabbades världsmarknaden av en finanskrisutlöst av bolånemarknaden i USA. Börser världen över rasade till rekordlåga nivåer, och ijakten på orsaker som förvärrade krisen pekade många på blankning - instrumentet sommöjliggör vinster i nedåtgående aktiekurser. Med den här uppsatsen vill vi undersökamarknadens inställning till blankning, Vi vill även belysa vad detta som instrument tillförmarknaden, samt vilka negativa aspekter detta kan medföra.Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilken inställning aktiemarknadens aktörer hartill blankning. Som delsyfte avser vi att klargöra för vilka negativa och positiva aspektermarknadens aktörer ser förknippade med blankning.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi har gjort ett urval av institutioner somhar koppling till finansmarknaden. Den empiriska datan har samlats in via intervjuer medpersoner på företag och institutioner som på något sätt i sitt dagliga arbete har en koppling tillblankning.

Bakgrund och problem: Den 15 september 2008 ansökte den amerikanska investmentbankenLehman Brothers om konkurs. Detta blev startskottet på en av de största globala finansiella krisernai modern tid. Finanskrisen spred sig världen över och den svenska ekonomin påverkades kraftigt avden stora konjunkturnedgången som följde. Under finanskrisen präglades företagens situation av enosäkerhet i omvärlden. Ekonomistyrning är ett av de verktyg företagen kan använda för att hanteraoro i omvärlden.

SAMMANFATTNINGProblemOECD:s upparbetade principer för bolagsstyrning har satt riktlinjer och påverkat länder i hela världen. Inom EU har också en revidering av bolagsstyrningsreglerna skett sedan den uppmärksammade Parmalat-skandalen i Italien år 2003. Sverige såsom många andra länder har valt att skärpa reglerna för internrevision och år 2005 började Svensk kod för bolagsstyrning tillämpas. En av reglerna uttrycker att bolagen som omfattas av koden och som inte redan har en intern revisionsfunktion årligen ska utvärdera om de har ett behov av en sådan.Vad karaktäriserar bolag som upplever sig ha ett behov av en intern revisionsfunktion?SyfteAtt undersöka hur stor andel av de svenska företagen (som omfattas av den svenska koden för bolagsstyrning) som har en intern revisionsfunktion.

Sammanfattning___________________________________________________________________________Titel: Fastighetsbolagens internationaliseringFörfattare: Anna Bobjer och Jennie ThorslundFakultet: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och ITHandledare: Tommy Bood___________________________________________________________________________Uppsatsen fokuserar på sju stycken frågeställningar som vi fört en diskussion runt med fem svenska fastighetsbolag. Undersökningen begränsas till det indirekta ägandet av utländska investerare inom svenska fastighetsbolag. Som utgångspunkt kontaktade vi 10 av de stora svenska fasighetsbolagen vilket resulterade i intervjuer med 5 st fastighetsbolag. Dessa är Klövern, Lundbergs, Balder, Kungsleden och Fabege.Frågan vi ställt oss i vår problemformulering är huruvida ett ökat utländskt ägande kan, eller kanske redan har, påverka de svenska fastighetsbolagen och vad kan det kan komma att ha för inverkan på verksamheten. Vi vill vidare ta reda på hur dagens fastighetsbolag ser på dessa investerare.Fastigheter är ett unikt tillgångsslag men har inte samma effektiva prissättning och Likviditet som aktier och obligationer.

Intresset för att investera i skogsfastigheter växer och antalet förstagångsköpare på marknaden ökar. Beskattning av skogsfastigheter är en komplicerad lagstiftning där skogsägarkåren generellt har en relativt låg kunskapsnivå. Olika skogsägare kan ha olika skattemässiga förutsättningar vid köp av en skogsfastighet och en väl genomförd inkomst- och skatteplanering i skogsbruket kan leda till en förbättrad ekonomisk situation för den enskilde skogsägaren. Syftet med studien är att utreda hur olika ägarkategorier kan ha olika ekonomiska förutsättningar vid köp och ägande av en skogsdominerad fastighet genom att studera hur kassaflödet ser ut för olika ägarkategorier och fastighetsstorlekar. För att besvara syftet har en modell konstruerats i Excel för att beräkna kassaflödet över en tioårsperiod för förstagångsköpare respektive tillskottsköpare, samt beroende på om dessa nyttjar positiv räntefördelning eller ej.

Syfte: Den 1 juli 2007 infördes nya regler för redovisning av mervärdesskatt inom byggsektorn. Vid specifika situationer skall stadgandena för omvänd skattskyldighet ersätta den traditionella hanteringen av moms. Det innebär att det är köparen och inte säljaren som skall redovisa utgående moms gentemot staten. Respondenterna i uppsatsen Omvänd skattskyldighet- för byggsektorn uppmärksammade redan innan regleringen trädde i kraft propositionens brister samt vilka tillämpningsproblem som eventuellt skulle komma att uppstå. Syftet med detta arbete är därför att belysa de tillämpningsproblem och konsekvenser som har gestaltats i samband med införandet av omvänd skattskyldighet.

Till följd av den globala finanskrisen som startade under 2008 implementerade Riksbanken flertalet extraordinära åtgärder med syfte att dämpa konjunkturnedgången och säkra ett väl fungerande betalningssystem. Dylika åtgärder kan ge allvarliga följder och problem i ekonomin såsom exempelvis förtroendeproblem för de finansiella och penningpolitiska myndigheterna, hyperinflation mm. Det är därför av intresse att undersöka huruvida de genomförda åtgärder lett till måluppfyllelse eller ej, givet den problematik som präglar ekonomin under anormala tidsperioder.Genom uppsatsen har författarna använt sig av The 3-equation New Keynesian Model, även kallad IS-PC-MR modellen med Taylorregeln som ränteregel samt IS-LM modellen för beskrivande av Likviditetsfällan. Empirin baseras på data från Riksbanken, Konjunkturinstitutet, SCB m.fl. Även en del intervjuer har genomförts via mail med anställda på Riksbanken för att på så sätt fördjupa insynen i problematiken.

Problem: Bankerna har olika finansiella förutsättningar för att klara sig igenomfinansiella kriser. De problem som bankerna kan drabbas av, kan bero på en mängdolika faktorer som bland annat kreditförluster, finansiella oro i andra länder, bankernasbuffert och etc. Det är intressant att göra en jämförelse av hur bankerna klarar sigigenom en finansiell kris. Frågan som jag vill med denna studie besvara är:? Hur påverkades de två svenska bankerna, Handelsbanken och Swedbank, av denfinansiella marknaden under finanskrisen 2008 och tiden efteråt och hur sågbankernas finansiella situation ut året innan den finansiella krisen?Syfte: I detta arbete vill jag göra en undersökning om den finansiella situationen och deekonomiska förutsättningarna av två av de stora svenska bankerna, Handelsbanken ochSwedbank under 2000-talets finanskris.

Till följd av den globala finanskrisen som startade under 2008 implementerade Riksbanken flertalet extraordinära åtgärder med syfte att dämpa konjunkturnedgången och säkra ett väl fungerande betalningssystem. Dylika åtgärder kan ge allvarliga följder och problem i ekonomin såsom exempelvis förtroendeproblem för de finansiella och penningpolitiska myndigheterna, hyperinflation mm. Det är därför av intresse att undersöka huruvida de genomförda åtgärder lett till måluppfyllelse eller ej, givet den problematik som präglar ekonomin under anormala tidsperioder.Genom uppsatsen har författarna använt sig av The 3-equation New Keynesian Model, även kallad IS-PC-MR modellen med Taylorregeln som ränteregel samt IS-LM modellen för beskrivande av Likviditetsfällan. Empirin baseras på data från Riksbanken, Konjunkturinstitutet, SCB m.fl. Även en del intervjuer har genomförts via mail med anställda på Riksbanken för att på så sätt fördjupa insynen i problematiken.

Högfrekvenshandel (HFT) och algoritmhandeln har den senaste tiden blivit uppmärksammad bland allmänheten och i media och beskylls vara orsaken till den senaste tidens turbulens på finansmarknaden. Akademisk litteratur och empiriska undersökningar visar på det motsatta och HFT har kommit att bli en viktig faktor på marknaden.Den polariserade debatt som framställs i media saknar ofta tillräcklig information om vad högfrekvenshandel är och det finns dessutom olika definitioner på vad HFT är. Detta har skapat ett stort avstånd mellan den bild av HFT som återges i akademisk forskning och den bild som ges i media.Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur högfrekvenshandel fungerar och påverkar dagens finansmarknad. Uppsatsen syftar också till att undersöka eventuella för- och nackdelar med högfrekvenshandel. För att kunna förstå hur högfrekvenshandeln fungerar inleder vi uppsatsen med en grundläggande översikt på hur aktiemarknaden ser ut idag för att sedan komma in på hur högfrekvens- och algoritmhandel fungerar.

Restid är idag en stor del av många arbetande människors vardag. Storföretagens många omorganisationer har lett till att anställda har längre resor till sina arbetsplatser idag än tidigare. Fler och fler finner av denna anledning det fördelaktigt att kunna arbeta under sin restid. Syftet med denna uppsats är att beskriva tekniken som ligger som grund för SJs, statens järnvägars, trådlösa Internetsatsning samt att studera om SJ har gjort en väl genomtänkt ITinvestering. SJ har granskat de konsekvenser investeringen kommer att få för företaget Likviditet.

Högfrekvenshandel (HFT) och algoritmhandeln har den senaste tiden blivit uppmärksammad bland allmänheten och i media och beskylls vara orsaken till den senaste tidens turbulens på finansmarknaden. Akademisk litteratur och empiriska undersökningar visar på det motsatta och HFT har kommit att bli en viktig faktor på marknaden.Den polariserade debatt som framställs i media saknar ofta tillräcklig information om vad högfrekvenshandel är och det finns dessutom olika definitioner på vad HFT är. Detta har skapat ett stort avstånd mellan den bild av HFT som återges i akademisk forskning och den bild som ges i media.Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur högfrekvenshandel fungerar och påverkar dagens finansmarknad. Uppsatsen syftar också till att undersöka eventuella för- och nackdelar med högfrekvenshandel. För att kunna förstå hur högfrekvenshandeln fungerar inleder vi uppsatsen med en grundläggande översikt på hur aktiemarknaden ser ut idag för att sedan komma in på hur högfrekvens- och algoritmhandel fungerar.