Denna uppsats syftar till att närmare undersöka hur flickor i 18-årsåldern förhåller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att närmare studera vilka sociala mekanismer som kan tänkas ligga bakom deras upprätthållande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva självidentiteten, och utforskas vidare i förhållande till Goffmans dramaturgiska perspektiv där fokus läggs på förändrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk självpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrån traditionella interaktionistiska perspektiv på reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet består av information insamlat från åtta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer från två olika skolor i Stockholms län. Resultatet tyder på att olika sociala medier kan förstärka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier många gånger tycks upprätthålla en fasad, på så sätt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersätts av en ny ?online?-identitet.

Arbetsmarknadens villkor skapar behov av kompetens utöver den rent yrkesmässiga. Reell kompetens avser en persons totala kunskap och kapacitet, även sådan som inte går att validera. Allt lärande förändrar därför en persons kompetens, men vissa typer av kunskap är starkt förknippad med specifika situationer. Transformativt lärande medför förändringar i personens identitet och resulterar i en personlighetsintegrerad kunskap som individen bär med sig mellan olika sammanhang och situationer. Omvälvande livshändelser eller undervisning som utmanar tidigare kunskap kan utgöra startpunkter för transformativt lärande.

Tillgänglighet och rätten att deltaga i samhället, oavsett funktionsnedsättning eller inte, bör vara på lika villkor för alla individer. Regeringen har satt upp mål för att undanröja enkelt avhjälpta hinder innan utgången av 2010, vilket nu har passerat. Syftet med studien var att beskriva tillgängligheten på hamburgerrestauranger för personer i rullstol samt undersöka i vilken omfattning enkelt avhjälpta hinder och övriga hinder existerade. Vid undersökningen användes en checklista för att bedöma sju hamburgerrestauranger i en mellanstor stad i Sverige. Bedömningsområdena var Entré, Vertikal förflyttning Trapp/Ramp, Rum och utrymme, Toalett användbar för personer i rullstol, Beställningsdisk, Skyltning och Inredning.

Uppsatsen behandlar prissättning av ränta på lån som lämnas mellan företag i gränsöverskridande intressegemenskap, där korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL tillämpas för att avgöra huruvida den interna räntan satts på marknadsmässiga villkor. I fall då räntan anses avvika från den som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter möjliggör regeln en justering av resultat hos det företag vars beskattningsbara resultat i Sverige minskat på grund av den oriktiga prissättningen. Regeln avser således att skydda den svenska skattebasen genom att förhindra att företagen utnyttjar avdragsrätten för ränteutgifter och överför vinster till utlandet. Korrigeringsregeln ger uttryck för armlängdsprincipen och överensstämmer med artikel 9 i OECD:s modellavtal, utifrån vilken OECD har utarbetat riktlinjer som behandlar armlängdsprincipen ingående.Uppsatsen syftar till att analysera huruvida den svenska tolkningen av armländsprincipen bidrar till en rättssäker tillämpning av korrigeringsregeln.

Det är viktigt med insikt och ökad kunskap om den äldre individens behov och individuella upplevelser för att kunna bemöta individen och utforma vården efter dennes egna villkor. Denna kunskap är viktig att ha med sig som socionom, då ens yrkesroll kan komma att beröra äldre individer som målgrupp. Denna studie har genomförts i USA (Florida) med syfte att undersöka vad livskvalitet innebär för äldre människor på över 65 år, och vilka vardagliga situationer de kopplar livskvalitet till. I denna studie är livskvalitet beskrivet utifrån respondenternas egna personliga upplevelser av begreppet och dess innebörd. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer mellan åldrarna 71-94.

Studien utforskade de närståendes livsvärld när partnern drabbats av Alzheimers sjukdom. Deras livsvärld och existentiella villkor var i fokus. Studien utgick från ett existentiellt fenomenologiskt tolkande perspektiv. Den teoretiska grunden bestod av ett tänkande kring de närståendes livsvärld utifrån fyra existentialer: det levda rummet, den levda tiden, den levda kroppen och den levda relationen. Datainsamling skedde utifrån Max van Manens utforskande intervjuer med tio närstående, fem kvinnor och fem män i yrkesverksam ålder 40 till 64 år, de levde alla tillsammans med en partner som fått sin diagnos för ett år sedan eller längre.

Djurhållning inom livsmedelsindustrin är ett stort problem, både ur miljösynpunkt men även när det kommer till djurvälfärd. I den här studien undersöks hur ekologisk djurhållning och djurrättsaktivism kan fungera tillsammans för att nå en god djurvälfärd utifrån de ideologier som ligger till grund för dessa inriktningar. För att ta reda på detta valdes två organisationer ut för att representera vardera sida, KRAV och Djurens Rätt, och sedan identifierades de bakomliggande ideologierna. Det utvalda materialet, som består av publikationer från respektive organisation, bearbetades med hjälp av en diskursanalys, som ger utrymme för egna tolkningar och reflektioner. Målet för studien har inte varit att nå en definitiv sanning, utan att presentera nya synsätt och bidra med nya perspektiv i frågan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barnen leker med fokus på hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan barnen samt vilka regler de ger uttryck för. Frågeställningarna som formulerades är: ?Hur kommunicerar barn i leken??, ?Hur samspelar barn i leken?? samt ?Vilka regler ger barnen uttryck för i leken??. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-årsåldern på två olika förskolor i två kommuner. Resultatet beskriver barnens interaktioner med varandra och hur de använder både verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap.

Kommunerna har som markägaren en viktig roll för att styra bebyggelseutvecklingen och locka aktörer att etablera sig i kommunen. Genom markanvisningar kan kommunen bjuda ut mark som ska exploaterats till intresserade byggherrar. Begreppet markanvisning är inte entydigt men innebär i huvudsak att en byggherre under en viss tid och under vissa villkor får en ensamrätt att förhandla med kommunen om att i ett senare skede förvärva ett område för bebyggande. Det har i tidigare studier påtalats brist på transparens och förutsägbarhet i den kommunalamarkanvisningsprocessen varför denna studie syftade till att utreda hur det ser ut idag vad gäller transparens och förutsägbarhet.För att få svar på frågeställningarna genomfördes en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till alla Sveriges 290 kommuner, dels för att kunna skapa en helhetsbild av nuläget och dels för att tidigare studier begränsat sig till större kommuner.Enkäten besvarades av 133 (46%) kommuner varav 62 (46%) angav att de använde markanvisningar och 70 (53%) att de inte gör det eller gör det vid enstaka tillfällen, en kommun svarade inte på frågan. Denna studie har endast gett en översiktlig bild av dagsläget och av resultatet framkom att rutinerna för att informera om och utvärdera markanvisningsprocessen skiljer sig åt och det finns fortfarande brister vad gäller transparens och förutsägbarhet, framförallt med avseende på motivering, uppföljning och utvärdering.

Debatten om kvinnligt ledarskap på toppnivå är omdiskuterat i dessa dagar. Det finns för få kvinnor på toppbefattningar i Sverige, det är männen som dominerar på dessa positioner i svenskt näringsliv. Inom många områden är kvinnor i majoritet på ?basnivå?. Allteftersom avtar kvinnorna i antal ända tills eliten i hierarkin i huvudsak består av män.

TitelSVT och mångfalden i rutan ? en kvalitativ innehållsanalys av SVT Västs produktioner ur ettmångfaldsperspektivFörfattareMariana SorianoKursPåbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskapTerminVT 2007SyfteSyftet med denna undersökning är att utvärdera om mångfalden i SVT Västs produktioner efter säsongen 2002/2003 har utvecklats och är representativ enligt SVT:s policy för etnisk och kulturell mångfald 2006.MetodDen forskningsmetod som har använts kallas för Ethnographic Content Analysis, ECA. ECA ären kvalitativ innehållsanalys där syftet är att upptäcka och beskriva på vilket sätt ettundersökningsobjekt framställs i olika medietexter. ECA används med fördel när man vill upptäcka och kartlägga ett fenomen systematiskt och på djupet.MaterialÅtta program producerade av SVT Väst säsongerna 2002/2003 och 2006/2007:Debatt SVT1 18 mars 2003 kl. 22.00Mat/Tina SVT1 3 mars 2003 kl.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de skånska kustkommunerna planerar för de kustnära områdena. Undersökningen utgår ifrån framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivåhöjningar samt länsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats på kommunernas översiktsplaner.Resultatet påvisar att kommunerna försöker förhålla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utsträckning som möjligt, dock visade det sig att några kommuner hade planeringar som inte var helt samstämmig med riksintressets villkor. Samtidigt så hänvisade kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens värde. Kommunerna menar på att fritidshusområden inte ska byggas inom kustområdet, dock finns det kommuner som planerar in sådana områden.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lärande mellan olika per-sonalgrupper på en vårdmottagning, utifrån frågeställningarna; Hur upplevlevs atmosfären på mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: när, var och hur samverkar de i så fall? Studien utgår från ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hänsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter påverkar lärandevillkoren. Den teoretiska referensramen består av forskning från fram-för allt Jon Ohlsson, men också Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer på en barnmottagning, samt genom åtta intervjuer med personer som arbetar på mottagningen. Resultaten visar att atmosfä-ren upplevs positiv, men läkarna saknar kritik.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie av tjetjenska flyktingar i Göteborgsområdet. Syftet med studien är att undersöka språkfenomenets roll i den enskildes integrationsprocess genom att besvara frågeställningarna: Hur upplevs det nya samhällets språk av de invandrarna? Vilken plats tar språket och vilken roll det spelar i integrationsprocessen? Vilket är sambandet mellan språkinlärningen och integrationen? Vilka svårigheter äger rum under båda processerna? och även pröva följande två hypoteser: den ena om integrationen kan ses som den enskildes nya värld skapad med nya språket, och den andra om definitionsproblem inom integrationsområdet är ett hinder för själva integrationen. Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Studien omfattar åtta tjetjenska flyktingar av båda könen, som utvaldes enligt följande urvalskriterier: de etniska tjetjener (1), som flyttade till Sverige i vuxen ålder (över 18 år) (2) och är nu bosatta i Göteborgsområdet (3).

Sammanfattning Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger och föräldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergången mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och föräldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. Frågeställningarna som vår studie har utgått ifrån är: Hur upplever pedagoger och föräldrar att övergången mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lärt sig i förskolan används i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och föräldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma område har det framkommit att det under en längre tidsperiod har gjorts försök att få igång ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts även fram i tidigare forskning att det är svårt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket på lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som är verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid två tillfällen, våren och hösten 2013.