Sökresultat:
1332 Uppsatser om Likvärdiga villkor - Sida 38 av 89
Kunskapen, professionen och makten ? En kvalitativ studie om socionomens villkor och förutsÀttningar
My main purpose with this study is to investigate how the social worker relates to knowledge, power and profession. From this purpose has also the concept ?to be a social worker? emerged.The study is based on a qualitative study and consists of semi-structured interviews with seven social workers from different fields of expertise.The result of the study shows that the knowledge is dependent of different fields of expertise. But in the contact with the client, regardless of field of expertise, the knowledge is gathered through a reflective pattern. Through theoretical attempts and earlier experience from social workers, this is brought to life in this unique meeting.
"Den vuxnes roll Àr att lyfta leken en dimension eller bara observera" : En fenomenografisk studie om förskollÀrares erfarande av deltagande i leken
Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare erfar deltagandet i leken i förskolan. ForskningsfrÄgorna som studien utgÄr frÄn Àr: Hur erfar förskollÀrare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollÀrare svÄrigheter och möjligheter med deltagandet i leken? Bearbetningen av insamlad data Àr inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, dÀr förskollÀrarna ges möjlighet att berÀtta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervjuerna Àr dÀrför av kvalitativ karaktÀr. Det framkommer i resultatet att förskollÀrare ser pÄ sin roll kring leken pÄ olika sÀtt, som observatör, tillförare och medlekare. NÄgra förskollÀrare belyser svÄrigheter med deltagandet, till exempel tidsbrist. I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollÀrarnas erfarande av deltagandet i leken.
Under ytan i Hjalmar Söderberg romankonst.
Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det
handlar om dom svaga typiserade och schablonmÀssiga frÄn romanerna: Ellen, en
förtyckt arbetarflicka, Dagmar som pÄ nÄgot sÀtt försöker bevara husfriden till
allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kÀrlekens och tidens ideal. Det handlar
Àven om de nya starka kvinnobilderna frÄn perioden kring sekelskiftet: MÀrta
som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okÀnda
kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon hÄller emot den
orÀttvisa könsrelationerna och samtidigt Àlskar sin man för kÀrlekens skull,
inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt Àktenskap i egna hÀnder
och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem
alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tÀvlar pÄ samma villkor som mÀnnen, som
Àr i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan lÀnge
innan hade varit vigt Ät mÀnnen.
Detta Àr vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn pÄ Hjalmar Söderbergs
romankonst och hans kvinnobilder. Hur nÀra den verkliga samtiden lÄg Söderbergs
beskriving av kvinnorna? Det Àr en central frÄga för uppsatsen.
Det nya folkets musik : En studie av nÄgra unga folkmusiker
Anders Wennerstrand: Det nya folkets musik. En studie av nÄgra unga folkmusiker. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats. (60 p).Folkmusikens nya villkor och roll i dagens svenska musikliv Àr inte desamma som för nÄgra decennier sedan, utan mÄnga genomgripande förÀndringar har skett.
Makt och talutrymme i skolan sett ur ett genusperspektiv
Syftet med uppsatsen Àr att belysa flickors och pojkars olika villkor i skolan samt att undersöka vilka konsekvenser dessa fÄr för den muntliga kommunikationen. Genom uppsatsen vill jag ocksÄ belysa hur arbetet med jÀmstÀlldhet kan bedrivas pÄ olika skolor och i olika klasser. Jag vill dock pÄpeka att det Àr jÀmstÀlldheten mellan elever i skolan som jag har tittat pÄ, inte mellan lÀrare eller annan personal pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisar jag nÄgra olika makt- och dominans processer som finns mellan könen och hur lÀrare, skolan och elever pÄ olika sÀtt pÄverkar könsrollerna. Jag redogör kort för hur sprÄk och makt hör samman och tar upp olika aspekter kring talutrymme och hur det fördelas i klassrummen.
Skattefrihet vid drivande av fristÄende skola i ideell föreningsform
Huvudprincipen i svensk skattelagstiftning Àr att juridiska personer Àr obegrÀnsat skattskyldiga, d.v.s. skattskyldig för alla sina inkomster. Undantagsregler har dock införts i lagstiftningen för att begrÀnsa inkomstskattskyldigheten och för detta krÀvs att man lever upp till vissa förutbestÀmda kriterier som innebÀr att man genomför verksamhet av allmÀnnyttig karaktÀr.De skattesubjekt som i första hand kommer ifrÄga för skattebefrielse Àr stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer. Skattebefrielse kan medges utifrÄn lite olika grunder och vid sidan om de generella bestÀmmelserna som gÀller för stiftelser, ideella föreningar m.fl. som bedriver allmÀnnyttig verksamhet kan skattebefrielse ocksÄ beviljas med tillÀmpning av olika undantagsregler som införts i skattelagstiftningen.
"Man fÄr inte stirra sig blind pÄ om barnet Àr en pojke eller flicka" : -En intervjustudie kring pedagogers syn pÄ de traditionella könsmönstren och jÀmstÀlldhet mellan flickor och pojkar
Pedagogers syn pÄ pojkar och flickor, i enlighet mot de traditionella könsmönstren, har förÀndrats över tid. I dagens fritidshem ska flickor och pojkar ha samma möjligheter och lika rÀttigheter. Studiens syfte Àr att öka kunskapen kring fritidspedagogers syn pÄ de traditionella könsmönstren samt hur de bemöter flickor och pojkar utifrÄn dessa. FrÄgestÀllningen som Àr framtagen vill belysa om de traditionella könsmönstren pÄverkar fritidspedagogers syn pÄ flickor och pojkar samt om de arbetar för jÀmstÀlldhet mellan pojkar och flickor. I studien skildras Àven tidigare forskning som bland annat belyser pedagogers syn pÄ pojkar och flickor.
Den unga svenska kvinnan frÄn Mellanöstern : Sex unga kvinnors berÀttelser om stereotypa förestÀllningar
Denna kvalitativa studie har i syfte att förstÄ hur stereotypa förestÀllningar pÄverkar unga kvinnor med ursprung i Mellanöstern. Studien Àr baserad pÄ sex unga kvinnors tolkningar av samhÀllets stereotypa förestÀllningar kring denna grupp. Resultatet visar att majoriteten av informanterna blev nÄgorlunda pÄverkade av dessa förestÀllningar. Fyra av respondenterna pÄverkades mer och upplevde att de mÄnga gÄnger var i behov av att bevisa att de negativa förestÀllningarna inte alltid stÀmmer. FörestÀllningarna om invandrarfamiljen Àr enligt informanterna överdramatiserade. Majoriteten ansÄg att reglerna som fanns i hemmet inte handlade om kontroll, istÀllet betonade de att förÀldrar gör det av omsorg.
"det hÀr Àr min plats, dÀr jag fÄr skriva rakt frÄn hjÀrtat" : en grundad teori om de centrala aspekterna av och omkring krisbloggande
NÀr mÀnniskor drabbas av en traumatisk kris som raserar deras vardag tvingas de till att försökabygga upp sin tillvaro igen. Vissa gör detta genom att blogga om sina tankar och kÀnslorrörande krisen. Vad kommer det sig att sÄ mÄnga vÀljer att visa upp sitt lidande i ett offentligtforum? Med hjÀlp av grundad teori undersöker vi de mest centrala aspekterna av och omkringkrisbloggande för att skapa en större förstÄelse för detta nutida fenomen. Genom intervjueroch studier av bloggar framkommer det att personer som bloggar fÄr möjlighet att pÄ egnavillkor göra sin röst hörd, sprida sin berÀttelse och reflektera över sin egen resa.
Norm- och kultur konflikter : En studie om hedersrelaterat vÄld ur ett rÀttssociologiskt perspektiv
Studien belyser hedersrelaterat vÄld ur ett rÀttssociologiskt perspektiv, dÀr vi fokuserar pÄ den samhÀlliga normen kontra den rÀttsliga. VÄr övergripande forskningsfrÄga Àr skillnaderna mellan östs synsÀtt att se pÄ hedersrelaterat vÄld mot vÀsts. För att fÄ svar pÄ denna frÄga har vi anvÀnt oss av en fallstudieundersökning, den genomfördes med hjÀlp av metoderna dokumentanalys och djupintervju.De svar vi fick fram genom fallstudien visade pÄ att det finns klara skillnader mellan lagar och normer mellan öst och vÀst, detta ledde i sig till att det uppstÄr kulturkrockar.Hedersrelaterat vÄld handlar om att förtrycka kvinnan, de mÀnskliga rÀttigheterna respekteras inte. Lagstiftningen behöver effektiviseras och förstÀrka ÄtgÀrder för att garantera rÀttvisa och jÀmlikhet för kvinnor, deras ekonomiska, sociala, kulturella och politiska villkor mÄste förbÀttras för att vi ska fÄ bukt med hedersrelaterat vÄld. Resultatbilden av hur lagen och socialtjÀnsten ser ut och vad som inte fungerar, visar pÄ att det finns möjligheter till förbÀttringar, detta har bÄde utrikesministern och jÀmstÀlldhetsministern insÀtt.
Första vÀrldskriget i historielÀroböckerna. : En studie av hur lÀroböckerna gör sitt stoffurval nÀr de ska beskriva första vÀrldskriget.
I arbetet studeras hur sex lÀroböcker skildrar första vÀrldskriget. LÀroböckerna i min studie anvÀnds för undervisning pÄ grundskole- och gymnasienivÄ. Stoffandelar, lÀsbarhet och innehÄll Àr centralt i studien. Att analysera lÀroböcker Àr viktigt, eftersom det ger kunskap om stoffhantering och urval. Syftet Àr att analysera stoffandelar, lÀsbarhet samt att göra en innehÄllsanalys baserad pÄ stoffinnehÄll.
BÀr eller brister det att vara ensamstÄende mamma? : En kvalitativ undersökning om ensamstÄende mödrars erfarenheter av att vara en förÀlder.
De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor dÀr skolans mer formativa förhÄllningssÀtt stÀller andra krav bÄde till sitt innehÄll och form jÀmfört med fritidens skrivpraktik dÀr ungdomarna ofta sjÀlva vÀljer bÄde textarena och formen för denna. Syftet med den hÀr undersökningen var att försöka förstÄ och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels pÄ sin fritid och dels i skolan. Vi ville Àven studera om fritidens skrivpraktik pÄverkade skolans skrivpraktik och i sÄ fall hur. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av Ätta olika informanter, lika mÄnga flickor och pojkar, fördelat pÄ fyra stycken i Ärskurs 8 pÄ grundskolan och fyra stycken i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jÀmfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ÀmnesomrÄdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med sjÀlva skrivpraktiken..
Segregation pÄ vilka villkor : vad handlar segregation om?
Syftet med det hÀr examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lÀra sig matematik om den framstÀlls pÄ ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sÀtt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sÀtt att motivera eleverna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik pÄ en gymnasieskola. Under veckans gÄng observerade vi eleverna och deras arbete. UtifrÄn vÄra observationer utvÀrderade vi sjÀlva projektveckan.
Röster kring sprÄkutvecklande arbete i grundskolan
Abstract/Sammanfattning
ProblemomrÄde
FÄr elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rÀtt till i en dyslexiskola?
Syfte och preciserade frÄgestÀllningar
Det övergripande syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka pedagogiska metoder för lÀrande i en dyslexiskola och om skolans metoder Àr överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet Àr att fÄ svar pÄ vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bÀst i sitt lÀrande utifrÄn följande preciserade frÄgestÀllningar:
? Vilka strategier anvÀnder eleven för sitt lÀrande?
? Hur upplever eleven lÀrmiljön i skolan?
? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi?
? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger pÄ beprövad erfarenhet?
? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi?
Teoretisk ram
Jag har valt att anvÀnda tre teorier som pÄverkar elevens villkor och förutsÀttningar för lÀrande nÀmligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.
Sjuksköterskans uppfattningar om vÄrd av barn pÄ sjukhus i samband med barnets diabetesdebut
I Sverige insjuknar varje Är ca 600 ungdomar i Äldrarna 0-14 Är i diabetes typ 1. Antalet ungdomar som insjuknar i diabetes typ 1 ökar kontinuerligt. FörÀldrar, anhöriga och barn mÄste lÀra sig leva med sjukdomen och framförallt försöka anpassa vardagens liv utifrÄn de nya villkor som sjukdomen medför. För att möjliggöra denna anpassning bidrar sjukvÄrden med viktig kunskap och vÄrd under hela sjukdomstiden men kanske speciellt under debuten av sjukdomen. Denna studies syfte var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av vÄrd av barn pÄ sjukhus i samband med barnets diabetesdebut.